EU - en union för fred och enhet i Europa

Europadagen firas den 9 maj i alla länder som hör till den Europeiska unionen. Dagen markerar årsdagen för den historiska Schumandeklarationen - startskottet för den europeiska enighet vi idag känner som EU.

Den 9 maj 1950 höll den dåvarande franska utrikesministern Robert Schuman ett tal i Paris. Han föreslog ett nytt slags samarbete i Europa, i en deklaration som sedan dess har blivit historisk.

Det fanns tankar om ett organiserat samarbete mellan staterna i Europa redan efter första världskriget, men det var efter andra världskriget som de verkligen blev något konkret.

Kriget hade avslutats år 1945 och nu ville man för gott göra slut på den motsättning som fanns mellan de två stora europeiska militärmakterna Frankrike och Tyskland.

Samarbetet som Robert Schuman föreslog, utgående från politikern Jean Monnets idé, skulle göra nya krig otänkbara. Schuman ville skapa en organisation som skulle samla och förvalta kol- och stålproduktionen i Västeuropa.

Kol och stål var de viktigaste materialen inom krigsindustrin. Meningen var att göra det omöjligt för ett enskilt land att producera vapen för att starta ett krig mot de andra länderna.

Man ville i synnerhet få med Västtyskland i samarbetet och utplåna risken för överraskande revanschförsök efter världskrigen.

Knappt ett år senare undertecknades ett fördrag om en sådan förvaltande organisation. År 1952 grundade sex länder - Frankrike, Belgien, Italien, Luxemburg, Nederländerna och dåvarande Västtyskland - Kol- och stålgemenskapen (EKSG), som blev den första av de så kallade Europeiska gemenskaperna.

Därför anses Robert Schumans förslag vara startskottet för EU och därför minns man hans deklaration om europeiskt samarbete på Europadagen.

Världsfreden kan inte upprätthållas utan konstruktiva insatser mot hotande faror.

Robert Schuman

Samarbetet blir mer omfattande

Förödelsen efter de två världskrigen var enorm och mängden mänskligt lidande som de gett upphov till går inte att mäta. Efter krigen behövdes mycket omfattande återuppbyggnadsarbete och många ansåg att staterna nu skulle garantera utveckling och ekonomiskt välstånd i de europeiska länderna.

Utöver att man med de nya samarbetssträvandena ville få till stånd en bestående fred, ville man också skapa nya arbetstillfällen och höja levnadsstandarden på de berörda områdena.

Kol- och stålgemenskapens effekter visade sig vara så bra att man började planera följande steg inom europeiskt samarbete.

År 1958 upprättades två andra europeiska gemenskaper: Europeiska ekonomiska gemenskapen (EEG) och Europeiska atomenergigemenskapen (EURATOM).

Den ekonomiska gemenskapens syfte var att upprätta en tullunion, det vill säga möjliggöra fri rörlighet för varor, kapital och tjänster över landsgränserna i Europa.

Handeln skulle göra länderna beroende av varandra och därmed mer benägna att hålla sams. Atomenergigemenskapen skulle i sin tur utöka kol- och stålgemenskapens befogenheter till också andra typer av energikällor. Fördragen för dessa undertecknades av medlemsländerna i Rom och de kallas därför "Romfördragen".

EKSG, EEG och EURATOM kom att utgöra de Europeiska gemenskaperna, EG. Det var en samlingsbenämning som samarbetet fick år 1967.

Vägen till dagens EU

Den 7 februari 1992 undertecknades fördraget om den Europeiska unionen i Maastricht i Nederländerna. Fördraget trädde i kraft den 1 november 1993 och med det hade själva EU blivit grundat.

Det etablerade tydliga regler bland annat för den blivande gemensamma valutan och för utrikes- och säkerhetspolitiken inom EU. I samband med det här blev också den tidigare Europeiska gemenskapernas domstol, som hade inrättats år 1952, det vi idag känner som EU-domstolen.

Med åren hade unionen vuxit, först år 1973 när Danmark, Irland och Storbritannien gick med. År 1981 blev Grekland unionens tionde medlemsland och 1986 blev Spanien och Portugal medlemmar.

Efter Berlinmurens fall år 1989 öppnades gränsen mellan Öst- och Västtyskland och Tyskland återförenades efter 40 år. Den östra delen av Tyskland blev medlem i unionen året därpå, år 1990.

När Finland gick med år 1995 var unionen med andra ord både utvidgad och den hade ett nytt namn, EU.

Året innan hade finländarna röstat om EU-medlemskap i en folkomröstning, där utfallet blev att 56,9 procent röstade för ett EU-medlemskap. Samtidigt med Finland blev också Sverige och Österrike EU-medlemmar.

År 2004 utvidgades EU med ytterligare tio länder: Estland, Lettland, Litauen, Polen, Slovakien, Slovenien, Tjeckien, Ungern, Cypern och Malta. Bulgarien och Rumänien blev medlemmar år 2007 och det senaste medlemslandet Kroatien år 2013.

I dag har alltså EU totalt 28 medlemsländer, men efter en folkomröstning år 2016 är Storbritannien nu så småningom påväg att träda ur unionen, i en process som kallas brexit.

Bekanta dig närmare med alla EU-länder i Europeiska unionens karttjänst.

