Hoppa till huvudinnehåll

Österbotten

Lackade naglar och trerätters på äldreboendet? I livstestamentet kan du skriva ner din vårdvilja på förhand

Från 2018
En rollator och en äldre man.
Bild: Mostphotos

Vem ska bestämma vilken vård och vilken vardag du ska ha om du inte längre själv kan uttrycka din vilja? Ett livstestamente är ett sätt att försäkra dig om att både vårdare och anhöriga känner till dina önskemål.

Pensionerade läkaren och riksdagsmannen Pehr Löv engagerar sig för att sprida information om livstestamente.

- På grund av en olycka, en stroke eller någon minnessjukdom, kanske du en dag inte längre är kapabel att uttrycka din åsikt.

Vill inte bli återupplivad

Löv har själv skrivit ett dokument om sin vårdvilja. Han vill bland annat inte bli återupplivad om hoppet för ett gott liv är ute.

- Jag vill inte få vätska i slang i någon form om det inte finns hopp om att jag ska bli bra igen. Att inte förlänga livet konstgjort, det är det viktiga där.

Men ett livstestamente, eller vårdviljeyttring eller vårdtestamente som det också kallas, kan också handla om mer vardagliga saker.

- Det har att göra med livskvalitet. Man vill delta i kulturupplevelser, kvinnorna vill ha sina naglar lackade. Sådana detaljer kan man ta med. Det som har betydelse för en ska ha också ha betydelse när man blir äldre och behöver omsorg, säger Löv.

Pehr Löv
Bildtext Pehr Löv vill sprida information om fördelarna med ett livstestamente.
Bild: Yle/ Kjell Vikman

”Trerättersmåltid minst en gång i veckan”

Pehr Löv och frun Gun-May Löv har satt sina önskemål till pappers.

- Jag har faktiskt skrivit in att jag hoppas få en trerättersmåltid minst en gång i veckan om jag hamnar på långvården. Sådana detaljer har jag skrivit in för det är värdefullt för mig.

Löv har också kryssat för en ruta i dokumentet som säger att hans sjukhistoria får användas i vetenskapliga syften.

- Och så har jag sagt att om mina organ duger får de ta dem för transplantation. Vi har brist på organ i Finland.

Frun har ungefär samma önskemål som Pehr, men hon satte också in att hon vill ha regelbunden manikyr och pedikyr.

Fler förbereder sig för sjukdom

Lövs engagemang är en del av det jobb som flera pensionärsorganisationer i Finland nu gör för att fler ska skriva ned sina önskemål i ett juridiskt bindande dokument.

- Det finns direktiv i anslutning till patientlagen som säger att vårdpersonalen ska iaktta ett sådant här dokument.

I praktiken måste det såklart finnas pengar på ett konto så att manikyr eller middagar kan betalas ur egen ficka eftersom det inte hör till grundvården.

Enligt Löv blir det hela tiden vanligare att folk skriver ner sin vilja i ett livstestamente.

- För några år sedan visade en enkät att det var fem procent, men nu är det mycket mer. Det ändrar snabbt och pensionärsorganisationerna informerar också på finska sidan.

Händer med fransk manikyr.
Bildtext Manikyr eller fina middagar kan vara önskemål i livstestamenten, men önskemål som inte hör till grundvården måste förstås betalas ur egen ficka.
Bild: Yle/Juha Leskelä

Kopplar inte ur slangarna första timmen

Karin Asp i Purmo i Pedersöre gjorde ett livstestamente då hon var 75 år gammal.

- I min ålder kommer sjukdomar emot förr eller senare. Och då tyckte jag det var bra att det också finns på ett papper.

Asp sitter i styrelsen för Purmo pensionärsförening och det var via den hon fick reda på att det finns livstestamenten.

- Mitt livstestamente är en kort och klar önskan om att jag inte vill ligga i respirator eller annat som förlänger mitt liv i onödan.

Intensivvård vill Asp bara ha om det kan antas att man får bättre resultat än att det bara förlänger livet en kort tid.

