Skådespelaren Mimosa Willamo: Jag blev inte stjärna över en natt

Som abiturient hade hon inga som helst planer på att bli skådespelare, hon hade helt andra drömmar. Hon hamnade ändå på en audition som ledde till en filmroll och en Jussi-statyett. Och på den vägen är hon.

Allt började för fem år sedan då Mimosa gick sista året på ett konstgymnasium i Berghäll i Helsingfors.

- Vi fick ett meddelande om en provfilmning. Jag hade egentligen inte gillat teaterkurserna i skolan, men jag hade inget annat att göra den dagen så jag gick dit, berättar hon.

- Det tog en halvtimme, sen gick jag hem. Ingen hörde av sig. Men efter några veckor ringde castingkvinnan upp och erbjöd mig en roll, i en annan film, minns hon.

Första rollen var en lyckospark

Ett år senare fick hon sin första Jussi-statyett för rollen som Takku i filmen Päin seinää. Fyra år senare har hon spelat in fem långfilmer och fyra tv-serier, bland annat Lola uppochner som sänts i Yle Fem.

Mimosa har alltså jobbat som skådespelare sen den magiska natten då hennes namn för första gången rullade fram i eftertexterna och hon drack champagne i en egen loge i biosalongen.

Det har gått snabbt och andra, utbildade skådisar, har kanske upplevt att det är orättvist. Men Mimosa har inte bara haft tur. Hon har faktiskt jobbat med film sedan hon var liten och hon har spelat blockflöjt.

Blockföljten bäddade för succé

- Utan min blockflöjt skulle jag inte vara här. Alla skrattar när jag säger att jag spelar blockflöjt men blockflöjten är faktiskt ingången till allt, säger hon.

- Den har gett mig rytm och vana att uppträda och det var tack vare blockflöjten som jag började dubba, förklarar hon.

Det var när Mimosa uppträdde på en avslutning i lågstadiet som en pappa i publiken efteråt frågade om hon ville komma och dubba film.

Det ville hon förstås och det gick bra. Hon har varit Stina i Saltkråkan och Lotta på Bråkmakargatan. Hon har förtjänat sina egna fickpengar sedan hon var åtta år och det händer att hon dubbar ännu i dag.

Familjen är tryggheten

Men det är inte bara blockflöjten som bäddat för succé. Att klara av en tuff bransch som tonåring kräver skinn på näsan. Det skinnet har hårdnat efter otaliga kamper med fyra bröder.

Storfamiljen ger tålighet och flexibilitet. Bröderna garanterar att man aldrig blir en diva. Mimosa är uppväxt i ett kaos av ljud och människor, och egen tid med föräldrarna var förstås en bristvara.

- Vi har alltid tvingats hjälpa till mycket hemma. Men mamma och pappa ger också tillbaka hela tiden. De hinner sällan vara med oss en och en, men vi är tillsammans så ofta det går, säger hon.

- Det var faktiskt först när jag tog körkort med pappa som privatlärare jag som jag fick egen tid med honom, säger hon.

Idag lever Mimosa ensam med en katt. När inspelningarna slutar blir det verkligt tyst. Vännerna väntar men med pojkvänner är det svårare.

De vill troligtvis prata när de inte har träffat flickvännen på veckor, men efter en inspelningsperiod är orden och orken slut.

- När jag var liten ville jag bli Batman. Simlärare verkade ju också vara ett superjobb men jag lärde mig aldrig simma riktigt bra, säger hon.

- Frågar du nu vad jag ska bli när jag blir stor så skulle jag säga att jag vill jobba med kartor. Jag älskar kartor! skrattar hon.

Sommarpraten sänds i Yle Vega varje vardag kl. 10.03, 18.03 och 22.15.

Mimosa Willamo

Programmet är inte längre tillgängligt

Den musikfria podcasten kan du ladda ner och lyssna på utomlands.

Låtlista:
Laleh: Vårens första dag
Thomas Stenström: Slå mig hårt i ansiktet
Markus Krunegård: Hela livet var ett disco
Oskar Linnros: Ängladamm
Anna Järvinen: Affären
Veronica Maggio ft. Håkan Hellström: Hela huset
Den Svenska Björnstammen: Vart jag mig i världen vänder
Sås och Kopp: Papper och bark