USA hotar med hårda sanktioner mot Iran – och mot alla som hjälper dem få atomvapen

Iranavtalet är inte avslutat bara för att president Trump lämnar det. Nu hänger mycket på Iran - och på Europa. Det beror också på sanktionerna som USA ensidigt vill införa.

Det var många frågor som blev obesvarade i president Trumps besked på tisdagskvällen om att USA lämnar Iranavtalet.

Amerika först

Presidenten uppfyller på ett sätt ett vallöfte. Han har åtskilliga gånger talat om det katastrofala Iranavtalet som aldrig borde ha gjorts. Han har också kritiserat Iran för att stöda terrorism överallt och att avtalet inte går att kontrollera.

USA kan inte låta Iran få atomvapen. För då startar en upprustningsspiral, där alla andra länder i Mellanöstern också måste ha atomvapen.

Och USA kan inte leva med hotet av iranska kärnvapenmissiler mot amerikanska städer.

Därför skrev president Trump nu under ett memorandum om att återinföra sanktioner mot regimen i Iran.

Och det blir de hårdaste sanktionerna, sa Trump.

Snabba reaktioner för och emot

Israel och Saudiarabien kom snabbt med reaktioner. Så snabbt att det var uppenbart att de var informerade på förhand.

Israels premiärminister Benjamin Netanyahu berömde Trump för ett modigt beslut. President Trump hänvisade också till israelisk information som stödde hans beslut.

Många andra har påpekat att den informationen också stöder avtalet, eftersom den delvis är från tiden före det fanns ett avtal.

Vi var i en situation där det inte fanns någon kris. Men nu har vi skapat en kris

― John Kerry

Iran kritiserade som väntat beslutet. Iran utgår ifrån att Europa är kvar i avtalet – och att man tillsammans kan förhandla om fortsättningen. Men de viftade också med möjligheten att starta produktion inom atomkraftssektorn.

Europeiska vädjanden hjälpte inte

Storbritanniens premiärminister Theresa May och Frankrikes president Emmanuel Macron har båda beklagat USA:s beslut. Det är viktigt att hålla fast vid avtalet, sa Theresa May.

I USA har man noterat vädjandena från både Frankrike och Storbritannien om att Iranavtaet bör fortsätta vara i kraft. Men det spelade ingen roll.

President Trump har bestämt sig. Nu hoppas Vita huset på förhandlingar om det nya läget. Han utesluter inte fler förhandlingar – om det iranska folket bryter med sin regim sedan 40 år och upphör med sina kärnvapen.

USA:s omvända "diplomati"

USA:s tidigare president Barack Obama och tidigare utrikesminister John Kerry kritiserar president Trump och säger att han gör ett allvarligt misstag.

Det var Kerry som förhandlade fram Iranavtalet på plats under Obamas presidentperiod. Nu kritiserar han president Trump i tv-kanalen CNBC.

Iranavtalet kom till för att förhindra eller åtminstone fördröja en iransk upprustning av kärnvapen, noterade Kerry. Trump hävdar att Iran har brutit mot det.

- Men nu är det president Trump som bryter mot Iranavtalet, genom att ensidigt gå ut. Det strider mot det avtal som slöts med hälften av de fasta medlemmarna i säkerhetsrådet och Iran, säger Kerry.

- Vi var i en situation där det inte fanns någon kris. Men nu har vi skapat en kris genom att införa sanktioner som vi hade avtalat att inte skulle finnas, säger John Kerry.

"Avtalet fungerade"

Det som presidenten har åstadkommit är ett unilateralt utträde ur ett fungerande avtal mellan sju länder, menar Kerry.

- Men det är en underlig diplomati att komma med ultimatum innan man alls har prövat diplomatin, säger Kerry. Den här administrationen har inte ens talat med iranierna.

"Konsekvenser för fred och ekonomi"

Många demokratpolitiker instämmer i kritiken om att USA nu lämnar Europa, Iran och IAEA i sticket. Demokratsenatorn Ed Markey förundrar sig över president Trumps politik.

- Jag ser ingen plan, jag ser ingen strategi. Jag ser bara ett kampanjlöfte som nu är uppfyllt, säger Ed Markey.

Han förstår det, men konsekvenserna är mycket allvarliga. Inte bara för freden i Mellanöstern, utan också långsiktigt för ekonomin. Följderna i oljepolitiken kan bli allvarliga, enligt Markey.

Vad Trump gör är att bryta ett avtal som finns, och fungerar. Han bränner ner hela huset, när han egentligen bara vill renovera köket.

― Kongressledamoten Ed Markey (dem)

Finansministeriet försvarar presidentens sanktioner

Finansminister Steven Mnuchin anser att Trump har haft tålamod med Iran. Han kunde inte nöja sig med ett dåligt avtal utan har gett möjlighet för Iran att komma till förhandlingsbordet.

- Nu får vi se hur seriösa de är i Iran, säger Steven Mnuchin. Vi ska jobba tätt med våra allierade.

Alla har samma målsättning enligt Mnuchin: garantera att Iran inte har kärnvapen, upphör med ballistiska missiler och statsterrorism.

Finansministeriet har publicerat ett långt dokument om hur sanktionerna ska genomföras. En del direkt, en del under övergångstider på upp till ett halvår. Inga nya handelsprojekt tillåts med Iran.

Sanktionerna kan gälla alla som samarbetar med Iran, sa president Trump.

På marknaden följde man noga med oljepriset och börsens utveckling på tisdagen. Om Iran inte längre får sälja olja till världen minskar utbudet och priset stiger, påpekas det.

Men några riktigt stora nyheter kom inte från börsen. En av analytikerna som kommenterade i amerikansk tv sa att det är skrämmande, men på lång sikt bättre att slippa ett dåligt avtal. Då kan man i stället börja på ett nytt och bättre.

- Vi är inte vana vid en ledarstil som skakar om allting, men vi får vänja oss, sa Jim Iourioi.

- Sist och slutligen måste ändå våra partners och allierande komma till förnuft och jobba med oss i såna här saker, sa Jim Iourioi.

"Europa ska inte foga sig"

Thomas Countryman håller inte med börsanalytikern. Han jobbade på utrikesministeriet under Obama-administrationen och anser inte att Europa ska foga sig, säger han i tv-kanalen CNN.

Countryman nämner tre punkter. Europa måste visa att man fortsätter följa avtalet och så långt som möjligt ge ekonomiska möjligheter åt Iran i form av handel och investeringar.

För det tredje måste Europa göra det klart vad man tycker om USA.

- Man kan fortfarande inte acceptera någon amerikansk ”rättighet” att bestraffa europeiska företag om de verkar i enlighet med ett multilateralt avtal.

Det här kanske inte räcker för att hålla Iran-avtalet i kraft i det långa loppet, medger Thomas Countryman.

Men han anser det viktigt för Europas fortsatta anseende att man anstränger sig för att hålla fast vid avtalet, också när det sker mot USA:s vilja.