När en miljondelssekund kan avgöra - i den supersnabba börshandeln är t.o.m. längden på fiberkabeln en konkurrensfaktor
Den snabbaste formen av börshandel kallas för högfrekvenshandel. Hela handelskedjan är då automatiserad. Börsen övervakar den dagliga handeln, medan det är Finansinspektionens uppgift att övervaka marknadsmissbruk, robothandeln medräknad. Uppgiften är mycket svår. Det saknas nämligen heltäckande automatiska system för övervakningen.
Det är kanske ingen nyhet längre att börshandeln sker i snabb takt. Men de flesta har nog svårt att förstå hur snabb handeln nuförtiden är.
- En högfrekvenshandlare hinner reagera på information från Nasdaq-börsen inom en millisekund, förklarar Björn Hagströmer.
Björn Hagströmer är docent i finansiell ekonomi på Stockholms universitet. Han är en av ganska få som har forskat i hur den supersnabba handeln – högfrekvenshandeln – verkligen fungerar.
Idén är att så snabbt som möjligt förvärva en aktie för att i nästa sekund, eller millisekund sälja den vidare med en liten vinstmarginal. Här gäller principen många bäckar små gör en stor å.
Miljoner i en blink
För att överhuvudtaget förstå vad en millisekund (en tusendelssekund) betyder jämför Hagströmer med hur länge det tar för en människa att blinka.
- Att blinka tar 300 millisekunder.
En millisekund är alltså en evighet i robothandelns värld. Under bråkdelen av en sekund hinner en högfrekvenshandlare således köpa och sälja stora mängder aktier.
Hagströmer berättar att den supersnabba handeln är en vanlig företeelse.
- Högfrekvenshandeln står idag för ungefär en fjärdedel av handeln på de nordiska börserna. I USA är andelen ännu större.
Kapprustning
High Frequency Trading (högfrekvenshandel) debatterades livligt för några år sedan när den kända ekonomijournalisten Michael Lewis publicerade sin bok “Flash Boys” år 2014.
I den beskrev Lewis hur det pågick en veritabel kapprustning bland högfrekvenshandlare för att få tillgång till de snabbaste förbindelserna. Han berättade om en värld där det investerades enorma summor i ny teknik och snabbast möjliga fiberkablar.
För den oinvigda kan det här te sig som en absurd värld när man kämpar om att vara milli- eller mikrosekunder snabbare än konkurrenterna. Och inte bara det; det handlar likaså om att rent fysiskt vara så nära börsens server som möjligt.
- Nasdaq-börsen i Stockholm erbjuder samlokaliseringstjänster, förklarar Björn Hagströmer.
Det betyder konkret att högfrekvenshandlarna betalar till börsen för att ställa in sin server i Nasdaq:s serverhall. Enligt Hagströmer kan börsen beskrivas som en stor dator som tar emot köp- och säljordrar och matchar dem till transaktioner.
Samlokalisering
Frihamnen i Stockholm är för de flesta känd som den plats där de stiger av och på Silja Lines kryssningsfartyg. Där finns likaså börsens kontor.
Men själva serverhallen ligger i Upplands Väsby några kilometer från Arlanda flygplats. Det är i den serverhallen som alla de som sysslar med högfrekvenshandel vill vara.
- Nyckeln med det som kallas colocation (samlokalisering) är att handlaren får ställa sin server inne på börsen. Då minimeras tiden för börsens information att nå den egna servern, säger Hagströmer.
Den som först får tillgång till datan kan snabbast göra analysen, fatta besluten och efter det göra själva handeln.
- Man vill vara så nära som möjligt och ha en så pålitlig anslutning som möjligt för att vara först, förtydligar Hagströmer.
I den här typens handel är man nere i en skala på mikrosekunder, alltså miljondelssekunder.
65,1 meter kabel
Nasdaq-koncernen är den största nordiska handelsplatsen för aktier. Henrik Husman är chef för Helsingforsbörsen, vars serverhall alltså finns i Upplands Väsby.
- Rent fysiskt sker handeln för börserna i Helsingfors, Stockholm och Köpenhamn i serverhallen, förklarar Husman.
Serverhallen blev rubrikstoff för några veckor sedan när ett brandlarm utlöstes och handeln stoppades i flera timmar.
Michael Lewis skrev i sin omdebatterade bok hur högfrekvenshandlare drog egna fiberkablar för att komma så nära marknadsplatserna som möjligt.
Henrik Husman säger att den här typens vilda västern framfart inte är aktuell på Nasdaq Nordic.
- Alla som hyr in sig i vår serverhall har samma villkor; till och med fiberkabeln är lika lång för alla.
Fiberkabelns längd är drygt 65 meter, 65,1 meter för att vara exakt.
- Ingen ska ha en otillbörlig konkurrensfördel, betonar Husman.
Börsen vinner
Däremot kan man köpa sig en konkurrensfördel eftersom kabelservicen inte är gratis. Ju mer en kund betalar för servicen desto bättre service erbjuds. I den meningen kan man säga att börsen är en marknadsplats i dubbel bemärkelse.
Det faktum att världens börser är vinstdrivande företag förklarar långt varför utvecklingen med många snabba affärer uppmuntras. Det menar åtminstone Per H. Börjesson.
- Det här är något positivt för börsen; de tjänar pengar på varje transaktion, slår Börjesson fast.
Börjesson är VD och huvudägare i Investment AB Spiltan i Stockholm sedan 1986. På väg in i Spiltans huvudkontor på Grevgatan på Östermalm ser jag en gammaldags cykel med företagets logo.
