Föreläsaren om transfrågor Adam Guarnieri: När jag var tjej var det ingen som lyssnade

Hon föddes vid lunch. Tre kilo söt flickbebis med mycket hår. Förlossningen hade varit jobbig, men nu var allt bra och mamma lade lillasyster i storebrors ivriga famn.

Släkt och vänner gav presenter. Små klänningar i rosa och gult, miniskor med rosetter och söta buketter.

Adam Guarnieri kände sig aldrig hemma i rollen som flicka. De rosa och gula klänningarna förblev oanvända.

- Det finns egentligen bara två foton där jag har klänning. På båda bilderna är jag sur och på den ena bilden sitter jag dessutom under bordet och vägrar komma fram, berättar han.

Därför blev det mest brorsans ärvda mjukisbyxor och stora tröjor med tryck. Det var bollar och bilar som gällde. Klättring och brottning.

Flickan lekte som en pojke och det var ju inte riktigt normalt

Det gick så vilt till så att familjen hamnade hos psykologen. Ingen var ledsen, men flickan lekte som en pojke och det var ju inte riktigt normalt, tyckte man.

Skolstarten gick bra men på rasten var det killarna som gällde, och på fritiden fotbollen.

Kuratorn tyckte att flickan som inte passade in skulle låta håret växa och kanske prova på att byta vänkrets och ge de andra flickorna en chans.

Klasskompisarna gjorde inget problem av att hon lekte över könsgränserna, men de vuxna var oroliga.

- I tonåren blir det trångt och en tydligare uppdelning av vad som är ok för killar och vad som är ok för tjejer, säger han.

- Att som tjej spela i killag är inte ok, men att vara en tjej som inte kan intressera sig för tjejsaker i ett flicklag är inte heller ok, säger han.

Den ensammaste perioden någonsin började. Hon var isolerad, deprimerad och frustrerad. Inget funkade, hon tyckte något var fel.

Hon hittade ordet på nätet

En natt hittade hon ett ord på nätet som förklarade allt: transsexuell. Transsexuell är en person som är född med det biologiska könet flicka men upplever sig vara pojke, eller tvärtom.

Den första vettiga skolpsykologen gjorde en likadan bedömning, det skrevs en remiss till en sexolog som bekräftade och där startade vägen mot rätt kön.

Det blev en korrigering biologiskt, psykologiskt och socialt. Det var en lång process med oändliga tester, intervjuer, hormoner och kirurgiska ingrepp. Det innebar också ett nytt personnummer och ett nytt namn.

- Det var den 1 november 2011. Efter tio månader av hormonbehandling skulle jag äntligen opereras. Mina föräldrar körde mig ner till Helsingfors, berättar han.

- När vi checkat in på sjukhuset, innan operationen, frågade mamma om jag inte alls var orolig men jag var bara hungrig och förväntansfull. Jag såg operationen som en möjlighet, min enda möjlighet, minns han.

- Och det började bra. Inför operationen fick jag för första gången bruna sjukhuskläder istället för rosa. Jag fick kalsonger istället för trosor. De var för stora men jag rullade upp linningen ett varv till. Jag var lycklig, berättar Adam sju år senare.

Hans sommarprat handlar förstås om identitet, men lika mycket om vårt samhälle. Hur vi ser på flickor och pojkar och kön och på hur vuxna behandlar barn.

Adam har dessutom en unik erfarenhet, för han vet faktiskt skillnaderna mellan att bli bemött som man eller som kvinna.

- Att byta kön till man har bara haft fördelar socialt. Jag fick automatiskt en trovärdighet och en auktoritet. När jag var tjej var det ingen som lyssnade, säger han.

Sommarpraten sänds i Yle Vega varje vardag kl. 10.03, 18.03 och 22.15.

Adam Guarnieri

Programmet är inte längre tillgängligt

Den musikfria podcasten kan du ladda ner och lyssna på utomlands.

Låtlista:
Justin Timberlake: Can't Stop The Feeling
Lars Winnerbäck: Söndermarken
John Rzeznik: I'm Still Here
Kent: Socker
My Chemical Romance: Cancer
All Time Low: Weightless
Kid Cudi: Surfin'
Bruce Springsteen: Streets of Philadelphia
Ruth B: Peter Pan