Elin tog amfetamin och svampar mot skolstressen – hjärndopning trendar i IT-branschen

Elin drabbades av sömnsvårigheter och depression när hon började studera. När hon inte fick något stöd från skolan bestämde hon sig för att testa amfetamin och svampar.

– När jag gick i gymnasiet var jag en tians flicka. Jag var också återhållsam med alkohol och andra rusmedel – jag tror inte att jag hade varit full en enda gång, säger Elin.

Efter gymnasiet började studerar datavetenskap på högskolenivå i huvudstadsregionen. Hon säger att hon kände en press att prestera.

– Jag fick ganska stora problem med studierna redan i början av min studietid. Jag var deprimerad, jag hade svårt att koncentrera mig och fick inte sömn om nätterna.

– Jag hade blivit underkänd i tidigare kurser – jag kände att jag måste hinna i fatt de andra. Jag kände också press på grund av att studietiden är begränsad och jag riskerade att förlora mitt studiestöd om jag inte klarade av tillräckligt många kurser, säger hon.

Av en slump kom Elin in på ett nätforum där folk diskuterade sitt narkotikabruk.

– Det vidgade min världsbild. Jag märkte att det var helt normala människor som diskuterade de här sakerna.

Bilden hon fick var att man kunde använda medlen ansvarsfullt om man bara visste vad man gjorde.

Odlade egna svampar

Elin blev speciellt intresserad av psykedeliska droger. Hon tänkte att de kunde visa henne något i hennes undermedvetna som hon inte visste om.

– Sen odlade jag själv en sats psykedeliska svampar. Jag prövade dem och det var en ganska spännande upplevelse.

Svamparna hjälpte ändå inte Elin med hennes problem.

Jag bestämde mig för att beställa amfetamin från det mörka nätet

Elin, studerande

Samtidigt besökte hon flera läkare som försökte hjälpa henne. De undersökte bland annat om hon hade ADHD.

– När jag ser tillbaka på det i dag så är jag frustrerad över att de inte kunde hjälpa mig.

Amfetamin från det mörka nätet

Elin började fundera på att stimulanter kanske skulle kunna hjälpa henne.

Stimulanter gör en person mer pigg och ökar koncentrationsförmågan. Många stimulanter är lagliga. De används ofta för så kallad hjärndopning, alltså när en person använder medicin eller narkotika för att prestera bättre på jobbet eller i skolan.

Att få lagliga stimulanter var ändå inte ett alternativ för Elin.

– Det var väldigt dyrt att gå till privatläkare och det tog länge att få vård. Så jag bestämde mig för att beställa amfetamin från darknet, säger hon.

Darknet är en dold del av internet där det bland annat förekommer olagligt handel av bland annat narkotika, barnporr och vapen.

Ett kuvert med knark

Elin beställde amfetaminet på en finsk affärsplats på darknet och betalade med bitcoin.

Lite senare damp ett kuvert ner i hennes postlåda.

Elin fick en rejäl kick, men konstaterade snabbt att det ändå inte hjälpte henne i studierna.

– Jag blev verkligen koncentrerad och fick mer energi, men jag hade svårt att rikta uppmärksamheten på studierna, säger hon.

I dag använder Elin inga stimulanter.

– Jag prövade också andra medel via sjukvården. Jag börjar oftast må illa av stimulanter och det känns dåligt att komma ner efter ruset. Jag kan inte ens dricka kaffe.

Boom inom IT-branschen

Aleksi Hupli är doktorsstuderande i sociologi vid Tammerfors universitet. Han forskar i hjärndopning.

Forskaren Aleksi Hupli säger att hjärndoping är vanligast inom branscher där man arbetar mentalt snarare än fysiskt. Det är också vanligare inom branscher där man jobbar långa dagar, som till exempel restaurangbranschen, säger Hupli.

– Just nu verkar trenden vara att många mikrodoserar psykedeliska droger i Silicon Valley i Kalifornien i USA för att bli mer kreativa och orka med jobbet, säger Hupli från Tammerfors universitet.

Många stora IT-företag, som till exempel Google och Samsung, har sina huvudkvarter i Silicon Valley.

Jag kände att det fanns en attityd på skolan att jag nog borde klara av högskolestudier

Elin, studerande

Hupli säger att det finns väldigt lite forskning om högskolevärlden i Finland.

– Forskning visar att hjärndopning korrelerar med mycket stress. Studerande på studielinjer med höga prestationskrav hjärndopar antagligen sig oftare.

Press att prestera

Elin har också hört att hjärndopning är vanligt inom IT-branschen. Hon känner ändå få studerande som hjärndopat sig.

– Jag har kanske inte rört mig i kretsar där man pratar öppet om sådant. Men det finns nog många på universitetet som pratar öppet om sitt narkotikabruk, säger hon.

Vissa spekulerar kring att arbetsgivare i framtiden börjar kräva att folk hjärndopar sig för att jobba effektivare

Aleksi Hupli, hjärndopningsforskare

Elin säger att hon trots allt inte kände att kravnivån på hennes studielinje var för hög.

– Jag tror att mina problem under studierna handlade mer om att jag inte hade någon studieteknik men också om att jag inte fick tillräckligt med handledning från högskolan.

Elin läste ungefär den normala mängden kurser per termin.

– Ibland fler men aldrig exceptionellt många.

Ingen hjälp från skolan

Elin säger att hon fick väldigt lite hjälp med sina problem från skolan.

– Jag kände att det fanns en attityd på skolan att jag nog borde klara av högskolestudier om jag en gång börjat studera.

Forskaren Aleksi Hupli säger att effektivitetskraven i dagens samhälle är höga men att de kanske är ännu högre i framtiden.

– Vissa spekulerar kring att arbetsgivare i framtiden börjar kräva att folk hjärndopar sig för att jobba effektivare

Hupli tycker att vi borde föra en samhällelig debatt om hjärndopning.

– Är det etiskt rätt att vissa ökat sin arbetsförmåga med hjälp av narkotika och mediciner? Om det är det, ska vi då ändå ha en lagstiftning som straffar dem som gör det?

Elin heter i verkligheten något annat.