Företaget har rullat på bra i flera decennier, men det händer ibland att Börjesson får höra att han är gammaldags.
- Börsen och högfrekvenshandlarna har starka lobbare. De som går emot dem stämplas som gammalmodiga, konstaterar Börjesson lugnt.
Börsen som cirkus
Överlag tar han den typen av kritik med jämnmod. Han har aktivt deltagit i debatten i Sverige kring den supersnabba handeln och han vidhåller att den inte nödvändigtvis gynnar samhället i stort.
- Problemet är att folk kan tappa förtroendet för aktiemarknaden om den uppfattas som en cirkus, säger Börjesson.
Den ”cirkus” som högfrekvenshandeln innebär berör direkt en ganska liten grupp som sysslar med handel av det här slaget. Men det rör sig om stora ekonomiska värden och enligt Börjesson gör man pengar på andras bekostnad.
Vem vinner?
Frågan om vem som vinner och vem som förlorar i den här typens handel är grundläggande. För forskaren Björn Hagströmer är svaret klart.
- I princip alla på börsen vinner, svarar han kort.
Han medger att det kan vara en kontroversiell slutsats för gemene man att den supersnabba handeln som ingen i princip har kapacitet att följa med blotta ögat kan vara bra. Men fördelarna överväger enligt honom:
- Likviditeten har förbättrats; det har blivit billigare att handla på börsen. Volatiliteten ( aktiernas prissvängningar) dämpas likaså.
Av den anledningen gynnas både institutionella placerare och småsparare enligt det resonemanget.
- Jag vill handla aktier billigt och den här effektiva handeln har gjort det billigare att handla, är Hagströmers slutsats.
Narrorder
Per. H. Börjessons håller med Hagström på åtminstone en punkt; det som kallas spread (skillnaden mellan köp- och säljkurs) har minskat, vilket i princip är bra för den som gör affärer. Men hans slutsats i stort går ändå stick i stäv mot Björn Hagströmer.
- Högfrekvenshandeln gynnar börserna och de som håller på med det.
Ett problem som har uppdagats med högfrekvenshandeln är så kallade narrorder.
- Det betyder att du först slänger ut en massa order på marknaden för att omedelbart dra tillbaka dem, förklarar Börjesson.
Det här görs för att påverka priset på marknaden. Det är inte i sig olagligt att dra tillbaka en köp- eller säljorder, men enligt Börjesson är det svårt att alltid avgöra vad som är marknadsmanipulation när allt går så snabbt.
- Finansinspektionerna hänger inte med i utvecklingen, fastslår Per H. Börjesson.
Större effektivitet
På den här punkten tycks det råda stor samstämmighet bland alla, både de som är positivt och de som är kritiskt inställda till fenomenet. Tillsynen är knepig.
- En bra fråga, utbrister Timo Rothovius när vi träffas på Vasa universitet där han jobbar som professor i redovisning och finansiering.
Rothovius är dessutom mångårig ordförande för Aktiespararnas Centralförbund. Hans syn på den supersnabba handeln är tudelad.
- I princip är den allt snabbare handeln bra om den leder till större effektivitet.
Men han har samtidigt farhågor beträffande den helautomatiserade robothandeln.
- Det blir snabbare och mera okontrollerbara marknadssvängningar än om bara människor skulle sköta handeln, tillägger Rothovius.
Besvärlig tillsyn
Och så var det frågan om övervakningen av börshandeln. Han ser liksom Per H. Börjesson problem med de narrorder som förekommer och menar att det i princip är skumt att sådant görs. Det är nämligen olagligt att manipulera marknaderna.
- Man kan ju föreställa sig att sådant förekommer, men vad jag vet har ingen åkt fast för lagstridig högfrekvenshandel, säger Timo Rothovius.
Det är Finansinspektionen i vårt land som är tillsynsmyndighet. Sari Helminen är byråchef för den avdelning som bland annat övervakar algoritmhandeln; dit hör också högfrekvenshandeln.
- Det är relevant i vår verksamhet att börsen och värdepappersföretag meddelar oss om eventuella misstänksamma affärer, säger Helminen.
Finansinspektionen får ungefär 40 anmälningar per år som berör manipulation av marknaden. Det som kännetecknar manipulation är att man ger felaktiga signaler om utbud, efterfrågan och priser.
Vad är manipulation?
Till högfrekvenshandelns natur hör just att man sonderar terrängen genom att snabbt komma med köp- och säljordrar och den vägen försöka göra vinster.
Sari Helminen förklarar att om man medvetet överbelastar marknaden så kan det vara fråga om manipulation. Men hittills har ingen fällts för felaktig högfrekvenshandel.
- Det stämmer, säger Helminen; inga domar har fallit i Finland ännu.
Kan ni då övervaka helheten?
- Vi har inte ännu heltäckande system som vi mer automatiskt kan övervaka marknadsmissbruk med; men det är på gång.
Från årsskiftet har ny lagstiftning trätt i kraft. Den kräver att också sådana högfrekvenshandlare som inte erbjuder investeringstjänster till kunder ansöker om ett tillstånd. Hittills har ingen sökt denna licens i Finland. Det betyder att en del av den högfrekvenshandel som bedrivs i Finland sker via aktörer som inte är registrerade hos oss.
Men de banker och värdepappersföretag i Finland som redan har tillstånd från tidigare behöver inte skaffa en särskild HFT-licens. De kan med andra ord fortsätta att idka "långsam" och supersnabb handel som tidigare.
