Nu ska fattiga äta tillsammans – brödköerna städas bort från gatorna i huvudstadsregionen

Nu vill städerna i huvudstadsregionen få bort brödköerna från gatorna. Istället ska de som står i brödköerna äta tillsammans. Esbo funderar på mathjälp med villkor, en slags aktiveringsmodell för dem som köar för brödfödan.

Förändringarna kan komma att träda i kraft stegvis från och med början av 2019.

– Köerna ska fås bort, men mathjälp är fortsättningsvis möjligt att få, säger Leena Luhtasela, som är tf. chef för socialarbete för unga och vuxna i Helsingfors.

Var ska då brödköerna finnas?

– I något slag av servicecenter och invånarlokaler. Också församlingarna har egna matsalar.

Enligt Luhtasela finns det hur många gemensamma matställen som helst.

Helsingfors diakonissanstalt stöder utvecklingen av mathjälpen i Helsingfors och Esbo. Förebilden är Vandas modell ”gemensamt bord”.

Framtiden för brödköerna har diskuterats under en workshop i Helsingfors.

Helsingfors stad stöder organisationer som ger mathjälp

Helsingfors stad stöder nu flera aktörer som ordnar mathjälp. I år fick Veikko och Lahja Hurstis barmhärtighetsarbete rf. 100 000 euro och livsmedelshjälpen i Kvarnbäcken 180 000 euro.

I båda organisationernas mathjälp ordnas köandet till största delen utomhus.

– Det är ett politiskt beslut vilka organisationer som stöds. Förhoppningsvis är organisationen inte enbart beroende av staden, säger Luhtasela.

Förhandlingar förs nu med restauranger som tar emot matsvinn. En del av dem kan erbjuda gratis mat.

– De är väldigt intresserade av nya tillvägagångssätt med tanke på hållbar utveckling, säger Luhtasela.

Esbo funderar på villkor för mathjälp

Mathjälpen i Kvarnbäcken i Helsingfors finansieras enbart med stadens stöd.

– För oss är det här en ödesfråga. Dörren i Kvarnbäcken kan komma att stängas, säger verksamhetsledare Sinikka Backman.

– Inte försvinner fattigdomen från Helsingfors genom att köerna blir osynliga.

I Esbo har villkor för mathjälp lyfts upp. Frågan behandlades under en workshop om brödköernas framtid.

I fortsättningen får man en matkasse om man deltar i "Gemensamt bord"-måltiden eller till exempel i kock- eller matlagningskurser.

Esbos stads omsorgsdirektör Juha Metso bekräftar uppgiften för Yle.

– Frågan har berörts, men inga linjedragningar åt något håll har gjorts upp.

"De här människorna kommer i så fall att gå hungriga"

Hannu Hätönen är verksamhetsledare för Hyvä Arki som delar ut mat i Esbo.

Han tycker att det är bra att man äntligen diskuterar brödköerna, men han anser ändå att en aktiveringsmodell för dem som verkligen behöver mathjälp inte är någon lösning.

Enligt Hätönen är idén bra, men i verkligheten är största delen av dem som får mathjälp så utmattade att de inte orkar med någon aktivitet.

– Det är människor med missbruksproblem, psykiska problem, invandrare som inte talar någon finska, äldre människor som knappt orkar stå i kö. De här människorna kommer i så fall att gå hungriga, säger Hätönen.

Hyvä Arki delar ut mat alla vardagar, tre dagar i veckan en större kass som innehåller mer mat, och två dagar i veckan bara bröd, frukt och grönsaker.

Kari och Pirkko tänder inte på aktivering

Kari och Pirkko, som bara vill uppträda med sina förnamn, besöker matutdelningen under de här dagarna, eftersom de inte orkar stå när köerna är längre.

Kari tycker inte att det är någon bra idé att man måste jobba för matkassen.

– Jag tror att det skulle vara svårt att komma iväg då, det är bra att man bara kan komma hit och sedan gå iväg. Det beror ju på om hälsan håller att stå här i några timmar, säger Kari.

Pirkko gillar inte heller idén.

– Jag tycker att det borde vara frivilligt, att man kanske kan hålla någon sällskap eller så. Men om man måste göra fysiskt jobb så blir det knappast något av det, äldre människor orkar inte, säger Pirkko.

Vandas modell förebild

Förebilden för Esbo och Helsingfors är projektet "Gemensamt bord" i Vanda. I projektet samarbetar staden, samfälligheten och skolor. Med är också Jubileumsfonden för Finlands självständighet Sitra.

Modellen kommer från Berlin.

I Vanda finns 65 ställen därifrån matsvinn kan hämtas från ett slags centrallager.

Från terminalen förs maten vidare till utdelarna. Det finns hundratals samarbetspartners, bland annat dagligvaruaffärer, partihandlar och livsmedelsindustrin.

– Vi vill skapa regler. Mathjälpen ska göras inkluderande, säger Laura Tuomi.

I församlingen i Tavastby i Vanda äter omkring 170 personer samtidigt. Prästen Matti Hyry säger att projektet har fört samman olika människor till samma bord.

– Matgemenskap är den djupaste en människa kan känna, säger Hyry.

Korrigering 24.4 kl.20.45. Hyvä Arki delar ut mat alla vardagar och inte alla dagar, som det stod tidigare.

Artikeln baserar sig på Raju uudistus leipäjonoihin? Köyhät halutaan syömään yhdessä, leipäjonot putsataan pääkaupunkiseudun kaduilta – Keskustele skriven av Pasi Peiponen.