Forskare: De stora teknikjättarna måste anpassas efter våra behov i Norden - annars riskerar våra värderingar att urholkas

De nordiska samhällena måste förbereda sig på att vi i framtiden lever i en allt mer internetuppkopplad verklighet, med många globala digitala tjänster som använder sig av våra data, påpekar forskare.

Vi står inför stora etiska utmaningar i framtiden när det gäller teknik.

Olika slags sensorer och apparater som samlar in data om oss och vår omgivning håller på att bli allt vanligare. Det kan handla om allt från appar och rörelsesensorer i mobiltelefoner till interaktiva reklamskyltar på stan.

Det påpekar forskare i en ny rapport utgiven av den obundna tankesmedjan Demos Helsinki.

Datamaterial samlas in av många olika aktörer - men kanske främst av storföretag såsom Facebook, Google, Uber och Airbnb, för att nämna några. Och de kan erbjuda oss allt bättre tjänster i takt med att mängden data ökar.

– Situationen innebär att vi i snabb takt får allt fler stora digitala plattformar som till exempel kan avgöra hur människor kan kommunicera sinsemellan och med sin omgivning, säger Johannes Koponen på Demos Helsinki.

Han har varit med om att skriva den aktuella rapporten.

Ofta kan plattformarna erbjuda tjänster billigare eller effektivare än på traditionellt sätt. De blir därmed lätt dominerande.

Vi har lite annorlunda värderingar här i norra Europa än vad man har till exempel i USA eller i Kina

― Johannes Koponen, tankesmedjan Demos Helsinki

I nuläget har vi i våra samhällen vissa lagar som vi sedan länge följer, men digitala aktörer ger ofta nya möjligheter.

De ruckar på det gamla och fungerar delvis enligt sina egna regler och principer. Det borde vi inte automatiskt godkänna, menar forskarna.

– Vi har lite annorlunda värderingar här i norra Europa än vad man har till exempel i USA eller i Kina. När vi låter utländska företag bestämma hurdan värdegrund som gäller så utmanas samtidigt vår egen, säger Koponen.

Han preciserar att stater borde reglera digitala plattformar mer för att säkerställa att de följer de principer och värderingar vi vill, till exempel i våra nordiska välfärdssamhällen.

Våra långsiktiga välfärdsmål blir kanske hotade av den kortsiktiga behovstillfredsställelsen

― Anders Ekholm på Institutet för framtidsstudier

Kommersiella algoritmer kan bland annat locka oss att använda en viss digital plattform länge.

Anders Ekholm, som är vice vd på Institutet för framtidsstudier i Sverige, nämner streamningstjänsten Netflix som ett exempel.

Tjänsten kan rekommendera användaren nytt innehåll ganska så effektivt. Till och med så pass väl att personen förblir sittande framför den i timme efter timme.

– Det här innebär att våra långsiktiga välfärdsmål kanske blir hotade av den kortsiktiga behovstillfredsställelsen. Och det här är kanske något som vi måste fundera på att börja reglera, säger han.

Ekholm anser att staterna i Norden kan komma att behöva reglera de digitala plattformarna allt mer.

– Om vi ska förlita oss på andra globala system så kommer de inte att fungera riktigt lika bra som vi har tänkt oss.

Han påpekar dessutom att de stora mängder data som samlas in i framtiden kommer att ge oss nya insikter om hur samhället faktiskt fungerar, och att många av de institutioner vi har inte kommer att vara ändamålsenliga längre i sin nuvarande form.

– Vi har väldigt starka institutioner i de nordiska länderna, men de gör också att det blir en nackdel när teknologin snabbt förändras.

Institutionerna har gamla anor - de är ofta skapade mer eller mindre som en reaktion på den industriella revolutionen - men kan samtidigt bromsa den tekniska utvecklingen, på gott och ont.

Den estniska staten kodade en viss skattefunktion för Ubers tjänst

― Johannes Koponen, tankesmedjan Demos Helsinki

I framtiden måste staten troligen fungera som en slags plattform för företagen, säger forskarna. Johannes Koponen nämner att man i Estland har börjat göra så i viss mån.

– Den estniska staten kodade en viss skattefunktion för Ubers tjänst och uppmanade företaget att ta i bruk den för att alls få verka i Estland.

Koponen kallar det för bra reglering där staten inte direkt styrde verksamheten men ändå gav den vissa ramar.

Han säger att en annan bra princip inför framtiden är att medborgarnas data inte borde sparas i många olika system, utan att det istället ska bli lätt för en myndighet att kolla en viss sak i en annan myndighets register vid behov.

Dessutom kan man tänka sig att myndigheterna borde paketera sina tjänster tydligare, enligt medborgarnas livsskeden och proaktivt erbjuda dem de tjänster de behöver.

Till exempel då datamaterialet visar att personen är på väg att flytta till en annan stad för att studera så kan han eller hon på ett åskådligt sätt få digitala tjänster från relevanta aktörer: Magistraten, Folkpensionsanstalten, den nya kommunen och en lokal bostadsstiftelse.

En sådan här tjänst testas för tillfället i Tammerfors, berättar Koponen.

– Det här är en helomvändning för den offentliga sektorn. Och i Finland är vi alltså ganska långt på det här området, även om det kanske inte syns än, säger han.

Systemet börjar gissa vad jag vill uppnå, istället för att göra exakt vad jag begär av det.

― Anders Ekholm, Institutet för framtidsstudier

Anders Ekholm nämner för sin del att ett bra it-system ska vara proaktivt och till exempel kunna räkna ut vad användaren vill eller är ute efter vid en viss tidpunkt.

Till exempel kan mobiltelefonen nära slutet av arbetsdagen automatiskt berätta vilken rutt man borde köra hem och hur lång tid det beräknas ta enligt det rådande trafikläget, påpekar han.

– Så systemet börjar gissa vad jag vill uppnå, istället för att göra exakt vad jag begär av det. Och i det här så bygger vi in väldigt mycket normer, värderingar och beteenden, som är viktiga att koda in i varje välfungerande system.

Det kan vara svårt och tidskrävande att reglera stora internationella aktörer, men det är är fullt möjligt, betonar forskarna.