Hoppa till huvudinnehåll

Utrikes

EU:s budget ska öka trots brexit, anser EU-kommissionen – Finlands medlemsavgift stiger

Från 2018
Uppdaterad 02.05.2018 18:28.
EU-kommissionens viceordförande Jyrki Katainen
Bildtext Jyrki Katainen.

EU-kommissionen lade på onsdagen fram sitt förslag till en ny sjuårsbudget för åren 2021-2027. EU-kommissionen föreslår att EU:s budget måste öka. Dels för att fylla hålet efter det brittiska utträdet och dels för att EU i fortsättningen ska klara av nya uppgifter. För Finlands del innebär det att EU-avgiften stiger.

EU-kommissionen föreslår att EU behöver en något större budget i fortsättningen.

I dag motsvarar EU:s budget 1 procent av EU-ländernas totala bruttonationalinkomst, BNI, men kommissionen föreslår nu att budgeten för åren 2021-2027 ska motsvara 1,11 procent av BNI.

År 2021 skulle EU:s budget således vara 170 miljarder euro när den till exempel i fjol låg på 158 miljarder euro.

Kommissionens viceordförande Jyrki Katainen säger sig vara väldigt nöjd med det budgetförslag som kommissionärerna nu enats om.

- Med en moderat höjning har vi lyckats få till stånd ett trovärdigt förslag.

EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker säger i sin tur att det här är en EU-budget som skyddar, stärker och försvarar Europa.

- Den här budgeten kommer ha stor betydelse för Europas framtid, menar Juncker.

EU:s budgetkommissionär Günther Oettinger och ordförande presenterade kommissionens budgetförslag
Bildtext EU:s budgetkommissionär Günther Oettinger och ordförande Jean-Claude Juncker presenterade kommissionens budgetförslag
Bild: EPA-EFE/STEPHANIE LECOCQ

EU vill göra flera omprioriteringar

Kommissionen motiverar höjningen med större satsningar på nya uppgifter som utökat försvarsarbete, bättre gränskontroll, gemensam asylmottagning och större satsning på forskning.

Kommissionen vill också fördubbla finansieringen av studentutbytesprogrammet Erasmus+.

- Medlemsländerna har uttryckt en vilja att tillsammans satsa mera på områden som försvar, forskning, cybersäkerhet, gränskontroll och asylmottagande och vi vill därför allokera mera pengar till dessa, konstaterar Katainen.

Jordbruks- och regionalstöden krymper

Merparten av budgeten kommer även i fortsättning att gå till jordbruks- och regionalstöd. Men EU-kommissionen föreslår nu att dessa stöd ska dras ned.

Till exempel jordbruksstöden skulle minska med knappt 5 procent.

De finländska jordbrukarna fick 2016 totalt 538 miljoner euro i jordbrukstöd. En nedskärning på 5 procent skulle betyda en minskning på 27 miljoner euro.

- Jag tror nog att de finländska jordbrukarna klarar denna nedskärning … dessutom kommer EU-stöden till glesbygden inte att minska nämnvärt, säger Katainen.

Också regionalstöden, som i dag främst riktas till de fattigare medlemsländerna för att få fart på ekonomin, ska skäras ned.

Kommissionen menar att betydelsen av regionalstöd har minskat, till exempel Polen har de senaste åren varit den största mottagaren av regionalstöd. Samtidigt har landet haft en högre ekonomisk tillväxt än EU som helhet.

Trilskande länder blir utan EU-stöd

Kommissionen föreslår också att EU kan stänga penningkranarna för länder som bryter mot rättsstatsprincipen.

Om ett land inte följer EU:s rättsstatsprincip så blir landet utan EU-pengar.

Enligt förslaget skulle ett beslut att skära i bidragen inte kräva enhällighet av EU-länder. Därmed kan inget land blockera ett sådant beslut.

Med de villkorade utbetalningarna vill EU att länder som Ungern och Polen rättar sig in i ledet.

- Vi vill inte att skattebetalare i EU ska behöva betala pengar till länder där EU:s grundläggande principer ifrågasätts. Vi vill ha en rättvis budget, säger Katainen.

Blir dyrare för Finland

Enligt kommissionens förslag stiger Finlands medlemsavgift med cirka 10 procent. År 2016 var den årliga EU-avgiften 54 euro per finländare, 2015 var motsvarande summa 104 euro per invånare.

Finland hör till gruppen av länder som betalar mer till EU än vad man får tillbaka.

Till exempel 2016 betalade Finland cirka 300 miljoner mer till EU:s kassa än vad man fick tillbaka.

Finland betalade 1,83 miljarder till EU och fick tillbaka 1,5 miljarder.

Som en nettobetalare håller den finländska regeringen ändå hårt i plånboken.

Finansminister Petteri Orpo (Saml) har tidigare sagt att det brittiska bortfallet betyder att EU:s budget bör krympa. Men samtidigt säger den finländska regeringen inte nej till att inom vissa ramar stå för en större EU-avgift i fortsättningen för att lappa brexithålet.

Finansminister Orpo har låtit förstå att Finland kan överväga att betala mera om budgeten innehåller en strikt budgetkontroll, effektiv användningen av pengar och nya prioriteringar som Finland kan dra nytta av.

Statsminister Juha Sipilä skriver i sin blogg att EU:s budgetram långt motsvarar Finlands prioriteringar.

Kommissionär Jyrki Katainen menar att budgetökningen kan försvaras eftersom pengarna i fortsättningen används effektivare än tidigare.

- En större satsning på forskning betyder att finländska företag och universitet kan få större anslag från EU:s budget. Finland har även betonat försvars- och säkerhetsfrågor och utökade satsningar inom dessa områden kommer att förstärka den finländska försvarsindustrin.

Katainen lyfter också fram studentutbytet. Stödet till Erasmusprogrammet ska fördubblas till 30 miljarder euro under en 7-årsperiod.

- Det öppnar upp nya möjligheter för både finländska studerande och lärare.

Exakta sektorvisa uträkningar ska kommissionen publicera först i juni.

Själva budgetförhandlingarna mellan medlemsländerna väntas bli långa och svåra. Det krävs enhällighet för att godkänna EU:s långtidsbudget.

Förra gången tog budgetförhandlingarna över två år.