Hoppa till huvudinnehåll

Österbotten

När servicen centraliseras tar byborna saken i egna händer – Bergö ett praktexempel

Från 2018
Bergöfärjan sedd från Bergö.
Bildtext Bergöfärjan sedd från Bergö.
Bild: Yle/Joni Kyheröinen

Vad händer med landsbygden när förvaltningsområdena blir större? Den frågan vill nu landsbygdspolitiska rådet ta reda på tillsammans med Åbo Akademi.

Bergö i Malax fungerar som ett praktexempel på hur man kan hålla landsbygden livskraftig.

Det finns flera liknande projekt i landet men just det här utförs i Österbotten och ser på frågan ur en finlandssvensk och tvåspråkig vinkel.

Behovet av service på landsbygden

Forskardoktor Kenneth Nordberg vid Åbo Akademi i Vasa leder projektet "Landsbygdssäkring i landskaps- och vårdreformen" och Ann-Sofi Backgren har av landsbygdspolitiska rådet fått till uppgift att se på konsekvenserna för landsbygden.

Projektet tar sin utgångspunkt i det förändringstryck som återkommande förvaltningsreformer åstadkommer och kommer att studera de behov av och krav på service och vård som finns på landsbygden.

Ann-Sofi Backgren och Kenneth Nordberg.
Bildtext Ann-Sofi Backgren och Kenneth Nordberg.
Bild: Yle/Joni Kyheröinen

Finns det möjligheter att beakta förutsättningarna på landsbygden på ett bättre sätt? Finns det möjligheter för landsbygdsområdena att själva driva så kallad landsbygdssäkring genom att arrangera samhällsservice på nya sätt?

Det finns det bevisligen.

Bergö ett praktexempel

Sedan 2008 jobbade Bergö öråd med att få ett serviceboende till ön. Till slut lyckades man genom att bilda ett aktiebolag som kunde söka statliga pengar. Det nya serviceboendet öppnade ifjol och har rum för ett tiotal klienter.

Bergö serviceboende.
Bildtext Bergö serviceboende.
Bild: Yle/Joni Kyheröinen

Örådets ordförande tror inte att serviceboendet blivit verklighet utan örådets kamp.

- För det fanns tillräckligt med platser i Malax då vi började. Och dessutom som det ser ut nu med vårdreformen som är lite diffus och ingen riktigt vet något... Så jag tror inte att vi skulle ha fått boendet om vi inte själva varit aktiva, säger Britt-Mari Söderholm.

Varför var det så viktigt att få serviceboendet hit på ön?

- Det är ganska lång resa för oss till serviceboenden i Malax. Om vi har en anhörig som bor där tar det minst tre timmar i anspråk att hälsa på. Vi vill att våra anhöriga ska få bo kvar på sin ö, så länge som det bara är möjligt.

Britt-Mari Söderholm, ordförande för Bergö öråd.
Bildtext Britt-Mari Söderholm.
Bild: Yle/Joni Kyheröinen

Tryggheten och byagemenskapen

Ann-Sofi Backgren tror att byaråd och lokala föreningar får en allt större roll i att hålla kvar servicen på landsbygden.

- Ska landsbygden ha en framtid så måste man börja tänka mer på gemensamma lösningar för hur man kan skapa, till exempel service, i den här regionen, i den här byn eller i den här kommunen, säger Backgren.

Väderkvarn i Sundom i Vasa.
Bildtext Levande landsbygd, något som lockar.
Bild: Yle/Joni Kyheröinen

Landsbygden avfolkas men det går också att skönja en mottrend, enligt Backgren.

- Man vill bo, leva och verka på landsbygden. Det finns en trygghetsfaktor, byagemenskap, föreningar och organisationer som skapar en social samhörighet.

Diskussion om artikeln