En nordisk union har brett stöd men har missyckats flera gånger - "De nordiska länderna har haft väldigt olika visioner"

Bara under de senaste 70 åren har man gjort flera misslyckade försök att samarbeta både ekonomiskt och militärt. Nordenforskaren Johan Strang tror att nordiskt samarbete är populärt just för att makten aldrig har koncentrerats.

Nordborna är taggade på idén om en nordisk union och ett utökat nordiskt samarbete, visar undersökningar. Historiskt sett finns det många misslyckade samarbeten i Norden.

Enligt en enkätundersökning som Nordiska ministerrådet och Nordiska rådet lät göra 2017 tycker 90 procent av nordborna att det är viktigt, eller mycket viktigt med nordiskt samarbete. Av dem svarade 60 procent att det är mycket viktigt.

Ska Norges oljefond delas på fem lika delar? Ska alla länder solidariskt ansvara för varandras försvar?

Nordiska rådet undrade år 2010 hur stödet för en nordisk federalstat såg ut bland invånarna. Då svarade 42 procent att de spontant ställde sig positiva till idén.

Det är enkelt att tycka att en nordisk union är en bra idé, men åsikterna börjar gå isär när idén ska konkretiseras. Vad exakt skulle unionen ha makt över och vad skulle länderna ha makt över?

- Generellt så tror jag att den nordiska befolkningen är otroligt positivt inställd till ett utökat nordiskt samarbete. Kanske till och med till en nordisk union, i alla fall på ett abstrakt plan, säger Johan Strang på Centrum för Nordenstudier vid Helsingfors universitet.

Om medborgarna ställer sig positiva till tanken om en gemensam nordisk union i någon utsträckning kan man undra varför den aldrig har blivit av. Bankchefen Eirik Winter säger att politikerna står i vägen.

- Till politikernas försvar kan man säga att det ju är på deras bord det här landar. De har säkert en mer realistisk syn på hur stort jobb det handlar om, säger Strang.

Samarbeten har gått i graven

Under Föredragsmaraton 2017 sade Johan Strang att man kan se på Norden som ett felslaget försök till att skapa en nordisk nation under 1800-talet. Man har inte heller lyckats skapa något i stil med EU eller Nato av de nordiska länderna.

Oftast har det fallit på att de nordiska länderna har haft väldigt olika visioner om vad man ska göra med samarbetet

Johan Strang

Efter andra världskriget försökte man starta upp en försvarsunion. Inte heller blev det något av tullunionen som man försökte starta upp på 1950-talet. På 1970-talet gick Nordek i graven – ett ekonomiskt samarbete som tog inspiration av EEC.

- Jag tror att det nordiska samarbetet är populärt just eftersom det aldrig har delegerats någon makt till exempel till Köpenhamn där där Nordiska rådet och ministerrådet har huvudkontor, säger Strang.

Strang tror att ländernas olika målsättningar har blivit käpparna som har fällt de tidigare försöken på samarbetsorgan.

- Oftast har det fallit på att de nordiska länderna har haft väldigt olika visioner om vad man ska göra med samarbetet, säger Strang.

Gällande försvar så har t.ex. hotbilderna varierat mellan länderna. Gällande ekonomi så har man önskat sig olika saker.

- Om man vill karikera så har Danmark velat sälja bacon, smör och spannmål medan vi andra ha velat skydda vårt lantbruk. Sverige har velat sälja industriprodukter medan vi andra har oroat oss för att bli överkörda av Sverige, säger Strang.

Strang ställer några exempelfrågor: Ska Norges oljefond delas på fem lika delar? Ska alla länder solidariskt ansvara för varandras försvar? Ska vi ansvara för varandras immigrationspolitik?

- Det är jättesvåra frågor. Jag tror att politikernas skepsis kommer just från det här, säger Strang.

Dags för version 2.0 av det nordiska samarbetet?

Johan Strang har märkt att diskussionen om en nordisk union har blossat upp med jämna mellanrum från många håll. Även om Strang säger sig representera någon form av realistisk syn på drömmen om en union, så avfärdar han inte idén om ett mer utökat samarbete.

- Kanske det är dags för politikerna att i alla fall sluta avfärda tanken som hopplös och orealistisk genast från början, säger Strang.

Om Nordiska rådet och Nordiska ministerrådet tillhör version 1.0. av det nordiska samarbetet så är det kanske dags för en version 2.0, menar Strang.

Strang säger att han uppskattar att Eirik Winters definierat vilka sorters beslut som bör tas på nordisk nivå och vilka som hör hemma i de enskilda länderna.

- Det är väl nog frågor om energi och försvar som är de vanliga frågorna när länder börjar ge upp sin suveränitet, säger Strang.

Är Norden egentligen världens förebild?

Bland förespråkare och i kolumner som lyfter fram en nordisk union som en drömvärld florerar ofta en uppfattning om att man skulle få in ett solidariskt, progressivt och jämställt tänkande i internationella sammanhang.

Det finns massor av usla värderingar i Norden också. Man talar ofta om att nordiska värderingar automatiskt är bra.

Johan Strang

Johan Strang på Centrum för Nordenstudier håller med om att det förvisso vore bra om små länder, såsom de i Norden, skulle få en högre röst vid de internationella borden.

- Små länder har fallit mellan stolarna under de senaste åren. FN har blivit svagare och G20 har blivit starkt. Det finns skäl för Norden att samarbeta för att få sin röst hörd, säger Strang.

Dock menar Strang att man ska vara lite försiktig med att tro att hela världen blir en fluffig utopi om bara Norden fick mer att säga till om.

- Det finns massor av usla värderingar i Norden också. Man talar ofta om att nordiska värderingar automatiskt är bra.

- Jag tror att Tarja Halonen, Risto E. J. Penttilä, Ville Niinistö och Timo Soini har alla väldigt olika syner på vad de nordiska värderingarna är.

Vega i dag: Många nordiska samarbeten har gått i graven även om stödet är stort

10:04

Bankchef: En nordisk union skulle vara en av de starkaste ekonomierna i världen

Eirik Winter på BNP Paribas vill att Norden bildar en union.