Nu skärps kraven - vi måste bli mycket bättre på att sortera våra sopor

Visste du att Finland är sämre än både Polen och Litauen på att återvinna och kompostera avfall?

Siffrorna talar sitt tydliga språk: Finland återvinner eller komposterar bara 42 procent av det kommunala avfallet, medan Litauen återvinner 50 procent och Polen 44 procent.

Också Sverige och Danmark är bättre än Finland på att återvinna. Där komposteras eller återvinns omkring hälften av det kommunala avfallet.

Men en återvinningsgrad på 40-50 procent räcker inte och EU driver nu fram en förändring.

I mitten av april klubbades det nya avfallsdirektivet om cirkulär ekonomi igenom i EU-parlamentet och Finland hör till de länder som påverkas.

Det finns klart uppsatta mål

De nya reglerna innebär att Finland måste bli mycket bättre på återvinning.

Om sju år (2025) måste 55 procent av hushållens och företagens avfall återvinnas eller komposteras. Tio år senare ska nivån ligga på 65 procent.

Det här kan sättas i relation till EU-landet Tyskland som redan nu har en återvinningsgrad på minst 66 procent och har kommit längst i EU på den här punkten.

Sämst fungerar återvinningen på Malta där bara 8 procent av avfallet återvinns. Rumänien och Grekland har också mycket att förbättra med en återvinningsgrad på 15-17 procent.

Utmaningar finns det gott om

Europaparlamentariker Nils Torvalds (SFP) är medveten om att de nya kraven som också hans EU-gruppering ALDE sade ja till, kräver en hel del insatser i Finland.

- Utmaningen är att alla hushåll borde kunna sortera biologiskt avfall, plast och papper, oberoende av om man bor till exempel i den åboländska skärgården eller inne i stan. Dessutom borde vi sträva efter att införa ett system där man kan sortera de tre olika plastsorterna skilt för sig, säger Torvalds.

Enligt Torvalds betyder det här att de kommunala insamlingsorganisationerna borde utvecklas ännu mer.

- Vi finländare är ju bra på att till exempel panta glasflaskor och aluminiumburkar, men i fråga om allt annat är vi än så länge ganska dåliga på att sortera. Vi använder också oerhörda mängder plast. Om vi i framtiden klarar av att samla ihop tre rena plastströmmar finns det ju ett stort ekonomiskt intresse här, säger Torvalds.

Vi är inte så effektiva som vi tror

Enligt EU-parlamentariker Henna Virkkunen (Saml/EPP) räcker det inte heller med att elda upp soporna.

- Endast tre procent av Finlands avfall deponeras på avstjälpningsplatser, så där är Finland bättre än EU-medeltalet, men i stället bränner vi mycket avfall. I framtiden ska EU:s medlemsländer återanvända material i stället för att bränna upp det, säger Virkkunen.

- Nästan alla våra plastprodukter används bara en gång och sedan kastas de. Det är inte hållbart, säger Virkkunen.

Plastskräp finns i mängder

Plastskräp är just nu ett stort problem i världen och nedskräpningen har varit ett hett samtalsämne också i EU-parlamentet. Bilder av nedsmutsade stränder och dykare som simmar bland plastskräp förskräcker.

Under en så kort tid som en månad skapar en fyrapersonersfamilj kassvis med plastavfall visar Helsingin sanomats exempel, men plastförpackningarna kan återvinnas.

Enligt Yle-programmet Spotlight samlades sex miljoner kilo plast in i fjol (2017) i Finland och i år väntas mängden fördubblas.

Då plast återvinns minskar den totala mängden plast på jorden och man sparar jordens resurser. Av insamlade plastförpackningar görs det nya förpackningar eller till exempel plastkassar, sopsäckar, avloppsrör, burkar och krukor.

Men vi borde också se till att producera mindre avfall. Till exempel i Tyskland och Holland finns det affärer där plastförpackningar är helt förbjudna.

- Då vi handlar mat bär vi ofta hem stora mängder plast och målet är att minska mängden emballage. Här finns utmaningar för skogsindustrin som kunde skapa förpackningar som ersätter plast, säger Torvalds.

Rinki har hand om många insamlingspunkter

I Finland är det företaget Rinki som ser till att det finns ett nätverk för insamling av kartong, glas, plast och annat förpackningsmaterial.

Rinkis vd Juha-Heikki Tanskanen håller med om att de nya kraven som EU ställer gällande återvinning är tuffa.

- Visst är de utmanande. Det betyder vi måste börja sortera mycket mer än förr.

Behövs det fler insamlingskärl?

- I första hand måste enskilda hushåll bli bättre på att sortera sitt avfall. Sedan måste vi fundera på om det behövs fler ekopunkter, säger Tanskanen.

Utmaningen i Finland är enligt Tanskanen att vi bor så glest.

- Nästan hälften av finländarna bor i egnahemshus och det är både dyrt och svårt att samla in avfall separat från alla hushåll. Men många höghus och radhus har redan i dag en fungerande avfallssortering på sin gård, säger Tanskanen.

Men borde vi också lära oss att skilja mellan de olika plastsorterna som EU-parlamentariker Nils Torvalds talar om? Nja, anser Rinkis vd Juha-Heikki Tanskanen.

- Just nu är det viktigaste enligt mig att få finländarna att vilja sortera sitt avfall. Redan nu kan vi sortera och återvinna glas, metall, kartong, bioavfall och så vidare, medan plaståtervinningen är rätt ny. Det är inte vettigt att i det här skedet dessutom kräva att vi ska kunna skilja mellan olika plastsorter, säger Tanskanen.

Nya regler aktuella redan nu

Från och med den 1 juni 2018 ska husbolag i sydvästra Finland med mer än 10 lägenheter ha egna kärl för plastinsamling.

- Det här kommer att effektivera insamlingen av plast ytterligare, säger invånarservicechef Cati Huhta vid Sydvästra Finlands avfallsservice.

Också Cati Huhta tycker att EU:s krav på återvinning är strikta men att uppnå målet är ingen omöjlighet.

- För 15 år sedan sades det att Finland ska bli ett samhälle utan avstjälpningsplatser och det kändes som en fullständig utopi. Men i dag har vi knappt några traditionella avstjälpningsplatser kvar, det är främst vissa jordmassor och asbest som inte kan återvinnas. Det har gjorts stora framsteg, säger Huhta.

Hur kan var och en minska mängden avfall?

- De viktigaste valen gör vi i butiken. Köp inte det du inte behöver och sortera det avfall du skapar. Det är det viktigaste, säger Rinkis vd Juha-Heikki Tanskanen.

Fastighetsägare som skyr nytt sopsystem kan hotas med vite – gäller över 100 fastigheter i skärgården

En del fastighetsägare i Åboland vägrar av principskäl.