Verklighetsfrånvänt storhetsvansinne eller välgenomtänkt men tomt hot? - Storbritanniens svar på EU:s egna GPS-system väcker förundran
Britternas affärsminister Greg Clark släppte i slutet av april en bomb: om Storbritannien på grund av Brexit inte får fortsätta vara med och utveckla det europeiska navigationssystemet Galileo, så bygger man ett eget. Förslaget möttes av kritik från flera håll, men brittiska regeringen verkar utreda möjligheterna på allvar.
Svallvågorna från det sannolika brittiska uttåget ur Europeiska unionen har träffat sin nästa vågbrytare.
En konsekvens av Brexit ser nämligen ut att bli att britternas inflytande och möjligheter att delta i planeringen och genomförandet av det europeiska navigationssystemet Galileo minskar.
Vi tror ofta att GPS är något oberoende, som internet, disktrasor eller grusvägar. Det är fel.
Galileo är Europas egna navigationssystem som ska se till att vi inte (för)blir beroende av GPS-systemet, som är amerikanskt och helt i händerna på USA:s flygvapen.
Projektet är inne på slutrakan och ska vara fullständigt funktionellt om några år.
Här passar jag på att tipsa om den här artikeln, som förklarar varför det är vansinne att vi förlitar oss så totalt på GPS: The entire global financial system depends on GPS, and it’s shockingly vulnerable to attack.
Tyvärr är den på engelska, men en snabbgenomgång lär oss att GPS är rätt så sårbart - vare sig det är hackerattacker eller asteroider som kraschar in i satelliter - så att hela vårt ekonomiska system litar på ett navigationssystem är farligt. Nåväl, vi går vidare.
Galileo, GPS, Glonass
Den stora skillnaden mellan Galileo och GPS, och det andra fungerande globala navigationssystemet GLONASS som är ryskt, är inte rent geopolitisk, utan handlar om maktbalans.
Galileo kommer nämligen, då det tas i bruk inom de närmaste åren, att skötas av civilbefolkningen – av oss, folket!
Dessutom kommer det enligt uppgifter att vara det mest noggranna av de tre globala navigationssystemen, med platsbestämning med en radie som kan räknas i centimeter.
De största sponsorerna för Galileo är Tyskland och Italien, men en stor bidragsgivare är också Storbritannien, och de känner sig nu förrådda då EU-kommissionen sagt att brittiska aktörer kan bli utestängda från fortsatt samarbete, då/om Brexit blir av.
”Billigare” tack vare ”brittisk påhittighet”
Storbritannien har enligt BBC investerat 1,4 miljarder euro i Galileo. Det är en hiskelig summa, om vi tar i beaktande att hela projektet ursprungligen skulle kosta 3 miljarder.
Som ett äkta västmetrobygge har budgeten ändå svällt upp och är nu över tre gånger så stor.
Det innebär att britterna har bidragit med runt 12 procent av pengarna, men hotas nu av kommissionen, och av europeiska rymdorganisationen Esa, med begränsat deltagande i framtiden.
Eftersom Galileo ska bli öppet för användning på samma sätt som GPS (och GLONASS fast i princip ingen vet om den) kommer folket nog att få skörda frukterna av projektet, men ett uteslutande kan gå ut över brittiska företag.
Dessutom vill britterna såklart kunna påverka processen.
Så då minister Greg Clark sade att ett brittiskt navigationssystem kan bli verklighet skojade han nog inte. Han kanske hoppas på att inte behöva göra det, men är säkert fullt beredd på att genomföra sitt hot.
- Vi tror fortfarande att det vore en ”win-win”-situation om kommissionen och EU ändrar sig. Men just nu verkar det som om de vill utesluta Storbritannien från projektet, sade Clark i slutet av april.
Om Galileo inte längre möter våra säkerhetskrav och om brittisk industri inte kan konkurrera på rättvisa grunder, är det bara logiskt att vi ser på andra alternativ.
Enligt Clark är det bara en tidsfråga innan britterna kan skicka ett gäng egna satelliter upp i omloppsbana.
Till synes enbart för att brittisk rymdindustri ska få bygga satelliter, men oavsett motivet så upprätthåller man en seriös fasad utåt.
- Vi kan inte skjuta upp något ännu, uppenbarligen kommer vi att försöka åtgärda det, och det är något vi anser vara genomförbart, sade Clark.
Den synen delar han med Graham Turnock, som är vd för Storbritanniens rymdbyrå UK Space Agency.
- Vi håller redan på med ett system och det kommer att bli billigare än Galileo, tack vare arbete som redan gjorts genom brittiskt kunnande och påhittighet.
Expert: Möjligt men onödigt
Brittiska regeringens uttalande om att ett eget, brittiskt navigationssystem kan bli verklighet stötte på många höjda ögonbryn och skapade debatt.
En av dem som satte kaffet i vrångstrupen, och som mest högljutt protesterat, är teknikintresserade politikjournalisten James O’Malley på techsajten Gizmodo.
Han ifrågasätter idén och ser den som fullständig galenskap, där regeringen inte ser klart i Brexitdimman. Så O’Malley åkte och intervjuade en expert, Alexandra Stickings, om Galileo, Strobritannien och ett nytt system.
- Storbritannien har expertisen som behövs för att göra det. Men navigationssystem har alltid försenats och blivit mycket dyrare än förväntat, så det kommer att ta många år innan ett brittiskt satellitnätverk kan tas i bruk, säger Stickings, som är säkerhetssakkunig på tankesmedjan RUSI.
Stickings tror att EU nog vill ha britterna kvar på något plan, eftersom projektet annars kan bli försenat.
Om EU fortsätter samarbeta med Storbritannien i säkerhetsfrågor måste de sistnämnda också få tillgång till Galileoprojetket.
Enligt Stickings är det Esa som kan begränsa det brittiska samarbetet, och det kan leda till kyliga relationer.
Jag tycker ett eget system ska ses som en sista nödlösning och inte en uttalad målsättning.
Hon hoppas att Storbritanninen stannar i Galileo, då det är det enda alternativet som gagnar alla parter.
Hotar stänga Falklandsöarna och Ascension
Hela spelet är alltså lite luddigt. I första hand måste britternas utspel, enligt experterna, ses som ett hot mot kontinenten om att man inte är villiga att leka med Galileo – raka rör, tack, så att vi kan fokusera på vårt eller ert, inte båda.
Samtidigt kan man spekulera i om utvecklandet av egna navigationssystem – förutom USA och Ryssland sitter även Kina och Indien på egna system som förväntas bli globala – är ett symptom på det ”nya kalla kriget”, där nedsaktad globalisering leder till att vi litar mindre på varandra?
Sannolikt inte. Men väldigt frostig är nog den brittiska tonen mot Europa i den här frågan.
Eftersom britterna inte har en egen uppskjutningsbas ännu, är Esa:s bas i Franska Guyana ett av huvudalternativen om de vill skjuta upp sina satelliter (förstås kan de skjuta upp i Florida, Kazhakstan eller Gobiöknen).
Ändå meddelade man att om Europa utesluter brittiska företag och brittiskt kunnande från Galileoprojektet, kan konsekvensen bli att Esa inte får bygga stödstationer för systemet på två brittiska territorier: Falklandsöarna och ön Ascension.
Oavsett vad som händer blir Galileo i alla fall av. Och, för att stjäla slutklämmen från Quartz: då det läggs till med GPS och GLONASS i vår smarttelefon (ja, du har antagligen bägge), har det ingen skillnad ifall Donald Trump och Vladimir Putin trappar upp inför ett tredje världskrig. Vi kommer, tack vare Galileo, ändå att hitta hem.