Medieforskare: "Vargen får för mycket utrymme i de österbottniska medierna"

Vargen får förbluffande stort utrymme i de österbottniska medierna, anser medieforskaren Ari Nykvist. Vargnyheter får många klick men viktigare samhällsnyheter glöms bort, menar han.

Ari Nykvist är kritisk till de österbottniska mediernas rapportering om vargförekomsten i regionen de senaste månaderna.

Nykvist är tidigare amanuens för Åbo Akademis medieutbildning i Vasa. Numera följer han med de österbottniska medierna från sin nya hemort Kalmar där han är universitetslektor i journalistik vid Linnéuniversitetet.

- Det är ett förbluffande stort antal artiklar och notiser om vargen som har förekommit både på Yle och i de österbottniska dagstidningarna den senaste tiden. Det är nästan utom all proportion om vi jämför med andra samhällsproblem.

"Ger allmänheten fel bild av läget"

Nykvist tycker att nyhetsrapporteringen om vargförekomsten är ytlig och bygger för mycket på vargobservationer.

- Det har droppat in som en nyhet varje gång någon tror sig ha sett en varg. Ibland har det visat sig vara en hund eller något liknande.

- Att man ofta skriver om vargen när det kanske egentligen handlar om samma varg som rör sig i området ger snabbt intrycket av att det finns en massa vargar som springer omkring överallt. I publikens sinne för proportioner faller det här snett.

Medierna har ett ansvar att berätta om verkliga hot

Nykvist tycker att nyhetströskeln för mediernas vargrapportering borde gå där vargen på riktigt hotar djur eller människor, är oskygg och rör sig på områden där den naturligt inte borde finnas.

- Då är det klart att journalisterna har ett ansvar att berätta om det och till och med rikta en varning till allmänheten. Då kanske myndigheterna också kan agera.

Det är frestande att sätta ordet varg i en rubrik. Det symboliserar kampen mot den vilda naturen.

Ari Nykvist

Nykvist tillägger att det också skrivits bra artiklar om vargfrågan, till exempel om möten man haft mellan naturvårdare, jägare och allmänheten.

- Men nog handlar det väldigt mycket om åsikter som är mer färgade av starka känslor än av fakta. Där kunde journalisterna vara lite mera på alerten och försöka vara en brygga mellan de emotionellt mycket åtskilda lägren i frågan.

"Vargen talar till urgamla instinkter"

Nykvist förstår att medierna gärna rapporterar om vargen. Det är ett bra nyhetsämne.

- Det är frestande att sätta ordet varg i en rubrik. Det går så djupt in i våra urgamla instinkter om att skydda våra liv och vår familj. Det symboliserar kampen mot den vilda naturen.

Både på Yle Österbotten och på Vasabladet har vargen diskuterats mycket på redaktionsmötena de senaste månaderna.

Att man skulle ha rapporterat för mycket om vargen tycker ändå varken Ulrica Lövdahl, chef för Yle Österbotten eller Niklas Nyberg, chefredaktör för Vasabladet.

Intensiv vargvinter i Österbotten

Nyberg konstaterar att det har varit en väldigt intensiv vargvinter och -vår i Österbotten, vilket motiverar en intensiv nyhetsbevakning.

- Det har varit nästan sju gånger fler vargobservationer i vår region i jämförelse med samma period i fjol, och österbottningarna har varit både oroliga och engagerade. Så jag tycker att det är vår plikt att skriva ganska mycket om det här. Sedan är det klart att det också finns annat som är viktigt i samhället.

Vi har både blivit anklagade för att sprida vargskräck och för att vara "vargkramare" som tonar ner vargförekomsten.

Ulrica Lövdahl, chef Yle Österbotten

Ulrica Lövdahl håller med.

- Det har behövts en behärskad och balanserad bevakning av den här frågan i medierna, speciellt som en motvikt till ryktesspridning på sociala medier. Men vi har också engagerat oss i en massa andra frågor, allt från droger till vårdköer och mögelskolor.

