Hitis nya brandstation räddade verksamheten på ön

När man kör genom Hitis by passerar man den frivilliga brandkårens gamla byggnad. Den är liten – och den är inklämd.

Fortsätter man sedan vägen till slut så kommer man till Vikarevägen 75. Där öppnar sig landskapet i en vik mot havet, och precis intill vattnet står den nya röda brandstationen med brygga och släckningsbåt.

– Det här är ett ypperligt läge för stationen. Det förkortar dessutom utryckningstiden med många värdefulla minuter, säger kårchef Peter Fihlman.

Han och hans kollega Martin Holmström har varit med i verksamheten sedan 1993. De har båda hunnit tröttna på den gamla trånga fastigheten som delvis uppfördes redan 1964.

Det var så trångt, att backade man in lite för snabbt så tog några bultar fast i taket på brandbilen. Det var rentav farligt att klä på sig när brandbilen var inne i stationen eftersom man i princip lutade sig mot bilen då

― Fihlman om det gamla stationshuset

Behovet för en ny och station var alltså stort, och det var inte bara utrymmesbristen som var ett problem. De tror att intresset för verksamheten höll på att avta delvis på grund av de dåliga lokalerna.

I dag är ena långsidan inte bara fylld av brandsläckningsrockar för vuxna. Längst in i hörnet finns en hel del "mini-versioner" av samma kläder.

– Alla skolbarn på ön är nu med i verksamheten, också de som börjat på högstadiet. Det är väldigt roligt att se att de verkar trivas både i lokalen och på övningarna, säger Martin Holmström.

Det mesta är byggt med talkoarbete

Byggnaden ligger på kommunens mark som man har arrende för i 40 år. Det har varit en stor uppslutning kring bygget och många öbor har deltagit i arbetet. Vissa med handkraft, andra med material och maskiner.

– Vissa moment som ritning, pålning och stomme har byggfirmor gjort. Men markarbete, grävning för vattenslangar och inredning har vi ganska långt byggt själva med hjälp av talkoarbete, säger Fihlman.

Totalt blev den nya brandstationen på 240 kvadratmeter att kosta dryga 350.000 euro. Kommunen gick i borgen för ett lån på 200.000 euro, och det lånet har man redan betalat.

Brandskyddsfonden bidrog med 35% av lånesumman och resten kunde man betala tack vare många donationer och jippon som anordnats på frivillig basis.

Nu har brandkåren alltså ungefär 150.000 euro kvar att betala. Eftersom man är en avtalsbrandkår med Egentliga Finlands räddningsverk har man bland annat tänkt korta lånet med avtalsersättningar.

Utryckningarna ökar

Antalet utryckningar har ökat för Hitis FBK. Förra året hade man 45 utryckningar vilket är mycket jämfört med tidigare år.

Fihlman tror att en av orsakerna är att sommarturismen ökar.

Man saknar också numer sjuksköterska eller annan sjukvårdspersonal på ön och det innebär flera första responsuppbåd för brandkåristerna.

Första respons är en utvecklad form av första hjälp. Man rycker ut vid sjukdomsfall eller om någon skadat sig och finns där tills läkarhelikopter eller ambulanspersonal kommit till platsen.

Brandbåten förtöjd intill brandstationen

Hitis FBK fick utmärkelsen Årets frivilliga brandkår år 2007. Via kontakter i Hangö fick man tag på en tidigare bojbåt som möjligen kunde komma brandkåren till nytta.

– Den vänlige ägaren sålde båten billigt åt oss, och sedan dess har den varit vår. Vi bytte motor för två år sen till en Volvo penta på 270 hästkrafter.

Brandpumpen kan ge 800-900 liter vatten per minut och har placerats i båten av räddningsverket. Båten används även som tankbil på sommaren då man kan fylla släckbilens trekubikstank med havsvatten via båtens pump.

Martin Holmström har många gånger ryckt ut med brandbåten. På grund av tystnadsplikten kan de inte berätta om några specifika fall men alltid gäller det att hålla sig lugn och sköta alla utryckningar metodiskt.

– Beroende på om det är första respons eller brandlarm så tar vi olika utrustning med. Många gånger får vi koordinater, men i bland har de bara öns namn och då får man kolla så man inte far till fel holme eftersom det finns många med samma namn.

Mystiska bränder på Hitis-Rosala

Under 2017 uppstod många bränder runt omkring på Hitis-Rosala. Polisen blev inkopplad. Men öborna fick aldrig något svar på vad som hade orsakat bränderna.

– Om de är anlagda eller ej överlåter jag till polisen att avgöra. Om det ens går att reda ut, säger Fihlman.

Många på ön misstänker att de är anlagda. Det har visat sig att sådana här fall kan komma några på rad och sen blir det oftast lugnt igen

― Fihlman om de mystiska bränderna

Fihlman understryker vikten av att ha en fungerande frivillig brandkårsverksamhet.

– När det väl brinner någonstans så sprider sig elden så fort att varje minut är värdefull. Man kan inte vänta i timmar på att någon gör någonting.

I kåren finns en kärngrupp på 5-6 personer men på veckoslut och under semestertider så blir de lämpligt nog oftast det dubbla.

– Det tycks vara så att många olyckor händer under veckosluten, tyvärr. En klassisk brandorsak är att folk tömmer grillkol lite var stans, en gång till och med i ett utedass. Rekordet är att det dröjt två veckor innan glöden slocknat helt, säger Martin Holmström.

Radio Vega Åboland

13:34