Det stjäls för 550 miljoner euro varje år, endast hälften av fallen blir lösta - Har du snattat? Fyll i vår enkät anonymt

Handeln går miste om cirka 550 miljoner euro till följd av stölder och snatterier varje år, uppger Företagarna i Finland och Förbundet för finsk handel. Tittar man på polisens uppklaringsprocent löser man endast hälften av fallen.

Orsaken till att det finns en så stor andel fall som förblir ouppklarade beror på att man inte riktigt vet vilka det är som snattar och att de därför inte åker fast, säger kriminolog Maria Normann.

- Vi antar ganska ofta att det är folk i viss ålder eller av viss etnicitet. Men med tanke på att så många stölder och snatterier aldrig blir lösta betyder det att man delvis tittar fel.

Normann menar att om vi skulle ha en helhetsbild av vilka det är som stjäl skulle det i princip inte finnas några snatterier.

- Fortsättningsvis belastar snatterierna handeln oerhört mycket, vilket betyder att man tittar på fel människor.

Lokala variationer och stora mörkertal

Statistiken talar sitt tydliga språk då man tittar på vilka snatterier och stölder som kommit till polisens kännedom.

För även om uppklaringsprocenten varierar stort i landet lyckades man sammanlagt reda ut endast fyrtio procent av de grova stölderna år 2017. För enbart stöld blev 14 procent av fallen uppklarade och av snatterierna nästan femtio procent.

De här variationerna beror till stor del på att snatterier sker i butiker där det finns övervakning medan stöld av till exempel en cykel oftast sker då ingen annan finns i närheten.

Största delen av de som stjäl och snattar får vi inte fast

Marko Uuro, företagare

På vissa orter kan uppklaringsprocenten vara mycket hög, men eftersom det varierar så mycket drar det ner på medeltalet.

För år 2018 har hittills rapporterats att man rett ut fyrtio procent av de grova stölderna, tjugo procent av stölderna och nästan sextio procent av snatterierna. Dessa siffror hinner justeras innan årets slut.

Enligt Statistikcentralens siffror kom nästan 45 000 snatterier och stölder till polisens kännedom år 2017, och av dem löstes sammanlagt mellan fyrtio och femtio procent.

Men siffrorna säger inte allt, eftersom det finns ett stort mörkertal. Många stölder och snatterier anmäls aldrig eftersom man kanske anser att en anmälan inte leder någon vart.

Stöld vardag för företagarna

Företagare Marko Uuro har en större sportaffär i Vasa. Han är välbekant med problemet.

I hans affär ser man främst tre olika kategorier av tjuvar.

- Den vanligaste är drogmissbrukare, det är lätt att byta märkeskläder mot nästa dos, säger Uuro.

Den andra gruppen är ungdomar upp till ungefär tjugo.

- Åtminstone här hos oss oss är det oftare flickor än pojkar nu för tiden, vilket är ganska överraskande.

Viktigt att minnas är ändå att de unga som snattar trots allt utgör en liten minoritet i sin åldersgrupp.

Tredje gruppen är de som är mer eller mindre professionella tjuvar.

Uuro säger att det stjäls något varje dag, men man får inte fast någon varje dag.

- Största delen av de som stjäl och snattar får vi inte fast. Det är vardag för oss.

Hur stort problem är det här för Uuro som företagare?

- Det är ett stort problem, vi sätter mycket tid, energi och pengar på detta. I enbart vår sportaffär stjäls det för ungefär 50 000 - 100 000 euro per år.

Uuro efterlyser mer resurser åt polisen. Han säger att de har ett gott samarbete och att uppklaringsprocenten är hög gällande de fall som kommer till polisens kännedom.

Men antalet poliser är beklagligt lågt, tycker Uuro.

- Det är ju självklart att om polisen får in en anmälan om en stöld på trettio euro så kan de inte prioritera det, de har nog viktigare saker att göra.

Uuro tycker att man borde återinföra hårdare sanktioner.

- Det är lätt att snatta eller stjäla utan konsekvenser. Åtminstone hoppas jag att förvandlingsstraffet kommer tillbaka så att man får fängelse om man stjäl mycket.

550 + 100 miljoner

Ilkka Nieminen, expert på säkerhetsfrågor vid Förbundet för finsk handel, säger att det inte enbart handlar om de 550 miljoner euro som handeln förlorar som följd av stölder och snatterier.

Därtill kommer kostnader i form av produktskydd och olika slags övervakningssystem som man är tvungen att skaffa för att kunna bevisa eventuella brott och snatterier.

Denna kostnad uppskattas till cirka hundra miljoner euro.

År 2008 ändrades lagen så att snatterierna och stölderna inte kan bli ett omvandlingsstraff, alltså att man inte kan förvandla böter till fängelse. Det kräver Företagarna i Finland och Förbundet för finsk handel en ändring på.

Man vill, precis som Uuro efterlyser, återinföra möjligheten att förvandla böter till fängelse, eftersom en del av butikstjuvarna helt enkelt struntar i att betala sina böter och därför blir helt utan straff.

- Det här är en grupp som åsamkar handeln oerhört mycket problem, säger Nieminen.

Eftersom handeln inte får någon ersättning av denna grupp blir man helt utan kompensation. Förlorade produkter bokförs som svinn.

Men detta är enbart en grupp i kategorin snattare och butikstjuvar.

För trots att vissa grupper syns tydligare i statistiken än andra vad gäller stöld och snatteri, hittas de i alla åldrar och samhällsklasser.

Alkohol, bensin, godis och kläder är det som stjäls mest. Men också elektronik, frukt och kosmetika stjäls ofta.