I Finland används tusentals djur i djurförsök varje år - men allt fler alternativa metoder utvecklas

EU ska arbeta för ett globalt förbud mot djurtestad kosmetika, men i Europa och Finland görs fortfarande många djurförsök. Här får du veta varför, och vilka alternativen är.

I Finland och Sverige används djur framför allt inom medicinsk och biologisk forskning. De görs för att förstå hur kroppen fungerar, vad olika gener i kroppen gör, hur olika sjukdomar utvecklas och hur man kan bota dem.

- Ett mål är att ta fram bra behandlingsmetoder och läkemedel. Mycket handlar fortfarande om att förstå sjukdomarna och kroppen, säger Karin Gabrielson Morton från stiftelsen Forska utan djurförsök som är verksam i Sverige.

Det görs också ett fåtal djurförsök i utbildningssyfte, för att studenter ska lära sig mer om kroppen. Ofta handlar det om att lära sig olika tekniker, alltså hur man ska använda djuren i forskning.

Få kemikalier testas i Finland

I Finland, Sverige och Norge förekommer väldigt få tester av olika produkter och kemikalier, men det beror inte på att de inte djurtestas.

Kemikalier djurtestas men oftast är det så att företaget som säljer kemikalien eller råvaran inte testar den själva utan anlitar specialiserade kontraktlaboratorier som utför testerna.

- De finns bland annat i Danmark, England och andra länder i Europa, men inte i Sverige och Finland. Därför är inte sådana tester vanliga här, säger Karin.

Men själva råvaran som alltså testats på djur, säljs och används också i Finland.

Möss och råttor de vanligaste försöksdjuren

Det är oftast möss och råttor som används i djurförsök, och under den senaste tiden har just mössens andel ökat. Orsaken till att man använder så mycket möss just nu är för att man kan genmodifiera dem.

- Man kan slå ut gener eller sätta in nya, och ändra på gener så att djuren blir modell för det man vill studera i forskningen, säger Karin.

Man gör också djurförsök med fåglar och fiskar, främst zebrafiskar.

- Det som man kanske förknippar djurförsök med, alltså kaniner, hundar och apor, de är ganska ovanliga, men används fortfarande till viss del, säger Karin.

Ingrepp på människoapor, som schimpanser, gorillor och orangutanger är ändå förbjudna inom EU och det förbudet trädde i kraft år 2013.

Stora skillnader, men också likheter mellan djur och människa

Hur pålitliga är då resultaten? Det är ändå ganska stor skillnad på en fisk och en människa. Och vi är inte heller gnagare i jätteformat.

- Det är stora skillnader mellan arterna, men det finns också många likheter. Vi har många gener som är konserverade, som är samma, och vi har ett organsystem som är ganska liknande. Så mycket information har gått att få under åren, det ska man inte förneka, säger Karin.

Men nu blir forskningen allt mer komplicerad och det blir svårare att föra över resultat från djur till människor. Karin tror att vi kanske redan hittat de sjukdomar som är enkla att behandla.

- De sjukdomar man forskar om i dag är så komplexa och svåra att få grepp om att det kan vara svårt att göra en djurmodell av dem, och djuren kan skilja sig väldigt mycket från oss människor.

Resultaten inte så pålitliga

Karin säger att läkemedel som tas fram i dag och som fungerar på djur, i nio av tio fall inte fungerar på människor.

De kan också ge biverkningar på människor som inte kommit fram i djurförsöken.

- Nio av tio läkemedel går alltså i papperskorgen efter enorma investeringar och många hundra djurförsök. Så uppenbarligen behöver vi ta fram något bättre, säger Karin.

Gamla testresultat kanske inte stämmer

Just nu är det också många forskare som utvärderar gamla djurförsök.

Flera av dem har kommit fram till att många gamla testresultat inte kan fås fram på nytt med andra djur – fastän forskarna gjort precis likadana test som ursprungligen gjordes.

- Det har också visat sig att många forskare är lite slarviga när de planerar, de är kanske inte helt opartiska när de tolkar data och rapporterar sina djurförsök, säger Karin.

Det finns alltså en hel del publicerat från djurstudier som inte riktigt håller, och det är ett stort problem när man ska ta fram nya behandlingsmetoder och lära sig mer om hur människan fungerar.

- Det skulle behövas en rejäl skärpning när det gäller planering och utvärdering av djurförsök, säger Karin.

Borde studera fler patienter

Karin anser att vi också borde satsa mer på att utveckla nya metoder som efterliknar vad som sker i människan, med till exempel cellmodeller eller datamodeller. Eller genom att studera patienter.

- Det finns flera rapporter som visar att det är vad läkemedelsindustrin och bioteknikbranschen skulle vilja se. Mera modeller där man mer tittar på patienter och försöker göra modeller av vad som händer med dem, istället för djurmodeller på labben.

Att få tillstånd att göra försök på människor är inte helt enkelt. Det ska vara välplanerade studier som inte innebär någon större risk för människorna – även om tester av nya läkemedel alltid innebär en viss risk.

Utan djurtest - inga människotest

Men hur viktiga är då djurförsöken? Är det farligt för människan att vara utan dem?

