Får man diskutera om ettåringar alls ska vara på dagis? - "Skuldkänslorna kommer med moderskapsförpackningen"

Ska barn under tre år överhuvudtaget vara på daghem? Frågan lever hela tiden på olika föräldraforum och blommar med jämna mellanrum upp till större diskussion.

- Naturligtvis, svarar de flesta småbarnspedagoger och jämställdhetsförespråkare.

- Om möjligt inte, säger flera psykologer, familjeterapeuter och förespråkare för hemvårdsstödet.

Nu är det småbarnspedagogikstuderande Linda Sundberg som i tv och på webben uttryckt sin åsikt om att det vore bäst om barn fick stanna hemma tills de fyller tre år.

Sundberg, tidigare programledare i BUU-klubben och verksam som dramapedagog, är en av dem som intervjuas i tv-serien “Fem fenomen i skolan” som handlar om ett utbildningssystem i förändring.

"Ett barn under 3 år leker mest för sig själv"

Sundberg säger att studierna i exempelvis tidig anknytning fått henne att förstå att alldeles små barn kan ha svårt med de många avsked det utsätts för på en normal dag med lämning och avhämtning på dagis.

Eftersom barnets sociala liv och fantasilekar oftast kommer igång först då det fyllt tre får de minsta enligt henne inte heller något socialt utbyte av daghemmens stora grupper.

Allt handlar om närvaron. Och om man inte tycker om att vara hemma som förälder så är det inte till barnets fördel att ha det hemma tills det fyllt tre

Studerande Lotta Sundberg

- Det här är i en utopistisk värld där man bara skulle tänka på barnen, tillägger hon ändå i intervjun. Hon menar också att barnet har det bättre på dagis om den vuxna ogillar att vara hemma med barnet.

Erkänd guru: Två år är en lämplig åldersgräns

Sundberg går i psykologie professor Liisa Keltikangas-Järvinens fotspår i denna fråga, men denna drar åldersgränsen vid två år.

En tvååring borde enligt Keltikangas-Järvinen, Årets professor 2009, ingå i en grupp på maximalt sex barn - idealet är en grupp på tre-fyra barn.

Enligt professorn kan särskilt barnens stresstoleransförmåga ta skada av att det tvingas interagera med andra barn och främmande vuxna för tidigt.

- Gruppen måste vara liten för att barnets verkliga sociala färdigheter utvecklas och att det inte enbart blir till att aggressivt försöka klara sig i gruppen, säger hon i Yle-intervjun.

Keltikangas-Järvinen har gått i bräschen för kritiken mot forskning om att barn som inlett sitt dagisliv tidigt klarar sig bättre i skolan och i fortsatta studier.

Nyligen har det kommit mer liknande resultat, såsom Hufvudstadsbladet rapporterar om.

Kritiker anser att dylik forskning inte tillräckligt mycket beaktar att barns skolframgång i hög grad bestäms av familjens socioekonomiska status.

Föräldrar med hög utbildning tenderar att återgå till jobbet tidigare efter föräldraledigheten - med tidig dagisstart för barnet som följd.

Från Sverige kan nämnas författaren och forskaren Per Kågeson som mer eller mindre seriöst sagt att man borde börja tillämpa FN:s barnkonvention för barnens rättigheter i fråga om tidpunkten för barnens dagisdebut.

Kågeson pekar på mätningar om att vistelse på daghem utsätter små barn för stress så att värdena av stresshormonet kortisol höjs, samt utsätter de minsta för upprepade infektioner.

Familjeterapeut: Skuldkänslor hör till och frågan är inte så enkel

Nativiteten rasar i Finland och många skjuter upp familjeprojektet på grund av osäkerhet på arbetsmarknaden.

Nyligen har vi också fått läsa att unga män med låga inkomster har svårt att hitta en partner och därför förblir ofrivilligt barnlösa.

I februari blev det klart att det inte blir någonting av den länge påtänkta familjeledighetsreformen under pågående regeringsperiod. Reformen skulle ha trätt i kraft i början av år 2019.

Tanken var att få flera barn med i småbarnsfostran genom att förkorta utbetalningstiden för hemvårdsstödet. Argumentet var att mödrarna inte skulle förlora så många arbetsår.

Men nu fortsätter alltså utbetalningen av hemvårdsstödet - Centerns ögonsten - tills det yngsta barnet fyller tre år.

Vad ska man som föräldrar tänka om kritiken mot tidig dagisstart? Måste man bli orolig?

- Det är en svår fråga. Det går inte att kategoriskt säga att man ska göra si eller så, det är omständigheterna som bestämmer vad som är bäst för barnet, säger psykoterapeut Heikki Kurkiala som verkar som familjeterapeut till Svenska Yle.

Man bör sträva efter att göra det bästa med tanke på omständigheterna

Familjeterapeut Heikki Kurkiala

Kurkiala påpekar att människor befinner sig i så olika livssituationer när de har småbarn att det inte finns en enda regel för vad som är bäst för barnet.