Har inte berättat om varje vargobservation

Lövdahl säger att man på Yle Österbotten har haft klara kriterier för nyhetsbevakningen av vargförekomsten och övervägt varje artikel.

- Vi har haft som kriterium att det ska vara en vargobservation som rovdjursobservatörer har konstaterat. Vi har valt att uppmärksamma när orädda vargar rör sig i tättbebyggda områden eller i ett helt nytt område, som när en varg sprang genom centrum av Vasa. Det har vi tyckt att det finns skäl att berätta om för det är ju verkligen spektakulärt.

Vi medier behöver vara väldigt noggranna i hur vi presenterar teorier som inte alltid är vetenskapligt befästa, till exempel gällande varghybrider.

Niklas Nyberg, chefredaktör Vasabladet

Också på Vasabladet har man velat ha observationerna bekräftade från myndighetshåll.

- Det var kanske snarare i början som vi hade en lägre tröskel och ibland skrev om vargobservationer som inte ännu var verifierade. Det var innan man visste omfattningen och hur mycket rapportering det skulle bli, säger Nyberg.

Många nyheter följs upp

Ulrica Lövdahl påpekar att det faktum att det har skrivits ganska många artiklar om varg också beror på att nyheterna har följts upp.

- Om vi har berättat att man har ansökt om tillstånd för att jaga en varg måste vi naturligtvis berätta om man fick tillståndet och hur det gick. Vi har överlag haft mycket händelsenyheter. Det har gällt bland annat vargmöten, uppvaktning hos ministrar, Vörå kommun som har satt in extra skolskjutsar och så vidare.

- Sen finns det ju också personer som kanske har kunnat dra nytta av det här och plocka politiska poäng till exempel. Där har vi ju som medier också fått vara lite vaksamma, säger Lövdahl.

"Kunde ha förklarat mera"

Tittar man självkritiskt på mediebevakningen av vargfrågan i Österbotten tycker Niklas Nyberg att man i ett tidigare skede kunde ha gett en tydligare bild av hur många vargar det egentligen rör sig om och hur ofta det är samma varg.

- Vi kunde kanske också ha förklarat i ett tidigare skede vad det beror på att antalet vargar har ökat. Men överlag tycker jag att medierna kommer ur den här vargvintern med äran i behåll.

"Fler biologer kunde ha hörts"

Ulrica Lövdahl tycker att biologernas perspektiv kunde ha funnits med oftare i rapporteringen, som komplement till polis och rovdjursobservatörer.

Hon berättar att man på Yle Österbotten både blivit anklagad för att sprida vargskräck och för att vara "vargkramare" som tonar ner vargförekomsten.

- Så kanske vi då har klarat oss ganska bra.

Viktigt att skilja vetenskap från icke-vetenskap

Både på de österbottniska tidningarna och på Yle Österbotten har man också varit tvungen att städa upp i kommentarsfälten på nätet då vargdebatten har gått het.

Finns det någon artikel om vargen ni nu efteråt tycker att ni borde ha låtit bli att publicera?

- Fallet där en hund påstods ha blivit riven av en varg i Bennäs och polisen sa att de inte kan bekräfta eller dementera. Vi borde ha väntat tills polisen sa hur det var. Å andra sidan kunde vi efteråt komma med fakta och berätta att det inte var en varg, säger Ulrica Lövdahl.

Niklas Nyberg håller med.

- Sen finns det inom vargdebatten en besvärlig punkt med vetenskap som möter icke-vetenskap - allt det här med varghybrider och icke-hybrider. Där tror jag att vi medier behöver vara väldigt noggranna i hur vi presenterar dessa teorier som inte alltid är vetenskapligt befästa.

Lyssna på Arenan:
Ulrica Lövdahl och Niklas Nyberg

Tommy Westlin och Ari Nykvist