Trestegshopparen Kristiina Mäkeläs fräna kritik mot egna förbundet: "Har inte förmågan att producera medaljvinnande toppidrottare"
Fatalt slarv med informationsgången och osäkra och splittrade finasieringsmodeller är två saker som fått trestegshopparen och OS-resenären Kristiina Mäkelä att se rött. Nu riktar 25-åringen svidande kritik mot det egna förbundet och den finländska toppidrottens organisationer.
Trestegshopparen Kristiina Mäkelä är kritisk till sitt eget förbunds agerande i en text hon skrivt för webbplatsen finnishnews.fi.
Hennes tes är att det finska friidrottsförbundet just nu inte är en organisation som har förmågan att producera medaljvinnande toppidrottare.
Hon lyfter fram två huvudpoänger i sin argumentering.
– För det första finns det inget system för hur unga och lovande idrottare och deras tränare kan få den information de behöver. För det andra vilar finansieringen på en så osäker och splittrad grund att pengar helt enkelt går i spillo, skriver Mäkelä.
Hon baserar sin kritik på sina egna upplevelser och säger sig också fortfarande lida av dessa missförhållanden.
Sin egen resa fram till en stortävlingsfinalist säger hon sig ha löst genom att bygga upp ett starkt, eget team, även om hon hoppas att stödet att nå det målet hade kommit från det egna förbundet och den nationella olympiska kommittén.
I Mäkeläs drömvärld borde förbundet vara en informationsbank som samlar, sparar, förvaltar och förmedlar information.
– Det kostar väldigt lite att göra, men blir väldigt kostsamt om det lämnas ogjort, slår hon fast.
"Mest av allt behöver vi förändring"
Mäkelä lyfter också upp sin egen situation som exempel på den kortsiktiga ekonomiska planeringen hon anklagar förbundet för.
– Efter OS i Rio fick jag det största stödet på 20 000 euro. Följande år skadade jag mitt knä, genomgick en operation i maj och tog mig ändå till VM i augusti, där jag missade finalen. Insatsen var en av de bästa bland de finländska idrottarna och min finansiering kapades med hälften, till 10 000 euro.
Avslutningsvis skickar Mäkelä en hälsning till toppen av de finska idrottsorganisationerna, där hon upplever att personerna främst är ute efter toppjobb och ära utan att bry sig om de idrottare de förväntas representera.
– Vi behöver specialister som jobbar med idrottarna och varandra. Vi behöver långsiktiga planer och finansiering för dessa planer. Det behövs en topporganisation för att producera toppidrottare. Vi behöver kunskap och flexibilitet. Men mest av allt behöver vi förändring, avrundar Mäkelä.
Läs hela Kristiina Mäkeläs text här.
Också Viivi Lehikoinen var inne på samma linjer när hon intervjuades av Sportmagasinet i april.
– Ensamheten har nog överraskat mig. Jag har tur som har människor omkring mig som hjälper och stöder. Förbundet hjälper inte nämnvärt. Har man problem hamnar man nog själv sköta om dem. Det går åt en massa energi som är bort från det viktiga, idrotten, sade Lehikoinen.
”Ett hopp in i det okända” – Viivi Lehikoinen om valet att satsa på idrott i stället för studier
Att bli idrottare ett svårt beslut för många.