Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

FFC: Arbetslösa förlorar 80 miljoner när aktiveringsmodellen skär i stöd

Från 2018
Uppdaterad 30.04.2018 15:42.
Man dammsuger heltäckande matta.
Bild: Mostphotos

Fackcentralen FFC har räknat ut att aktiveringsmodellen minskar stödet till de arbetslösa med 80 miljoner euro. Det här är en betydande nedskärning av förmånerna, säger Annika Rönni-Sällinen, direktör vid FFC.

Mer än hälften av de arbetslösa fyller inte aktiveringsmodellens krav på aktivitet, vilket leder till att deras arbetsmarknadsstöd minskar med nästan fem procent.

Diskriminerande nedskärning

Arbetslösa drabbas olika av modellen beroende på vilken bransch de är i, säger Annika Rönni-Sällinen. Inom vissa branscher är det lättare att få tillfälliga snuttjobb, som gör att aktiveringsmodellens villkor fylls.

- Till exempel inom service- och byggbranschen fylls kraven på aktivering inte för en tredjedel av de arbetslösa, ungefär två tredjedelar fyller kraven. Men inom industrin är det kring 60 procent som inte uppfyller aktiveringsvillkoren.

De regionala skillnaderna är stora och också åldern påverkar, säger Rönni-Sällinen.

- Vi har fått uppgifter om att speciellt lite äldre arbetslösa har svårigheter att fylla villkoren, de erbjuds inte ens alltid några aktiveringsåtgärder.

Redan nu kan man se att modellen fungerar bättre i en del branscher än i andra och de regionala skillnaderna är hisnande stora

Aktiveringsmodellen förutsätter att en arbetslös arbetar 18 timmar, driver företagsverksamhet eller deltar i sysselsättningsfrämjande verksamhet under en tre månaders period. Om inte så skärs arbetslöshetsförmånerna ner.

Efter att modellen har tagits i bruk har mindre än hälften av de arbetslösa lyckats aktivera sig tillräckligt för att få behålla sina förmåner. Det saknas lediga jobb och det finns inte heller tillräckligt med resurser för utbildning och andra aktiverande åtgärder, konstaterar Rönni-Sällinen.

Professor: Lägre tröskel för aktivering

Professorn i arbetsrätt Seppo Koskinen vid Åbo universitet säger att aktiveringsmodellen ger intressant stoff för forskning. En central fråga är om modellen bidrar till att skapa långsiktiga arbetsplatser för de arbetslösa som nu aktiveras på olika sätt.

- Redan nu kan man se att modellen fungerar bättre i en del branscher än i andra och de regionala skillnaderna är hisnande stora, säger Koskinen.

Koskinen säger att det är viktigt att se till att arbetslösa har en reell möjlighet att göra saker som fyller kraven för aktivering. Det måste finnas en morot, inte bara straff.

- Eftersom man har infört en sanktion som straff måste tröskeln vara låg att fylla villkoren. Annars blr modellen för sträng, säger Koskinen.

Han menar också att man titta närmare på hur man kunde aktivera arbetslösa för jobb inom tredje sektorn.

- Arbete inom tredje sektorn borde räknas som vanligt jobb som duger som aktiveringsåtgärd. Det finns massor av jobb som kunde göras, man måste bara hitta modeller så att människor skulle få möjlighet till korttidsjobb. Det finns säkert hundratals eller tusentals arbetsplatser här, säger Koskinen.

I vems intresse är snuttjobb i fel bransch?

Regeringen har planer på att justera aktiveringsmodellen för att avhjälpa en del av de problem som modellen nu fört med sig.

När en människa blir arbetslös vill personen hitta jobb som motsvarar utbildningen inom sin egen bransch - det är också vettigt ur ett samhällsekonomiskt perspektiv

Annika Rönni-Sällinen vid fackcentralen FFC säger att det inte räcker till. Hela modellen bygger på en tanke som Rönni-Sällinen har svårt att omfatta.

- Jag är kritisk till tanken på att alla arbetslösa nu förväntas bli snuttjobbare. När en människa blir arbetslös vill personen hitta jobb som motsvarar utbildningen inom sin egen bransch - det är också vettigt ur ett samhällsekonomiskt perspektiv.

Den bästa möjliga arbetsplatsen hittas inte nödvändigtvis inom tre månader, oberoende av hur aktivt man söker jobb. Problemet är att du kan vara hur aktiv som helst och söka tiotals jobb, men ändå inte fylla villkoren, säger Rönni-Sällinen.

- I vems intresse är det att du byter bransch och gör snuttjobb bara för att fylla aktiveringsmodellens villkor, om det här inte förbättrar dina chanser att få ett fast jobb?

Annika Rönni-Sällinen och Seppo Koskinen intervjuades i Ykkösaamu i Yle Radio 1.

Den här artikeln är uppdaterad. I den ursprungliga artikeln som publicerades 30.4.2018 kl. 10.33 stod det felaktigt fackförbundet FFC på tre ställen i texten. I två av fallen har det här korrigerats till fackcentralen FFC. I det tredje fallet står det nu bara FFC. Den korrigerade texten publicerades 30.4.2018 kl. 15.42.

FFC-ordföranden Jarkko Eloranta.

FFC:s krav på regeringen: Slopa aktiveringsmodellen!

Enligt FFC skapar modellen en snuttjobbsmarknad.

Diskussion om artikeln