Ett enda bolag ska hyra ut fastigheter till alla landskap – ”Det här är ett unikt läge i det här landet”

Alla landskap ska hyra sina lokaler från ett och samma bolag: Landskapens lokalcentral. Bolaget ska också äga alla centralsjukhus i hela landet.

Landskapens lokalcentral ska driva miljardbusiness. Alla landskap ska hyra alla fastigheter de behöver av det här bolaget.

Bolaget ska äga alla sjukhus i landet. Det ska också hyra hälsovårdscentraler, brandstationer och andra fastigheter från kommunerna för att hyra dem vidare till landskapen.

Bolaget ska också göra hyreskontrakt med privatpersoner för landskapens räkning.

Målet är att använda fastighetsmassan effektivare

Landskapens lokalcentral grundades i januari 2017. Det är i dag ett statsägt bolag, men ägandet ska i början av år 2020 övergå till landskapet.

Bolaget ska äga 900 fastigheter, hyra 4500 lokaler från kommunerna och göra 3500 hyreskontrakt på den privata marknaden.

- Man samlar kunnandet till ett ställe och skapar bättre resultat med mindre kostnader, säger vd Olavi Hiekka.

Målet är alltså att effektivera och att på lång sikt minska på fastighetsmassan, alltså få ner antalet kvadratmeter som landskapen behöver för att driva verksamheten.

Ett enormt fastighetsbolag i finländska mått mätt

Nylands förbunds projektledare Carl Slätis är den som har hand om att förbereda överlämnandet av de nyländska fastigheterna till Landskapens lokalcentral.

Grundandet av Landskapens lokalcentral är enligt Slätis en enorm satsning i finländska mått mätt.

- Aldrig tidigare har en så här stor fastighetstransaktion skett på en gång.

Enligt Slätis talar vi om ett fastighetsbestånd som är över tio miljoner kvadratmeter, där Landskapens lokalcentral äger en tredjedel och hyr två tredjedelar av beståndet.

- Visst är det frågan om en väldigt stor reform också ur ett fastighetsperspektiv.

Han litar på att Landskapens lokalcentral blir ett fungerande bolag. Statens fastighetsbolag Senatsfastigheter som har grundat Landskapens lokalcentral har över tjugo års erfarenhet.

- Jag tvekar inte en sekund på att de med stor yrkeskunskap ska sköta förvaltningen av det här jättebeståndet, säger Slätis.

Vad som händer efter år 2023 väcker stor oro

Landskapens lokalcentral måste binda sig till att under en övergångsperiod på tre år hyra kommunala social- och hälsovårdsfastigheter och brandstationer.

Vad som händer efter dessa tre år av garanterad hyresinkomst är någonting som oroar många kommuner.

- Kommunerna oroar sig för att de har tomma fastigheter efter den här övergångsperioden och i någon mån är det också möjligt, säger Olavi Hiekka från Landskapens lokalcentral.

Nylands förbund ska redan i höst diskutera med varje nyländsk kommun kring fastighetsbeståndet.

Kommunen och förbundet ska bland annat tillsammans gå igenom vilka fastigheter som kommunen tror att utnyttjas efter övergångsperioden och vilka som riskerar att bli tomma.

Hyresnivån klarnar den här veckan

Hyresnivån är också ett orosmoment. En del kommuner är oroade över att hyresnivån blir så låg att den inte ersätter de utgifter som kommunerna har för att underhålla fastigheterna.

Hyresnivån klarnar i dessa dagar. Alla landskap ska få landskapsvisa besked, troligen på onsdagen.

Carl Slätis från Nylands förbund tycker att det ska bli spännande att se på vilken nivå hyrorna landar.

- Förstås är vi intresserade av att se inte bara på landskapsnivå, utan också på fastighetsnivå hur stora hyrorna blir.

Det investeras för mycket i sjukhusfastigheter

För sjukhusfastigheternas del finns det en stor risk för att hyresnivån blir hög. Många sjukhusdistrikt har omfattande planer på investeringar i sjukhusbyggnader och det här skapar en press på att höja hyrorna.

Olavi Hiekka som är vd för Landskapens lokalcentral är oroad över investeringstrycket i förhållande till nartionalekonomin i stort och hoppas att de projekt som ska förverkligas efter 2020 i viss mån planeras om.

Carl Slätis från Nylands förbund säger att finansministeriets oro för investeringstrycket på sjukhussidan är en av de stora orsakerna till att driva igenom reformen.

Slätis anser att Nyland inte har gjort eller planerat obefogade sjukhusinvesteringar. Han påpekar att Nyland har den absolut största befolkningstillväxten i landet.

- Alla investeringar är mycket motiverade. Klart att de kommer att påverka hyran, men det går att budgetera i god tid.

Vad händer om landskapsreformen går i stöpet?

Att grunda Landskapens lokalcentral har kostat staten miljoner. Den budgeterade summan på 17 miljoner kommer enligt Carl Slätis inte att räcka till.

Om landskapsreformen inte går igenom i riksdagen torkar också bolagets verksamhet in.

- Det är förstås så att då behövs det här bolaget inte, men vad det sedan egentligen betyder är att vi måste tänka om lite i det skedet, säger bolagets vd Olavi Hiekka.

Nylands förbunds projektledare Carl Slätis å sin sida litar på att landskapsreformen förverkligas förr eller senare.

- Beredningen fortsätter under hösten och vi går mot en reform, en reform blir säkert av på sikt.