Gerd var en av tiotusentals tyska soldater som åkte via Hangö för att kriga – nu visas livet i transitolägret på Hangö museum

År 2014 började arkeologen Jan Fast leta efter föremål från det tyska transitolägret på Tulludden i Hangö. Där hittade han otaliga föremål som berättar om soldaternas vardag på väg hem eller till fronten i norr.

År 1944 skriver den tyska soldaten Gerd ett sista brev hem till sina anhöriga från Ishavsfronten.

Han är undernärd och försvagad av sjukdom och i brevet ursäktar han sig för att han inte orkar skriva mera: ”Jag måste lägga mig …”

Den fjärde februari stupar Gerd av en sovjetisk kula. Hemma finns hustrun Marga som är gravid. Två månader senare föds deras dotter, som blev till på hans sista permission via Hangö sommaren 1943.

En liten del av Tyskland i Hangö

Precis som tiotusentals andra tyska soldater åkte Gerd från Ishavsfronten via Hangö och tog båten hem på permission.

Precis som många andra återvände han sedan till Hangö och åkte med tåget tillbaka upp till fronten i norr, där Tyskland stred mot Sovjetunionen.

I sina brev beskriver många soldater endera en hopplös hemlängtan eller en längtan tillbaka till fronten och kompisarna

Transitolägret på Tulludden upprättades av tyskarna år 1942. Det var ett slags terminal för alla de tyska soldater som transporterades till och från Ishavsfronten.

De som kom tillbaka från fronten avlusades i lägret och fick nya rena kläder innan de åkte vidare. Få stannade i lägret längre än en dag.

- Lägret var en mycket hektisk plats. Det var som ett myrbo med olika tyska dialekter, en liten del av Tyskland i Finland med allt vad det innebar, beskriver arkeologen Jan Fast.

Jan Fast inledde utgrävningar på Tulludden år 2014.

Nu har en stor del av de föremål som har hittats på lägerområdet samlats på Hangö museum till utställningen ”Durchgangslager Hangö – Det tyska transitolägret i Hangö 1942 – 1944”.

Mentalt frånvarande på genomresa

Utställningens fokus är på soldaternas vardag. För även om närmare 5 000 soldater samtidigt kunde befinna sig i lägret var det främst en känsla av tristess som de kände, säger Jan Fast.

- I sina brev beskriver många soldater endera en hopplös hemlängtan eller en längtan tillbaka till fronten och kompisarna. De var mentalt någon annanstans, precis som vi när vi reser hem eller på semester.

Ärligt talat är det ganska tungt. För det här är inte glada historier

På lägerområdet fanns runt 130 byggnader; bland annat inkvarteringsbyggnader, underhållsbyggnader och klubbar.

För att lindra tristessen något och hålla soldaterna sysselsatta fanns det också en biosalong där det bland annat visades propagandafilmer.

Svårt att hitta orörda områden

När Jan Fast inledde utgrävningarna på Tulludden hade han först svårigheter att hitta orörd mark från lägertiden.

Först efter ett och ett halvt års letande lyckades han och hans team hitta helheter från andra världskriget. De områdena är avlusningsbyn, Lottakantinen och det ukrainska lägret.

En ovanligt tung process

Jan Fast har tidigare sysslat med stenåldersarkeologi. Han beskriver utgrävningarna på Tulludden som betydligt mer dramatiska än den typens arbete.

Hela processen har varit spännande, samtidigt som det har varit tragiskt, säger han.

- Ärligt talat är det ganska tungt. För det här är inte glada historier. Det här är på många sätt rörande och berörande och också annorlunda än det jag normalt har gjort.

Speciellt berörande har det varit när man har hittat föremål med soldaternas namn på. Det har gjort det möjligt att spåra upp var på nordfronten just de soldaterna var stationerade.

Gerds barn, barnbarn och barnbarnsbarn besöker Hangö

Tack vare soldaternas namn har Jan Fast också fått kontakt med anhöriga och den vägen bland annat fått tag i deras dagböcker och brev. Den här vägen fick han också kontakt med Gerds dotter i Tyskland.

Jag tycker det är viktigt att komma ihåg att konfliktarkeologi handlar om känslor och etik i högsta grad

Nu när utställningen om transitolägret på Tulludden öppnas har Gerds dotter tillsammans med barn och barnbarn rest till Hangö för första gången.

Efter intervjun med Yle Västnyland är Jan Fast på väg med dem till lägerområdet.

- Hon sade redan i går när vi träffades att det kommer att bli mycket känslomässigt och hon får den tid hon behöver att gå igenom barackområdet. Jag tycker det är viktigt att komma ihåg att konfliktarkeologi handlar om känslor och etik i högsta grad.

Han understryker att också utställningen tar den etiska aspekten i betraktande i och med att de personer som finns med enbart nämns med förnamn.

Materialet blir Hangöbornas

Utställningen på Hangö museum är öppen fram till mars 2019. Under den tiden hoppas museichef Laura Lotta Andersson att så många som möjligt hinner se den.

Hennes förhoppning är att skolor också ska bekanta sig med materialet.

Själv överraskades Laura Lotta Andersson av den massivitet av allt som man har hittat på Tulludden.

- Jag visste nog att det hade funnits ett läger där men inte hur mycket folk som rörde sig där igenom, säger hon.

Nu pågår den sista tredjedelen av arbetet på Tulludden, säger Jan Fast. I sommar fortsätter utgrävningarna i tre veckors tid efter midsommar. Den som är intresserad kan anmäla sig till Hangö Sommaruni.

Själv håller han på och färdigställer en doktorsavhandling om transitolägret och han hoppas att den ska vara färdig om ett och ett halvt år.

- Men slutligen ska Hangö museum få materialet. Det här är en del av Hangös historia och det ska bevaras i Hangö för kommande generationer.