- Men man bör sträva efter att göra det bästa med tanke på omständigheterna. Man kan inte säga till en ensamstående förälder att du inte ska ha din tvååring på heldagsvård, påpekar Kurkiala.

Kurkiala håller med om påståendet att en tvååring inte har något socialt utbyte av att ha 20 andra barn runt omkring sig och att små grupper tenderar att fungera bäst för de allra minsta.

- Och det där med förhöjda kortisolnivåer [som du nämnde] hos barn som vistas många timmar på daghem stämmer nog. Barnen hinner inte riktigt gå ner i varv ens på kvällen. Man vet också att halvdagsvård inte gör nivåerna högre än hemvård, säger Kurkiala.

Håller du med om problemen med anknytning? Är det inte att skuldbelägga föräldrar att säga att det blir för många avsked under en dag?

- En ettåring har svårt att hålla kvar objektet (oftast mamma eller pappa), men det betyder inte att barnet glömmer bort sina närmaste vuxna under en dagisdag.

Och vad gäller skuldbeläggning: skuldkänslorna kommer så att säga med moderskapsförpackningen, det hör till föräldraskapet, för att citera familjeterapeuten.

Vi ska inte vara så rädda för att bli lite skuldbelagda

Familjeterapeut Heikki Kurkiala

- Vi ska inte vara så rädda för att bli lite skuldbelagda, det är inte så farligt och man måste kunna ta det. Skuldkänslor får oss att omvärdera våra val och kanske ändra vårt beteende.

Enligt Kurkiala är man i dagens samhälle lite för rädda för att tala om saker som kan orsaka skuldkänslor hos olika grupper.

- Ingen kan vara perfekt, man ska tänka så, för man måste kunna diskutera viktiga saker fast någon grupp skulle känna sig skuldbelagd.

Professor av annan åsikt: Småbarn har visst utbyte av andra barn

En del barn inleder sitt dagisliv redan som nio-tio månader gamla.

Professor Ann-Katrin Svensson vid Åbo Akademi säger att föräldrar till daghemmens minstingar kan vara helt lugna.

Småbarns anknytning påverkas inte om inte grupperna blir för stora

Professor Ann-Katrin Svensson

- Småbarns anknytning påverkas inte om inte grupperna blir för stora. Där finns alltid någon bekant vuxen att knyta an till i daghemsgruppen, säger Svensson som är professor i pedagogik med inriktning mot tidigt lärande.

Enligt Svensson finns det inte vetenskapliga belägg för att barn skulle fara illa av dagvård, däremot finns det belägg för att barn har utbyte av varandra från tidig ålder.

Professorn hänvisar också för sin del till att barn med tidig dagisstart klarar sig bättre i skolan.

- Också små barn behöver träffa andra barn, säger Svensson.

Gäller det även för ett- och tvååringar?

- Vi tänker inte på åldern på det sättet. Men ettåringar kanske inte behöver vara på dagis mellan sju och sjutton, då blir det mest att äta och sova hemma. Då är kanske fem-sex timmar per dag det ideala, säger Svensson.

Hon tillägger dock att det finns föräldrar som måste ha det så att barnen tillbringar tio timmar om dagen på daghem - och ställer följdfrågan om de då ska skuldbeläggas för det.

Också Svensson poängterar att familjernas situation är olika och att framför allt barnen är olika.

- Det finns också enstaka barn som mår bättre hemma.

Ettåringar kanske inte behöver vara på dagis mellan sju och sjutton

Professor Ann-Katrin Svensson

Hur bedömer ni inom småbarnspedagogiken läget på våra daghem, förverkligas barnens bästa?

- Jag känner mig väldigt lugn med våra daghem. Barnen blir bra mottagna, personalen är utbildad, vården håller hög kvalitet - även om det alltid finns enstaka undantag. Men som helhet är vården bra.

Förespråkare: Enda vägen till samhällelig jämlikhet

Den finländska utbildningsideologins grundprinciper har utgått från att skapa jämlika förutsättningar för alla barn, oberoende av bakgrund.

Särskilt kvinnoorganisationer har jobbat hårt i flera decennier för kvalitativ och utbyggd vård för barn utanför hemmet.

Exempelvis Svenska kvinnoförbundet slår fast att en fungerande och trygg dagvård är grunden för ett jämställt samhälle.

Rätten till subjektiv dagvård har försvarats med att småbarnspedagogiken jämnar ut de skillnader i inlärningsresultat som barns socioekonomiska bakgrund ger upphov till.

Ur barnets synvinkel ska dagvården fungera som förberedande utbildning före skolstart.

I dagens läge upphör utbetalningen av föräldrapenningen vanligtvis när barnet är ungefär nio månader och därefter beviljas hemvårdsstöd till familjer med barn under tre år som inte utnyttjar en kommunal dagvårdsplats.

Hemvårdsstödet är 338 euro per månad. Dessutom betalar vissa kommuner tillägg till hemvårdsstödet. Kommuntilläggets storlek varierar.

Har du några tankar om lämplig tidpunkt för daghemsstart? Berätta gärna vad du tycker i kommentarsfältet under artikeln!