Hoppa till huvudinnehåll

Huvudstadsregionen

Svenskspråkiga ämneslärarlinjen vid HU får kritik – "Välj hellre den finska linjen"

Från 2018
Uppdaterad 11.05.2018 11:04.
Chrisu Ruth har testat Abitti och tror att det blir riktigt bra.
Bildtext Christina Ruth kommer att sluta som handledande lärare på grund av den stora arbetsbördan.
Bild: Yle/Anna Savonius

De svenskspråkiga ämneslärarstuderande vid Helsingfors universitet har betydligt mer undervisningspraktik än de finskspråkiga. Både studerande och handledande lärare vid universitetets partnerskolor säger att arbetsbördan är orättvist stor. Mängden undervisning ökade i höstas, då de svenskspråkiga studerandena fick en egen linje.

– De finskspråkiga studerandena har i stället fler timmar då de följer med undervisningen och en till boktent, säger Christina Ruth, handledande lärare vid Tölö Gymnasium, som är en av universitetets partnerskolor.

Ruth handleder studerande som gör sin praktik i Tölö Gymnaisum. Hon säger att ämneslärarlinjen lider av personalbrist.

– De har fört över arbete till mig, som tas rakt ur mitt nackskinn. Det är lättare för universitetet om de behöver läsa igenom färre tentsvar!

De svenskspråkiga studerade förr på finska

Tidigare studerade både de svensk- och de finskspråkiga studerandena på den finskspråkiga linjen, men så att de svenskspråkiga studerandena gjorde sin praktik på svenska. På hösten 2017 grundades en egen svenskspråkig linje.

Erika Löfström ansvarar för den svenskspråkiga linjen på universitetet.

– Vi ansåg att det var värdefullt med en svenskspråkig linje, säger hon.

Jag hade ingen aning om att man skulle köra ner allt det goda som funnits i utbildningen

― Christina Ruth, handledande lärare

Christina Ruth har handlett praktikanter i 18 år, alltså redan innan den svenskspråkiga linjen kom till.

– Jag tyckte ursprungligen det var en bra idè, men jag hade ingen aning om att man skulle köra ner allt det goda som funnits i utbildningen.

I dag är det inte längre möjligt att studera på den finskspråkiga linjen och göra sin praktik på svenska.

– Men jag rekommenderar att man går den finskspråkiga linjen, säger Ruth.

Ingen ämnesspecifik didaktik på svenska

En annan skillnad mellan linjerna är att de finskspråkiga studerandena kan läsa ämnesspecifik didaktik, alltså hur deras ämne bäst lärs ut.

De svenskspråkiga kan endast välja mellan didaktik för humaniora och naturvetenskapliga ämnen.

– Vi har inte tillräckligt många studerande för att ordna ämnesspecifika kurser, säger Löfström från universitetet.

Jessica Broas studerar till ämneslärare i biologi.

– Jag önskar att vi hade ämnesspecifik didaktik. Nu fick man några tips om sitt ämne men i stora drag var det ganska allmänna saker man gick igenom.

Lärarstuderandena Jessica Broas (t.v.) och Jessica von Frenckell.
Bildtext Jessica Broas (t.v.) och Johanna von Frenckell studerar bägge till ämneslärare i biologi. – Det har varit mycket oklarheter från universitetets sida om hur många timmar vi ska ha, säger von Frenckell.
Bild: Anna Aaltonen/Yle

Samma lön för dubbla jobb

Broas tycker också att det är orättvist att de har mer undervisningspraktik än de finskspråkiga studerandena.

– I princip är det bra med praktik: problemet är att praktikperioden är relativt kort, medan antalet undervisningstimmar har fördublats jämfört med då det fanns bara en linje. Det blir väldigt mycket på en gång.

Läraren Ruth är besviken på att ersättningen hon får från universitetet för handledningen är lika stor som hennes finskspråkiga kollegors ersättning, trots att hon jobbar dubbelt mer.

– När det bara fanns en linje hade praktikanterna 8-9 övningslektioner, nu har de svenskspråkiga 16. Det är förstås bra, men då måste man också betala för det, säger hon.

Jag har ingen plikt att handleda praktikanter – för min del tar det slut här

― Christina Ruth, handledande lärare

Både Ruth och Broas upplever att universitetet inte bemött den kritik de kommit med.

– Jag önskar att det hade funnits en dialog då universitetet visste att det var svårt att få ihop timantalet för oss studerande. Men de var bara defensiva och kom dragandes med en massa förklaringar, säger studeranden Broas.

HU: "Arbetsbördan har inte ökat"

Löfström säger att arbetsbördan inte ökat.

– Undervisningspraktiken är fördelad mellan den grundläggande praktiken och den fördjupande praktiken. Vi räknar med att studerandena inte behöver lika mycket handledning under den andra praktiken, säger hon.

Hon säger också att ingen annan av partnerskolornas handledande lärare tyckt att arbetsbördan blivit större.

– Vi har fått sådan respons av en lärare.

Helsingfors universitet.
Bildtext Fram till hösten 2017 gick de svenskspråkiga studerandena på den finska ämneslärarlinjen och gjorde sin praktik på svenska. I dag finns det en skild svenskspråkig linje.
Bild: YLE/ Christoffer Gröhn

Trots det säger hon att universitetet ska betala ut högre ersättningar till lärarna i höst.

Läraren Ruth säger att hon kommer att sluta som handledande lärare på grund av problemen.

– För min del slutar det här. Det har förstås varit trevligt att handleda praktikanter men jag kan inte acceptera det nuvarande upplägget, säger hon.

Diskussion om artikeln