Snart står kryptovaluta för en halv procent av världens elförbrukning

Det går åt enorma mängder energi för att framställa kryptovalutan bitcoin. En ny undersökning visar att kryptovaluta snart förbrukar 0,5 procent av den årliga globala energiförbrukningen.

Processen att ta fram bitcoin kallas för brytning (engelska mining) och kräver ytterst komplicerad matematik som i sin tur kräver stora mängder datorkraft för att lösas.

Enligt en ny studie genomförd av blockkedjespecialisten Alex de Vries förbrukar den främsta valutan bitcoin nu minst 2,55 gigawatt.

Jämförelsevis förbrukar Irland 3,1 gigawatt.

Energiförbrukningen ökar markant

Studien visar också att inom en nära framtid kan förbrukningen öka markant till närmare 8 gigawatt.

Det motsvarar nästan Österrikes årliga förbrukning eller 0,5 procent av den årliga globala elförbrukningen.

Slutsatsen i studien är att bitcoin har problem som snabbt växer sig större.

Jonatan Storlund driver tillsammans med sin bror Lucas Storlund företaget Finnish Cryptomining i Jakobstad. Han är medveten om att blockkedjeteknologin förbrukar stora mängder energiresurser.

- Det låter mycket, men det beror också på vad man jämför med och hur mycket värde vi ser i jobbet som vi gör.

Storlund ser bitcoin som en teknik som kan ersätta den traditionella bankverksamheten.

Blockedjeteknologin kräver nämligen ingen tredje part för att garantera tilliten eftersom systemet granskar och verifierar sig självt.

- Bankerna använder kolossala mängder energi själva. Om du räknar ihop den mängd energi bankerna förbrukar årligen så är det betydligt mera än vad kryptovalutan förbrukar.

Hur tjäna pengar på beräkningskraft?

Incentivet för att lösa dessa algoritmer är att beräkningskraften du ställer till förfogande omvandlas till pengar.

Hur mycket pengar det går att tjäna på brytning beror på flera faktorer som hur svår algoritmen är att lösa, hur mycket valutan är värd för stunden, hur många beräkningar din dator klarar av och det rådande elpriset.

När algoritmen är löst betalas det automatiskt ut ett arvode till alla datorer som hjälpt till att lösa uppgiften.

Arvodet består av nya mynt som kommer i cirkulation och de avgifter som uppbärs från alla transaktioner inom det nya blocket.

Blockkedjeteknologi i fokus

Kryptovaluta bygger på så kallad blockkedjeteknologi som i praktiken är en distribuerad databas för dokumentation av data.

Varje deltagare har tillgång till databasen men ingen enskild part kan manipulera den.

Varje transaktion som görs med bitcoin måste verifieras och stoppas in i databasen. Genom automatiska majoritetsbeslut hindrar tekniken korrupta deltagare att konspirera och godkänna varandras felaktiga transaktioner.

Ju mera du betalar i transaktionsavgift desto snabbare verifieras din transaktion.

Brytningen som värmekälla

Finnish Cryptomining jobbar också med ett projekt där man planerar att ersätta företagens värmekällor med värmen som uppstår från brytningen

- Vi värmer själva våra utrymmen med värmen från datorkraften.

I blockkedjespecialisten Alex de Vries studie argumenterar han för att bitcoins höga energiförbrukning över tid kommer att minska.

Bitcoinnätverket är programmerat att halvera arvodet vart fjärde år. Och för varje halvering minskar också intresset att ägna sig åt brytning och då sjunker också energiförbrukningen.

Dessutom finns det också ett begränsat antal bitcoins tillgängliga. Den totala mängden ökar kontinuerligt men kommer aldrig att överstiga 21 miljoner i antal.

När inga nya bitcoin skapas minskar också incitamentet att tjäna pengar på brytning.

År 2140 bryts den sista bitcoinen och då förlitar sig branschen på sin förmåga att ta ut konkurrenskraftiga avgifter för att genomföra transaktioner.

- På grund av de stora antalet transaktioner kommer det fortfarande att vara lukrativt att säkra systemet, säger Storlund.

Finland har bra förutsättningar för brytning

En stor del av världens brytning av kryptovaluta sker i Asien. Men de senaste åren har fler företag också inlett brytningsverksamhet i Europa.

Storlund ser flera fördelar med att bryta kryptovaluta i Finland.

- På vintern behöver vi inte lägga ner resurser för nedkylning av maskinerna och så har vi stora möjligheter att nyttja grön energi vilket gör brytningen av kryptovalutor moraliskt ännu trevligare.

Vem som helst kan ägna sig åt brytning och det enda som krävs är en dator. Men när det kommer till kryptovalutor är storleken av största betydelse.

- Det är lite som att tävla med en spade mot en grävmaskin.