Lär sig mänskligheten av misstag som gjorts i det förflutna?
Ibland lär vi oss av våra misstag och ibland gör vi samma misstag om och om igen. Varför har vi tagit lärdom av världskrigen, men har svårt att agera när det gäller miljöförstöring?
Det är en stor och närmast filosofisk fråga om människan lär sig av historien eller inte. Många säger att det inte går och säger att ser man på världen, så skulle den inte se ut på det här sättet om vi hade lärt oss av våra misstag. Krigen fortsätter och tar aldrig slut, vi förstör klimatet helt medvetet, och så vidare. Det är ändå kanske inte så lätt, utan vi måste bryta ner den här frågan i mindre beståndsdelar, säger Johanna Wassholm, forskare i historia vid Åbo Akademi.
– Vi kan se på frågan ur olika perspektiv. På ett allmänt plan skulle jag väl säga att det finns möjlighet att lära sig från historien, men det kräver att viljan finns och alla kanske inte har den viljan. Man har kanske helt andra mål. Någon vill till exempel ha så mycket makt som möjligt, någon vill tjäna så mycket pengar som möjligt och då blir inte det primära målet att lära sig från historien.
De gånger som vi inte lär oss av våra misstag, så handlar det om vår natur som vi inte kan ändra på, säger Wassholm.
– Det finns ju många slagord eller metaforer om det här som man brukar använda inom historien. Ett som brukar tillskrivas George Bernard Shaw är att det enda som människan lär sig av historien är att det är ingenting som vi lär oss av historien. Man brukar också säga att den som inte kan sin historia är dömd att upprepa den. Sedan kan man fortsätta och ironisera kring det med att säga att den som de facto kan sin historia är dömd att se på när den upprepas.
Än i dag präglar krigen Europa
Då Wassholm undervisar första årets studenter, så brukar de inleda med den här typen av filosofiska frågor för att se hur de ser på historien. Det brukar visa sig att ena hälften säger att vi inte lär oss medan andra hälften säger att vi kan lära oss av våra misstag.
– Ser man på en avgränsad tid, så kan man nog säga att mänskligheten lärt sig. Här brukar man lyfta fram andra världskriget som exempel. Man förde två världskrig inom 30 år, vilket var väldigt förödande för hela världen. Om vi ser särskilt på Västeuropa, så var den europeiska integrationen ett direkt svar på vad som hade hänt för att undvika att krig skulle utbryta igen.
Wassholm tar ett annat exempel från krigsåren, nämligen förintelsen. Hon säger att man särskilt i Tyskland har arbetat väldigt medvetet med att fundera kring hur man ska kunna undvika att den upprepas.
Man förstår klimatet på ett rationellt plan, men det är svårare att faktiskt se konsekvenserna i vardagen
Dagens miljöförstöring och klimatförändring då? Där handlar det om en pågående process som sakta men säkert kryper på, tillsvidare dock utan några riktigt dramatiskt omvälvande effekter. Är det avgörande för hur mänskligheten reagerar att en katastrof är riktigt påtaglig?
– Jag tror att det finns en stor skillnad mellan situationerna. Vissa saker är så abstrakta och tidsperspektiven är helt enkelt så långa att det är lättare att relatera till en konkret katastrof än till ett krig. Man förstår klimatet på ett rationellt plan, men det är svårare att faktiskt se konsekvenserna i vardagen. Därför kan det hända att viljan att faktiskt agera och att lära sig blir underordnad andra viljor som att resa eller att konsumera.
Det gäller inte bara att lära sig, man måste också agera
Är det så att vi människor är så inskränkta att vi måste ha någon händelse ur historien att peka på för att faktiskt lära oss av våra misstag?
– Det är helt enkelt omöjligt att överhuvudtaget orientera sig i samhället. I dag vet vi inte vad som händer i framtiden, men vi har bevis på vad som har hänt. Fenomen upprepas aldrig som sådana, utan de anpassas till nya situationer hela tiden och därför är det svårt att förutspå framtiden.
Man skulle förstås önska att folk skulle sätta ner en massa tid på sådana saker, säger Wassholm.
– Det finns mycket potential att lära sig från det förflutna om viljan finns, men det handlar ju inte bara om att lära sig. Det handlar också om att agera, ifall man faktiskt vill att någonting ska bli bättre för att man lärt sig av sina misstag.
Serien Vad säger vetenskapen? görs i samarbete med Fakulteten för humaniora, psykologi och teologi vid Åbo Akademi som en del av ÅA:s 100-årsfirande.
Lär sig mänskligheten av misstag som gjorts i det förflutna? del 1
' /%3E%3C/svg%3E)
' /%3E%3C/svg%3E)
' /%3E%3C/svg%3E)
' /%3E%3C/svg%3E)
' /%3E%3C/svg%3E)
' /%3E%3C/svg%3E)
' /%3E%3C/svg%3E)
' /%3E%3C/svg%3E)
' /%3E%3C/svg%3E)
' /%3E%3C/svg%3E)
' /%3E%3C/svg%3E)
' /%3E%3C/svg%3E)
' /%3E%3C/svg%3E)
' /%3E%3C/svg%3E)
' /%3E%3C/svg%3E)