Tuula Heinonen som är chef för Finlands center för utvecklandet av alternativ till djurförsök (FICAM) i Tammerfors säger att det är en problematisk fråga.

- På ett sätt eller annat måste man undersöka om en kemikalie eller ett läkemedel är säkert, innan en människa kan testa det, säger hon.

Man vill också testa hur effektivt ett läkemedel är innan man ger det till en människa.

- Test på människor är väldigt dyra och utan de här kunskaperna får man inte ens göra dem. Om vi inte har ersättande metoder, och det har vi till viss del men ändå allt för lite, så måste vi testa dem på djur. Vi får inte ut läkemedlen på marknaden om vi inte kan testa dem, säger Tuula.

Forskning med mänskliga celler

De ersättande metoderna handlar ofta om cellforskning. Forskarna kombinerar alltså celler från mänsklig cellvävnad med syntetiska material för att konstruera en modellvävnad.

De här vävnadsmodellerna kan sedan användas för att testa kemiska föreningar av olika slag, till exempel medicin, kosmetika eller kemikalier.

Med testerna kan man se vilka effekter de har på människor, om de till exempel orsakar allergiska reaktioner, cancer eller hormonförändringar.

- Man kan testa om produkter är allergiframkallande för huden eller ögonen utan att använda djurförsök, men man kan inte testa om något påverkar levern, tarmen eller njurarna utan att använda djur. Inte än i alla fall, säger Tuula.

Djurförsök med kemikalier kommer att minska

Kan då cellforskning helt ersätta djurförsöken? Tuula tror inte att de helt kan försvinna, men när det kommer till tester av exempelvis kemikalier kommer de att minska rejält.

- Men det händer antagligen inte inom tio år. Det beror också på hur mycket pengar man satsar på det, säger hon.

Utvecklingen går ändå framåt – främst eftersom man insett att djurförsök inte är så pålitliga. Därför vill både myndigheter och industri gå mot färre djurförsök.

- Vi forskare vill också det eftersom vi vill få fram bättre resultat, bättre produkter och vi vill få fram dem snabbare och billigare. Såklart vill vi också ta fram mer säkra kemikalier, säger Tuula.

Sist och slutligen handlar mycket om pengar. Djurförsök är väldigt dyra medan cellodlingstest är billigare.

- De är dyra och tidskrävande att ta fram men att sedan använda sig av dem är enkelt. Det går att automatisera. Kapaciteten är stor när man automatiserar, mycket mer än djurförsök eftersom du inte kan använda dig av så många djur. Så det finns många fördelar med cellodling, säger Tuula.

Alla kan inte forska på samma sätt

Ett misstag man ofta gör är att tro att alla djurförsök kan ersättas med något annat, men alla djurförsök är olika, speciellt inom den medicinska forskningen.

Det innebär att man måste titta på varje djurförsök skilt för sig, för att hitta ersättare och minska på djurförsöken.

- Det går inte att säga att alla forskare ska göra på samma sätt. Däremot kan man säga att många forskare i dag inte har tillgång till kompetens och kunskap och utrustning för att ersätta djurförsök. De har heller inte tid och forskningspengar för att undersöka möjligheterna att ersätta sina djurförsök, säger Karin Gabrielson Morton från stiftelsen Forska utan djurförsök.

Djurförsöken kan försvinna om vi bestämmer oss för det

Karin är försiktig med att förutspå framtiden eftersom ingen vet vad som händer. Det kan komma helt nya tekniker men det kan också uppstå helt nya sjukdomar som vi inte vet hur vi ska hantera.

- Jag tror ändå att djurförsöken kommer att minska mycket kraftigt de kommande åren, men jag tror inte att alla djurförsök är helt borta om 20-30 år, såvida vi inte bestämmer oss för det.

Vi människor kan alltså välja om vi tycker det är okej att använda djur och utsätta dem för lidande eller inte.

- Det är en politisk fråga och en samhällsfråga, inte bara en vetenskaplig sådan. Bestämmer vi oss för att vi inte har rätt att använda djur så kommer vi ju mycket längre och kommer att ersätta djurförsöken mycket snabbare, säger Karin.

Viljan är stor men pengar saknas

Karin berättar att hon hört forskare säga att de har tekniken och vetenskapen att ersätta de allra flesta djurförsök som görs av lagstadgade skäl, till exempel för att testa läkemedel, vacciner, kemikalier, men att politikerna inte vågar och forskarna därför inte får pengarna för att genomföra det.

Också Tuula poängterar bristen på pengar.

- Viljan är stor men eftersom det här ändå är ett ganska nytt område behövs pengar. De som ger understöd borde känna till de dåliga resultaten som kan komma från djurförsök, och tro på alternativa metoder, säger hon.

Men det tar tid innan vi vet vad man borde göra och varför.

- Oftast är det också så att de som bestämmer vart pengarna ska gå inte är de yngsta som läst de nyaste böckerna, utan de är oftast äldre personer som har sin egen erfarenhet och historia, och det påverkar vart pengarna går, säger Tuula.

Vill du läsa mer om djurförsök? Inom EU får inte djurtestad kosmetika säljas, trots det kan du inte vara säker på att dina produkter inte blivit testade på djur. Här får du veta varför.