Du får inte veta vem som har bokat tvättstugan, och vem som köpt grannlägenheten försvinner ur årsberättelsen – husbolagens dataskydd skärps
EU:s nya dataskyddsförordning begränsar vilken information husbolag får samla och ge ut. Behandlar ditt husbolag dina personuppgifter slarvigt eller samlar de uppgifter de inte bör ha?
Från och med den 25 maj får husbolag inte längre offentliggöra vem som köpt en bostad i huset på husbolagets bolagsstämma.
– Vi har tillsammans med Fastighetsförbundet redan länge rekommenderat att man inte berättar exakt vem som köpt och sålt aktier, säger Jaana Sallmén, juridisk expert på Finlands disponentförbund.
Enligt lagen måste husbolaget i årsberättelsen, som gås igenom på bolagsstämman, redovisa vilka bostäder som bytt ägare under året.
– Men det är inte relevant ifall det är Olsson eller Persson som köpt en lägenhet. I stället kan man bara meddela vilken lägenhet som bytt ägare vid en viss tidpunkt, säger Sallmén.
I och med dataskyddsförordningen kan husbolagen få en anmärkning av dataombudsmannen om de offentliggör aktieägarnas namn.
Däremot kan husbolaget ge ut aktieägarnas namn ifall någon begär ett utdrag ur aktieboken. Skillnaden här beror på att det i lagen om bostadsaktiebolag bestäms att aktieboken är offentlig. Det bestäms inte i någon lag att namnen måste skrivas ut i årsberättelsen.
Övervakningskameror får finnas men husbolaget får inte se på inspelningarna
Många sorters data som husbolag har tillgång till ses i den nya dataskyddsförordningen som ett personregister. Förordningen förbjuder onödiga register.
– Som personregister klassas boenderegistret, aktieboken som alltså berättar vem som äger lägenheterna, inspelningar från videokameror och loggar från elektriska lås om vem som använt dem, säger Sallmén.
Grundtanken med den nya förordningen är att personuppgifter inte ska samlas, hanteras eller spridas i onödan.
De ovannämnda registren ses som befogade i och med att husbolagets uppgift är att sköta om fastigheten och dess invånares ärenden.
Det här får husbolaget inte göra med dina uppgifter
Den 25 maj träder EU:s nya datasäkerhetsförordning i kraft. Tanken med förordningen är att den ska begränsa offentliggörande av personuppgifter.
Ifall husbolaget använder dina uppgifter på ett olovligt sätt, ta kontakt med Dataombuddsmannen.
Om du är boende får husbolaget inte göra följande saker:
- Samla andra än relevanta uppgifter om dig - relevant är i praktiken namn, bostadsnummer, födelsedatum, språk som man kan kontakta dig på och om du har till exempel bilplats eller bastutur
- Spara dina uppgifter i boenderegistret längre än nödvändigt - i praktiken efter att du flyttat ut och skött alla dina ärenden med husbolaget
- Skriva ut namn på bokningslistor för bastur eller tvättstugor - ifall listan används då boende faktureras för utrymmenas bruk räcker det att bostadsnumret skrivs ut
- Gå igenom inspelningar från videokameror i huset eller loggar från elektriska lås - det här får endast förundersökningsmyndigheter göra, för att reda ut brottsmisstankar
- Uppbära en avgift då du vill gå igenom den information om dig som finns i bolagets register - dock kan husbolaget uppbära en avgift ifall du vill se informationen orimligt ofta
- Låta servicebolaget släppa in någon i en lägenhet utan att först säkerställa att personen bor i lägenheten
- Samla data om vattenbruket i din lägenhet på ett sätt som gör det möjligt för utomstående att identifiera dig
Om du äger en bostad får bolaget inte göra följande saker:
- Skriva ut ditt namn i årsberättelsen då du köpt en bostad eller då du underlåtit att betala bolagsvederlaget
- Spara dina uppgifter i ägarregistret mer än tio år efter att du sålt din bostad - efter det får uppgifterna endast användas för statistik, vetenskapligt bruk eller historiker
Listan är sammanställd utgående från Finlands fastighetsförvaltningsförbunds lista på vanliga frågor om den hur EU:s dataskyddsförordning påverkar husbolag. Den baserar sig på deras jurdiska tolkning av förordningen.
Namntavlorna får hänga kvar
Savon Sanomat skrev i februari att namntavlor i trapphus skulle tas bort i och med förordningen. Artikeln väckte stor uppmärksamhet. Dataombudsmannen dementerade senare påståendet.
– I vissa kommuner är det bestämt i byggnadsordningen att det ska finnas en namntavla i trapphuset, säger Sallmén.
Vi har gjort den tolkningen att namntavlan är ett rimligt bruk av personuppgifter
Jaana Sallmén, juridisk expert vid Finlands disponentförbund
Hon säger att namntavlan kan ses som en representation av det boenderegister som husbolaget har rätt att hålla.
– Vi har gjort den tolkningen att namntavlan är ett rimligt bruk av personuppgifter eftersom den behövs bland annat då gäster eller räddningsverket behöver hitta fram till en persons lägenhet, säger Sallmén.
Namntavlorna får alltså stanna. Bredvid dem ska en dataskyddsbeskrivning sättas upp, hoppas Sallmén.
I och med förordningen måste husbolagen informera bostadsägarna och de boende om hurdana personregister de för och hur de hanteras.
- Vi har instruerat disponenter att sätta upp en dataskyddsbeskrivning där de berättar just det till exempel på husets anslagstavla, säger Sallmén.
Den här artikeln är uppdaterad. I den ursprungliga artikeln, som publicerades 10.5.2018 kl. 10.00, stod det felaktigt att husbolaget inte får ge ut aktieägarnas namn över huvud taget.
Husbolagen får i fortsättningen inte skriva ut namnen i årsberättelsen. Däremot förpliktas husbolagen att ge ut namnen ifall någon begär om ett utdrag från aktieboken.
Artikeln har 14.5.2018 kl.12.20 ändrats för att reflektera detta. Rubriken ändrades också från det missvisande "Du får inte veta vem som äger grannlägenheten eller har bokat tvättstugan – husbolagens dataskydd skärps" till "Du får inte veta vem som har bokat tvättstugan, och vem som köpt grannlägenheten försvinner ur årsberättelsen – husbolagens dataskydd skärps".
Svenska Yle beklagar misstaget.