Hoppa till huvudinnehåll

X3M

Forskare: Filterbubblor finns inte

Från 2018
Uppdaterad 10.05.2018 11:41.
Logotyperna för Instagram och Facebook i såpbublor
Bildtext Finns filterbubblorna? Antagligen inte.
Bild: Yle/Björn Karlsson

Oroar du dig för de farliga filterbubblorna? Då gör du det i onödan.

Det pratas mycket om filterbubblor nu för tiden. Tanken är att sociala medier har förändrat hur vi lever. Vi ser till att våra vänner på nätet har samma åsikter som vi. Våra nyhetsflöden bekräftar vår världsbild.

Filterbubblan är ett starkt begrepp som verkar förklara mycket av det som händer i samhället. Tyvärr finns det väldigt lite forskning som bekräftar att bubblorna ens existerar.

- Den forskning som finns visar snarare att de inte existerar, säger professorn och medieforskaren Annika Bergström.

Våra liv på nätet är inte så isolerade som vi föreställer oss.

- Jag tror inte att det finns filterbubblor. Jag tror inte att vi lever så isolerade liv på nätet. Vi har en bred internetanvändning och en bred internetvardag.

Människor tar helt enkelt till sig information på många olika sätt och från många olika källor.

Vi får mer information än tidigare

Det är ont om breda studier på hur sociala medier påverkar oss. Det har bland annat att göra med att det är svårt att undersöka exakt hur medier påverkar samhället.

De mindre studier som gjorts visar snarare motsatsen till teorin om bubblorna.

- Det finns forskningsstudier, intervjuer, som är gjorda på ganska små urval. De visar att människor i alla fall uppfattar att de får en bredare information nu än innan det fanns sociala medier.

Bubblorna fanns också på 1900-talet

Annika Bergström är inne på att det vi kallar filterbubblor alltid har existerat.

- Vi har alltid valt att ta del av medier som ligger i linje med vår politiska åsikt, valt föreningar som vi gillar, omgett oss med vänner som liknar oss själva. Det är inget som är nytt.

Ett konkret exempel från historien är dagstidningarna. Tidigare var det vanligt att tidningarna var starkt politisk bundna och man valde den tidning som passade en.

Byn, kvarteret, släkten och partiet är andra exempel på bubblor från 1900-talet.

Bubblorna på nätet är alltså inget nytt. Det är så här verkligheten sett ut. Vi har alltid sållat bland den information vi fått.

Moralpanik

Varför oroar vi oss då för bubblorna? Vad är vi rädda för?

- Situationen liknar den moralpanik som uppstått under hela 1900-talet när vi fått nya medier och andra fenomen.

Filmer, serietidningar och tv har alla pekats ut som farliga. På 1980-talet oroade man sig för videovåldet som spreds via VHS-kassetter. På 1800-talet ansåg man att det var farligt att läsa för många romaner.

- Det är en osäkerhet för det som är nytt och det vi inte förstår och vet konsekvenserna av.

Verkligheten ger också intryck

Sociala medier är bara en del av våra liv. Annika Bergström påpekar att vi hela tiden får intryck av nya människor som vi träffar när vi jobbar, studerar eller rör oss ute.

- Jag har väldigt svårt att se att vi skulle leva våra liv i bubblor. Det kan naturligtvis finnas enstaka undantag men de är nog oerhört få.