Frankrikes kamp mot rasism och antisemitism – kan kurser få hatbrottslingar att tänka om?

Mordet på en 85-åriga judisk pensionär väckte starka reaktioner i Frankrike.

Landet har Europas största judiska minoritet och våldsdådet ledde till stora marscher mot antisemitism. Samtidigt försöker man aktivt hitta metoder för att bekämpa rasism och hatpropaganda.

Judar utsätts för en tredjedel av alla hatbrott i Frankrike. 11 personer av judisk börd har på kort tid mördats på grund av just sitt judiska ursprung, och debatten om antisemitism har därför blossat upp på högsta nivå.

Flera judar har för medierna berättat om den osäkerhet och rädsla de känner i Frankrike idag.

- Jag känner mig inte längre säker i Frankrike och vill flytta till Israel, säger en ung kvinna som av rädsla för repressalier inte vill uppge sitt namn.

Frågan är hur man ska göra för att få ett stoppa antisemitism och rasism? Ett svar kan vi hitta på det judiska museet i Paris kallat ‘Mémorial de la Shoah’, där det drivs en ny sorts kamp mot hatet.

Nytt koncept med kurser istället för straff

- En person som har dömts av en domstol för antisemitism kan numera välja mellan fängelsestraff, ta böter eller att komma hit på en kurs, en workshop, berättar museichefen Jacques Fredj.

Straffet för rasism kan innebära ett års fängelse och upp till 45 000 euro i böter. Dessutom förs personen in i brottsregistret för hela livet.

- Alternativet är workshopen som varar i två dagar och då hamnar personen inte i brottsregistret.

Under workshopen gäller det att få igång en diskussion för att förstå vad som ligger bakom rasismen.

Att diskutera och resonera som ett medel

Det var François Molins, en mycket känd åklagare vid flera terrorrättegångar i Frankrike, som föreslog för ledningen vid det judiska museet att man startar workshopen.

- En person som hade dömts för att ha sagt att ‘alla judar är rika’, fick uppgiften att beskriva varför han trodde det var så, berättar museichefen Jacques Fredj.

Under kursen släpps allt fram, till och med rasistiska åsikter.

- För det är ingen moralundervisning där vi ska peka fördömande med fingret, konstaterar Fredj.

Varför tycker du så här? Varför tror du det är så här, ställer pedagogerna som motfrågor till de dömda för att få fram de dömda personernas argument.

Många rasister kan förändras

- Vi kan inte förändra alla under kursen. Men om den åtminstone får en tredjedel av de som dömts för antisemitism att tänka efter, så är det en seger i sig, säger museichefen.

På förintelsemuseet Mémorial de la Shoah, tas dagligen massor av skolklasser emot för att upplysa om antisemitism. Personalen besöker ofta också skolor.

Men det viktiga är inte bara att avslöja antisemitismen, utan att ta upp kampen mot all slags rasism.

- Därför talar vi i skolorna även om rasism mot armenier, romer, färgade och om folkmordet i Rwanda, förklarar Fredj och tillägger att på så vis kan skolungdomen sätta sig in i olika människors händelser för att bättre inse hur fasansfullt rasismen kan slå till.