Hoppa till huvudinnehåll

Utrikes

Svenska Yle i Tunisien: Ungdomen och kvinnorna försöker slå sig fram

Från 2018
Uppdaterad 15.06.2018 13:46.
Väljare i Tunis visar sitt finger som markerats med bläck som bevis på att hon röstat i lokalvalet.
Bildtext Väljare i Tunis visar sitt finger som markerats med bläck som bevis på att hon röstat i lokalvalet.
Bild: Patrick Holmström

Tunisierna röstade på söndagen i det första demokratiska lokalvalet någonsin i landet.

Demokratiutvecklingen efter revolutionen har inte gått så fort som många önskade. Nu hoppas ungdomen på att äntligen få sin röst hörd.

Det var i Tunisien den så kallade arabiska våren startade med en folkresning som ledde till att den hårdföra och auktoritära presidenten Zine El Abidine Ben Ali störtades 2011.

Sedan dess har landet inte haft någon politisk lokalförvaltning. Kommunerna har styrts av statliga tjänstemän.

Nu blir det efter en lång väntan decentralisering och folkvalt syre på lokal nivå och speciellt ungdomen hoppas få fotfäste i politiken.

Tunisierna gick till valurnorna under omfattande säkerhetsåtgärder.

Landet skakade av två blodiga terrordåd 2015 och undantagstillstånd har varit i kraft sedan dess.

Vallokal i Tunis under det tunisiska lokalvalet 2018.
Bildtext Vallokalerna var hårdbevakade av polis och militär. Här en vallokal i Tunis.
Bild: Patrick Holmström

Lokalvalet blir en övning inför nästa år då det blir parlaments- och presidentval i Tunisien – ett land som klarade sig relativt bra ur den arabiska våren till skillnad från exempelvis Syrien och Libyen.

Landets största partier på nationell nivå är det sekulära centerinriktade partiet Nidaa Tounes och det moderat islamistiska partiet Ennahda.

I lokalvalet var en stor del av kandidaterna i landet oberoende, vilket speglar en utbredd misstro mot de etablerade partierna.

Misstron återspeglades även i valdeltagandet som enligt officiella uppgifter blev endast 33,7 procent.

Karta över Tunisien.
Bild: Yle / Google

- Jag beslöt att ställa upp i valet då jag var ute för att köpa en smörgås och såg en polis bete sig illa, berättar den 22-åriga juridikstuderanden Sahar Yahiaoui som varit politiskt aktiv sedan tidiga tonår.

Tunisien har en speciell miljöpolis som ska se till att folk inte skräpar ner.

Yahiaoui såg en miljöpolis kasta ut en burk ur sin bil. Det gjorde henne rasande och det gav impulsen att försöka gör något åt misskötseln av samhället.

Den tunisiska lokalvalskandidaten Sahar Yahiaoui i Tunis.
Bildtext Sahar Yahiaoui.
Bild: Patrick Holmström

Hälften av kandidaterna i söndagens val var kvinnor, en stor del under 35 år och det fanns också lagstadgade kvoter för funktionshindrade för att säkra en bredare förankring.

Det här är till för att främja en demokratisk utveckling, men många förstår fortfarande inte vad det innebär, säger Yahiaoui som Svenska Yle träffar i La Marsa nära Tunis.

- Det tar lång tid innan demokratin är helt genomförd. Folk ser till exempel inte skillnad mellan åsiktsfrihet och att bara vara oförskämd.

Hon tror i alla fall att Tunisien kan ha en stabil demokrati inom två år.

Nästa år hålls det parlamentsval. Yahiaoui och många andra unga aktiva hoppas då kunna slå sig in i rikspolitiken och få sin röst hörd i styret av nationen.

Den tunisiska lokalvalskandidaten Khedija Sidhom Boudhina i Sidi Bou Said.
Bildtext Khedija Sidhom Boudhina i Sidi Bou Said.
Bild: Patrick Holmström

- Om tio år hoppas jag att jag sitter i stadsfullmäktige och har ett eget it-utvecklingsbolag, säger den 24-åriga it-studeranden Khedija Sidhom Boudhina i Sidi Bou Said strax utanför Tunis.

Hon är med på Nidaa Tounes lista och blev ombedd att ställa upp. Alla partier vill ha med ungdomar på sina listor för att locka unga väljare.

Boudhina vill ha mer utländska investeringar och att Tunisien satsar mer på säkerheten.

De här sakerna går hand i hand. Attentaten 2015 skrämde bort utlänningarna. Sedan dess har säkerheten skärpts betydligt i hela landet.

- Vi måste också fortsätta kräva fler rättigheter för kvinnorna, som en ändring av arvslagen, säger Boudhina.

Nuvarande arvslag grundar sig på islamisk lag och ger kvinnorna rätt att ärva bara hälften av vad en man får ärva ur samma dödsbo.

Aktivister har länge kampanjat för en jämlik arvslag med motiveringen att de tunisiska kvinnorna inte vill jämföras med kvinnor i andra arabländer, utan med kvinnor i Europa.

Den tunisiska lokalvalskandidaten Mohamed Raed Besbes från Monastir.
Bildtext Mohamed Raed Besbes i Monastir.
Bild: Patrick Holmström

- Staten bör satsa mer på de unga och göra det lättare för dem att grunda företag, till exempel. Det är de unga som har idéer och tankar, säger den 29-åriga arkitekten Mohamed Raed Besbes i kuststaden Monastir.

Liksom Sahar Yahiaoui i La Marsa ställer Besbes upp som obunden.

- Vi vill inte vara med på de politiska partiernas listor och tvingas fråga lov om saker och ting av partihögkvarteren i Tunis. Vi litar inte på dem. Vi vill att beslutsfattandet ska vara lokalt.

Monastir är en av Tunisiens främsta turistorter som led svårt av terrorattackerna i grannstaden Sousse och i huvudstaden Tunis 2015.

Staden är också känd som födelsestad för det moderna Tunisiens grundare Habib Bourguiba som var president från självständigheten 1956 till 1987, då han störtades i en palatskupp.

- I framtiden är Monastir som Nice i Frankrike, säger Besbes på skämt med glimten i ögat.

Habib Bourguiba-mausoleet i Monastir i Tunisien.
Bildtext Habib Bourguibas mausoleum i Monastir.
Bild: Patrick Holmström

Fakta: Tunisien

Diskussion om artikeln