- I korthet är det fråga om det. Då vill jag dö en naturlig död.

Mitt livstestamente är en kort och klar önskan om att jag inte vill ligga i respirator eller annat som förlänger mitt liv i onödan.

Enligt Asp är det viktigt att hennes barn vet vad mamma vill.

- Då behöver de inte fundera. Och de tar inte bort alla stöpslar och slangar den första halvtimmen, inte ens de första tre dagarna heller.

- Men om läkaren efter en kort tid ser att det inte är någon livskvalitet för Karin får de ta ut alltihop, och så vill jag dö naturligt.

Karin Asp.
Bildtext Karin Asp gjorde ett livstestamente när hon var 75 år gammal.
Bild: YLE/Ida-Maria Björkqvist

Vill dö med stövlarna på

Att planera för att bli sämre och en dag dö tycker Asp inte alls känns besvärligt.

- Absolut inte. Jag har en fullständig frihet inför det, för mig är det inga problem att se den dagen. Helst skulle jag dö med stövlarna på, men det kan inte jag bestämma.

Asp hoppas att fler skriver ner sin vilja i ett vårdtestamente.

- Det underlättar för den som håller på att dö, men också för anhöriga och vårdpersonal om jag har sagt hur jag vill ha det när jag ännu varit vid mina sinnens fulla bruk.

Bara säg vad du vill åt barnen?

Men varför kan man då inte bara säga åt sina barn eller andra anhöriga hur man vill ha det? Pehr Löv säger att det kan fungera, men ett livstestamente är kanske tryggare.

- Det har att göra med att vi själva också ska känna en trygghet. Att våra värderingar, vår livskvalitet och vår självbestämmanderätt har satts på pränt på det här sättet. Och att det är juridiskt bindande.

Men att förbereda sig på sjukdom och död, är inte det lite besvärligt?

- Det finns de som tycker det och därför gör de det inte. De anser att det räcker med de bestämmelser vi har. I och för sig räcker det långt, men vill man påverka sin egen livssituation ska man inte känna att det här är något svårt eller invecklat.

Finns flera olika mallar

Det finns i dag flera mallar för livstestamenten.

Till exempel har Institutet för hälsa och välfärd, THL, en blankett som kan fyllas i via dator, eller så kan man printa ut dokumentet och skriva under det. Då behövs också två ojäviga vittnen som skriver under.

Det har att göra med att vi själva också ska känna en trygghet.

Enligt Löv är ett enkelt sätt att använda det vårdtestamente som finns i min Kanta. Det kan man fylla i via datorn.

- Då krävs inga utomstående vittnen.

Har man printat ut ett livstestamente kan man till exempel förvara det i sin sjukjournal.

Intressebevakningsfullmakt underlättar också

Ett annat dokument som kan underlätta vardagen är en intressebevakningsfullmakt.

- De flesta av oss har någon form av testamente. Men det gäller först när man har dött. Det här är en fullmakt som gäller så länge man lever om man inte klarar av att ta beslut själv, säger Löv.

Vanligen ger man då sin make/maka eller ett av sina barn fullmakt att sköta ens ärenden. Till exempel då det gäller handläggning av bankkonton, egendom och andra ekonomiska angelägenheter.

- Och man ska gärna ta in en neutral tredje part. Annars kan det bli fråga om jävssituationer om till exempel en fastighet ska säljas för att klara vårdkostnader.

Kan bli dyrt annars

Har man inte utsett en intressebevakare får man en sådan från magistraten.

- Det fungerar också bra, men det är ganska kostsamt. De tar förstås arvode.

Enligt Löv ska man helst göra upp en fullmakt helt öppet. Det är bra om alla i familjen känner till vem som har utsetts till intressebevakare så det inte blir problem senare.

- Det är tacksamt att ha en sådan här fullmakt i situationer som annars skulle ge ångest för anhöriga och krångla till det om dokument inte finns. Det är enklare och klarare och lindrar ångestsituationer i annars känsliga livssituationer.

Diskussion om artikeln