Pär Stenbäck: USA och judarna där avgör Israels framtida politik

Israel hade chansen att göra upp med sina grannar 1967 men tog den inte, säger den förra utrikesministern Pär Stenbäck. Landets framtida politik avgörs mycket av vad USA och landets judiska befolkning tycker, enligt honom.

Staten Israel grundades 1948 under krig, omfattande oroligheter och spänningar mellan judarna, araberna och de europeiska stormakterna.

- Israel grundades under ganska svåra förhållanden 1948. Mot den bakgrunden måste man säga att Israel blivit en framgångssaga, säger Pär Stenbäck till Svenska Yle.

Enligt honom har man trots allt stabiliserat staten och gjort den till ett dynamiskt samhälle, som har kunnat integrera otroligt många inflyttade grupper från olika delar av världen.

- Det måste man anteckna på Israels pluskonto.

Chansen togs inte 1967

Ett nytt omfattande krig mellan Israel och de arabiska grannländerna fördes 1967. Sexdagarskriget blev en stor militär seger för Israel.

Arabländerna var igen förödmjukade och Israel ockuperade Sinai, Gaza, Västbanken med Östra Jerusalem och Golanhöjderna.

Senare annekterades Golan och Östra Jerusalem i strid med internationell rätt.

- Man kan säga att 1967 blev en avgörande punkt 20 år efter Israels självständighet, säger Stenbäck.

- Då hade man chansen - som den starka militärmakt man hade utvecklats till - att göra upp med grannarna. Men man tog inte den chansen och nu sitter man med räkningen fortfarande.

Förblir Israel en judisk stat?

Stenbäck påpekar att det kommer att finnas en ansenlig palestinsk befolkning i östra Jerusalem och på Västbanken. Frågan är vilken status de ska ha i framtiden.

- Israel kallas ju ibland – också av åtminstone två tidigare premiärministrar - en apartheidstat där israeler och palestinier har olika rättigheter och olika möjligheter.

De tidigare premiärministrarna Stenbäck avser var David Ben Gurion och Yitzhak Rabin.

Ben Gurion sade efter sexdagarskriget 1967 att Israel riskerade bli en apartheidstat ifall landet inte gör sig av med de ockuperade områdena så fort som möjligt.

Rabin varnade 1976 för att Israel inte kan annektera och införliva Västbankens palestinska befolkning utan att bli en apartheidstat.

Även de tidigare premiärministrarna Ehud Olmert och Ehud Barak har kommit med liknande varningar.

Israel står därför inför en mycket svår problematik de närmaste åren, påpekar Stenbäck.

- Ska man förbli en judisk stat – vilket är den utgångspunkt som staten Israel haft - eller ska man erkänna att man är en multireligiös och multikulturell stat med vad det innebär.

Enligt Stenbäck vill regeringen Netanyahu inte diskutera den här frågan och skjuter upp den hela tiden.

USA har en avgörande roll

Stenbäck framhåller att USA alltid stått bakom Israel. USA tog på måndagen ett steg längre genom att flytta ambassaden från Tel Aviv till Jerusalem.

- USA har nu indirekt och kanske även direkt erkänt Jerusalem som Israels lagliga huvudstad i konflikt med vad nästan hela den övriga världen anser - att det först borde finnas att fredsavtal som definierar Israels status.

President Donald Trumps fredsplan för Mellanöstern väntas komma om några veckor. Men enligt Stenbäck finns det inte några större förväntningar varken på palestinskt eller europeiskt håll.

- Trump har ju redan i två avseenden gått i Israels ärenden - både i ambassadfrågan och genom att upphäva avtalet om Irans kärnenergiprogram.

- Så det tredje slaget mot palestinska och europeiska förväntningar kan bli den här fredsplanen, som knappast kommer att leda någonstans, men som blir den nuvarande amerikanska administrationens politiska profilering i den här frågan.

USA-judarna kan avgöra

Pär Stenbäck förutspår att judarna i USA kommer att spela en nyckelroll. Det bor mellan 7 och 10 miljoner judar i Förenta staterna, beroende på hur man räknar.

Det är ungefär 2-3 procent av den amerikanska befolkningen.

- Egentligen kan man säga att Israels framtida politik ganska mycket avgörs inte bara av USA utan också av den judiska befolkningsgruppen i USA – hur dess inställning utvecklas till Israels politik.

"Förfärlig massaker" - Över 50 döda i protester i Gaza då USA öppnade sin omstridda ambassad i Jerusalem

Blodigaste dagen i Gaza sedan kriget med Israel år 2014.

Donald Trump hyllas vid invigningen av ambassaden i Jerusalem - "Ni har gjort historia"

"President Trump, ni har gjort historia."