Hoppa till huvudinnehåll

Kultur och nöje

Språkkolumnen: Att lämna i Sverige och i Finland

Från 2018
Porträttbild på Minna Levälahti.
Bildtext Minna Levälahti jobbar som mediespråkvårdare på Svenska Yle.

Är det verkligen rätt att skriva ”lämna” utan att nämna vad eller vem man lämnar? Den frågan har språkvården fått då och då under de senaste åtta åren, skriver mediespråkvårdaren Minna Levälahti.

”De som fått nej måste lämna” stod det för en tid sedan i en rubrik i Dagens Nyheter, där Sveriges statsminister Löfven uttalade sig om asylsökande.

"De som lämnat är de som har allra störst litterär kompetens" sa Sveriges Radios kulturreporter Mattias Berg i en kommentar om krisen i Svenska Akademien.

Vasabladet hade nyligen en rubrik om fotbollsspelaren Perparim Hetemaj som lägger av: ”Är rätt att lämna nu” och en annan sportrubrik som lydde Mourinho: ”Vi stoppar inte Zlatan från att lämna”.

Det går att säga och skriva så när det är uppenbart för lyssnaren och läsaren vad det är som lämnas. Men ända sedan språkvårdarna uppmärksammade att verbet lämna har börjat användas utan objekt i betydelsen ’resa, ge sig av, avlägsna sig från’ har de också upplyst skribenterna om att den här konstruktionen kan orsaka irritation, eftersom den är ny i svenskan och ett direktlån av en engelsk konstruktion.

Balans mellan irritationsmoment och intresseväckare

Språkliga nymodigheter irriterar en del av läsarna och lyssnarna, och för journalister är det därför oftast bäst att välja ord och formuleringar som inte retar upp majoriteten. Syftet med de flesta journalistiska texter är ju inte att irritera utan att informera.

Hur man talar i privata vardagliga samtal är en annan sak. Det verkar finnas en inbyggd vilja hos alla unga att använda uttryck som deras föräldrar inte använt. Unga behärskar dessutom engelska på ett annat sätt än tidigare generationer, vilket naturligtvis också påverkar deras eget språk.

Balansgången mellan att inte reta upp massorna med sitt ordval och att samtidigt använda ett kreativt och nyanserat språk som även tilltalar yngre läsare och lyssnare är ibland svår. Det återstår att se hur det går med ”lämna” utan objekt i finlandssvenska texter.

Österbottningens "lämna" är dialektalt

Det österbottniskt dialektala ”lämna” konstrueras också utan objekt, men det betyder ‘att bli kvar, stanna kvar’. Tidigare fanns den här betydelsen av lämna mer allmänt i svenskan, enligt den historiska ordboken Svenska Akademiens ordbok. I dag är det bara österbottningar som säger "Det lämnar inget kvar åt yrkesfiskarna" (rubrik i Vasabladet) och att de lämnar på vårdledigt eller lämnar hemma.

Det här “lämna” är djupt rotat även i många utflyttade österbottningars språk, men för övriga svensktalande är det här bruket främmande eller till och med obegripligt. Det ska därför helst undvikas i medietexter och i vårdat radio- och tv-språk.

Språkkolumnen skrivs av mediespråkvårdarna Charlotta Svenskberg och Minna Levälahti vid Svensk presstjänst. Den publiceras på Svenska.yle.fi och i de finlandssvenska dagstidningarna.

Språkkolumnen

Minna Levälahti

Språkkolumnen: Vem får färst julklappar i år?

Ordet färst är fullt levande i vårt språk.

Solveig Arle ler mot kameran.

Språkkolumnen: Språkets första hjälpen-låda

Vill du förstå danska, norska och svenska bättre?

Minna Levälahti

Språkkolumnen: Med tränat loppisöga kan man loppa på loppisar

Vilka ord använder man för att köpa och sälja begagnat?

inzoomat från SAOB på ordet "ni"

Språkkolumnen: Språkförändringar är tecken på att språket lever

Motvilja är en vanlig reaktion på språkförändringar.

Porträtt av språkvårdaren

Språkkolumnen: Att känna flygskam och smygflyga

Substantivet skam och verbet skämmas har fått ett uppsving.

Minna Levälahti

Språkkolumnen: Jag självoptimerar med nya ord

Deplatforming och självoptimering blev aktuella 2018.

Porträtt av språkvårdaren

Språkkolumnen: När man är själv är man ensam

Många väljer att försöka dölja den ofrivilliga ensamheten.

Porträttbild på Minna Levälahti.

Språkkolumnen: Man kan inte kila före när man hämtar barnen

Ska barnen hämtas på morgonen eller eftermiddagen?

Porträtt av språkvårdaren

Språkkolumnen: Symbolerna som förstärker känslorna

Behöver vi emojier för att uttrycka känslor i skrift?

Porträttbild på Minna Levälahti.

Språkkolumnen: Professionellt väderprat är som en välkänd melodi

Vi hajar till om uttalet avviker från det vi är vana vid.

Porträtt av språkvårdaren

Språkkolumnen: Skumläsning ställer stora krav på texterna

Måste webbtexter anpassas så att de tilltalar skumläsarna?

Porträttbild på Minna Levälahti.

Språkkolumnen: Att lämna i Sverige och i Finland

Får man ”lämna” utan att nämna vad eller vem man lämnar?

Porträtt av språkvårdaren

Språkkolumnen: Kommat har stor betydelse

Också professionella skribenter behöver hjälp med kommat.

Porträttbild på Minna Levälahti.

Språkkolumnen: Ett vårdat mediespråk kräver tid

Så här jobbar språkstödet på Svenska Yle.

Porträtt av språkvårdaren

Språkkolumnen: Med ord påverkar vi

Våra mest laddade ord är de som sårar och kränker andra.

Porträttbild på Minna Levälahti.

Språkkolumnen: Hjärtana bankar för rätt böjda former

Heter det flera videon eller videor, flera taxin eller vad?

Språkvårdare Charlotta Svenskberg.

Språkkolumnen: Nu ser vi hashtaggar i nyhetsspråket

Hashtaggarna blir förmodligen flera i framtiden.

Porträttbild på Minna Levälahti.

Språkkolumnen: Som det heter på god finlandssvenska

Övning ger färdighet om man vill briljera på svenska.

Porträttbild på Minna Levälahti.

Språkkolumnen: När det kommer till sånt som en

Gamla uttryck kan få ett uppsving tack vare engelskan.

Språkvårdare Charlotta Svenskberg.

Språkkolumnen: Ordets skönhet kommer inifrån

"Svenskans vackraste ord är himmelsblå."

Porträttbild på Minna Levälahti.

Språkkolumnen: Kan man roa sig med partiklar?

Heter det sätt ner dig eller sätt dig ner?

Porträttbild på Minna Levälahti.

Språkkolumnen: Kejsarens nya språkkläder

Vad lurar bakom det enkla och det komplicerade maktspråket?

Charlotta Svenskberg är mediespråkvårdare vis Svensk presstjänst.

Språkkolumnen: Vart tar vart vägen?

Hur ska man använda vart och var rätt?