Euron togs först i bruk som Europas gemensamma valuta år 1999. Då i elva länder, inklusive Finland, och enbart för affärs- och finanstransaktioner.

Sedlarna och mynten infördes senare och blev lagliga betalningsmedel i tolv EU-länder år 2002. EU-länderna Danmark, Sverige och Storbritannien bestämde sig för att stå utanför euron.

7 min

Röstning om euro - Spela upp på Arenan

Medlemmarna finansierar EU

Den europeiska unionens viktigaste funktion är att göra det lättare för människor, varor och tjänster att röra sig från ett land till ett annat. Ett av unionens mål är att erbjuda sina medborgare frihet, säkerhet och rättvisa utan inre gränser.

Det här förverkligas inom unionen på olika sätt. Gränskontrollerna mellan EU-länderna är avskaffade och tack vare det kan människor resa fritt i nästan hela Europa.

EU-medborgare kan också själva välja i vilket EU-land de vill arbeta, studera eller bosätta sig som pensionärer. EU har gjort det lättare att bo och arbeta utomlands.

EU:s Erasmusprogram stöder bland annat samarbete mellan europeiska högskolor och student- och lärarutbyten. Numera är det också roamingfritt inom EU, vilket innebär att man slipper betala extra avgifter för samtal och nätanvändning när man använder mobilen i ett annat EU-land.

EU finansieras bland annat av alla sina medlemsländer. Varje finländare deltar med sina skatter till att finansiera EU.

En liten del av pengarna går till själva EU:s verksamhet, medan det mesta används för att stöda medlemsländerna på olika sätt, bland annat genom att betala ut jordbruksstöd och främja teknisk utveckling.

Unionens högsta beslutsfattande organ heter Europeiska unionens råd och Europaparlamentet.

Europeiska unionens råd, även kallat för ministerrådet eller bara rådet, samlar ministrar från alla EU-länder och har sitt säte i Bryssel i Belgien. Ministrarna antar tillsammans lagar och samordnar politiken.

Europaparlamentet stiftar i sin tur lagar och fattar beslut om unionens budget. Europaparlamentet verkar i Strasbourg i Frankrike, i Luxemburg och i Bryssel.

Europeiska kommissionen föreslår och genomför EU:s lagstiftning och politik. Kommissionen övervakar också att medlemsländerna följer EU-lagarna.

De mest centrala besluten fattas ändå av Europeiska rådet, dit alla EU-länders stats- och regeringschefer hör. Ledarna samlas till rådet i Bryssel för att fastställa EU:s politiska agenda. Rådet sammanträder minst två gånger per halvår och mötena kallas EU-toppmöten.

Som sagt har EU också en egen domstol i Luxemburg. EU-domstolen tolkar unionens lagstiftning och ser till att den följs och tillämpas enhetligt i alla länder. Europeiska ombudsmannen i Strasbourg har som uppgift att utreda klagomål på EU, och alla medborgare kan framföra sådana.

Ett enat Europa kan inte bli verklighet på en enda gång och inte heller genom en helhetslösning. Det kommer att bygga på konkreta resultat, varigenom man först skapar en verklig solidaritet

Robert Schuman

EU:s historia har inte förlöpt utan kriser. Till de senaste kriserna hör vid sidan om brexit Europas ekonomiska kris, som uppstod år 2009 till följd av flera EU-länders snabbt växande statsskulder. Grekland, Spanien och Portugal var speciellt krisutsatta länder. Länderna fick ta emot nödlån på flera miljarder euro för att klara av att betala tillbaka sina skulder.

2 min

Grekland ber om hjälp - Spela upp på Arenan

Hymnen, flaggan och Europadagen är EU:s symboler

Dagens EU har vissa centrala symboler. Den mest kända är kanske unionens flagga.

EU har en blå flagga som pryds av en cirkel med tolv guldstjärnor. Stjärnorna symboliserar solidaritet och harmoni bland Europas folk. Flaggan valdes för unionen år 1985 och fanns alltså redan på den tiden då EU hette EG.

Antalet stjärnor på flaggan hänger inte ihop med antalet medlemsländer i unionen, de symboliserar i stället enhet.

EU har också en egen hymn. År 1972 tog Europarådet i bruk den sista satsen i Ludwig van Beethovens nionde symfoni, som blev EU:s officiella hymn år 1985.

I "Hymn till glädjen" som hymnen heter har Beethoven tonsatt en dikt av tysken Friedrich von Schiller. Lyssna på Europahymnen på Europarådets webbplats.

Europadagen hör också till EU:s symboler. Tillsammans med flaggan och hymnen står den för unionens sammanhållning. "Förenade i mångfalden" lyder EU:s motto sedan år 2000. Europadagen har haft en plats i de finländska kalendrarna sedan år 2003.

2 min

I Vörå firar man inte Europadagen - Spela upp på Arenan

Våra statliga institutioner hissar både Finlands och, i mån av möjlighet, Europas flagga på Europadagen. Europadagen är ändå ingen officiell flaggdag. Ett viktigt syfte med dagen är att engagera medborgarna och förbättra deras kunskaper om EU - och att få varje EU-medborgare att verkligen känna sig som en europé.

Källor:
Europeiska unionen, Europainformationen.fi, Yle Oppiminen: Eurooppa-päivä 9.5, NE.se: Eurokrisen, Juhlat alkakoot! Seljavaara 2005, WSOY