Kriminologen Nina Rung: Vart tionde barn lever i ett hem med våld och det är dom vi vill synliggöra!

Den svenska kriminologen, genusvetaren och debattören Nina Rung har jobbat med tunga ämnen, bland annat med sexuellt våld mot barn och med våld i nära relationer. Numera jobbar hon för att förebygga våld för att kunna hjälpa fler utsatta och föreläser en hel del.

Som kriminolog jobbade Nina Rung för Stockholmspolisen med sexualiserat våld mot barn och grovt våld i nära relationer. Det ledde till att hon tillsammans med sin man grundade den ideella föreningen Huskurage, för att få grannar att ta bättre hand om varandra och för att kunna hjälpa fler utsatta.

– Jag och min partner var väldigt frustrerade över att i synnerhet kvinnor så ofta blir utsatta för fysiskt, psykiskt och sexuellt våld utan att någon utomstående har agerat.

Blev frustrerad för att ingen agerade

När Nina Rung jobbade hos polisen ringde de ofta på hos grannarna efteråt och frågade vad de hade sett och hört och då vart det många som kunde berätta om både det ena och det andra som var till nytta för utredningen.

– Det som gjorde mig frustrerad var att ingen ingrep när det väl pågick. Så jag pratade jag med min partner, som har jobbat länge med våldsprevention, och en kväll sade han att det ju borde finnas en tydlig policy för det här med familjevåld.

På samma sätt som det finns en policy när det brinner, att man vet att man ska rädda, larma och släcka, så borde det finnas något sådant för våld i en nära relation.

– För vi vet att det är otroligt många som utsätts för våld av det här slaget. Och på just den punkten ser ju siffrorna i Finland faktiskt värre ut än vad de gör i Sverige, när det gäller män som dödar sin partner, konstaterar hon.

Det behövs en policy i husbolagen

Fakta är också att vart tionde barn lever i ett hem med våld, det vill säga i varje klass finns det barn som utsätts för våld eller som måste bevittna sin mamma, som det oftast är, bli utsatt för våld.

– Det vi ville göra var att synliggöra alla de här barnen och se till att fler får hjälp. Vi måste börja agera och inte bara tänka att det bara är jättejobbigt men inte något jag kan göra något åt. Så som man lätt tänker.

Huskurage handlar helt enkelt om att man i husbolaget bestämmer att alla kollektivt i husbolaget kommer att agera när någon utsätts för våld, eller om det finns missbruk i något hem som gör att barn far illa.

– Tanken är att man då agerar, på samma sätt som när det brinner. Först knackar man på och berättar varför man är orolig och vad man hört eller sett, och frågar vad det är som händer.

Man kan också bara knacka på och gå därifrån, så att man åtminstone avbryter våldet, och sedan ringa polisen.

– Det viktigaste är att man gör någonting, för i nuläget gör alldeles för få något i sådana här situationer, och det gör att väldigt många blir utsatta för våld, där den yttersta konsekvensen är att personer blir dödade.

Lägre tröskel för att göra orosanmälningar

Huskurage har funnits i fyra år och finns nu i omkring 400 000 hushåll i Sverige och intresset för föreningen och den här policyn ökar hela tiden, bland annat genom att tröskel för att göra orosanmälningar har blivit lägre i fler kommuner.

I dagens urbaniserade samhälle känner man lätt att man inte vet så mycket om sina grannar, men här uppmanar Nina Rung alla till att modigt ta kontakt.

– Man måste börja med att säga hej till sin granne och fråga hur hen mår.

Ifall man ser att det kanske sitter ett barn för sig själv på gården alldeles för sent, då går man fram och frågar hur det är, om man kan hjälpa med något, och gärna berättar var i huset man själv bor så att barnet kan komma dit ifall det är något.

Det handlar om omtanke, inte misstanke

– Vi understryker att det inte handlar om misstanke utan om omtanke. Det handlar inte om att vi ska misstänkliggöra våra grannar och ringa polisen, utan att vi vill hjälpa barn och vuxna från ett hem med våld.

Generellt sett är det lätt att titta åt ett anat håll när det händer något man inte vill eller vågar göra något åt.

– Vi har den här kulturen att man inte ska lägga sig i, men vi måste börja inse att detta angår oss alla.

Lagändringen i Finland 2011

Nina Rung är glad att man för några år sedan också i Finland åstadkom en lagändring som faktiskt ska göra det här enklare.

– Här i Finland fick ni ju en ny lag år 2011, som gör att också lindrigt våld faller under allmänt åtal. Det innebär att man inte behöver driva sin utredning helt själv.

En motsvarande lag har funnits i Sverige i trettio år. Nina Rung säger at det tar länge för att ändra folks sätt att tänka.

– Det tar tid för att få folk att förstå att det spelar ingen roll om du inte vill anmäla att du har blivit utsatt, men att jag som utomstående ändå måste agera när du blivit utsatt för våld eftersom det här är viktigt för hela samhället.

Lappen i trappan går bra att skylla på

Det som blir det praktiska nytta med Huskurage-lappen i trappan är att man då har en policy att skylla på när man går och knackar på hos någon man oroar sig för.

– Då är det inte jag, Nina, som privatperson som knackar på, utan då har vi tillsammans i husbolaget bestämt att vi gör så här och därför knackar jag på, det är bra att ha den policyn att skylla på när man lägger sig i och visar sin oro.

På frågan om Huskurage kunde införas i Finland konstaterar hon att det redan faktiskt har införts på Åland.

– Materialet är gratis och finns på vår webbsida att ladda ner. Om man vill ha material på finska så finns det faktiskt också att få på finska, bara man kontaktar oss.

Nina Rung medverkar i Efter Nio på måndag 14.5.2018 kl. 21.00 i Yle Fem och på Yle Arenan.