Var är kvaliteten på vården bäst? Valfriheten förutsätter att alla ska kunna jämföra - men i Finland fattas verktygen

Vård på vårt modersmål, allt under samma tak, ytterst få komplikationer efter ingrepp? Alla ska vi i framtiden fundera på hur vi mäter kvalitet i vården om valfrihetslagen går igenom i riksdagen i sommar.

I Munksnäs hälsostation i Helsingfors är det förvånansvärt tyst och lugnt en vanlig vardagseftermiddag.

Inför social- och hälsovårdsreformen har det varit mycket prat om att effektivera och att få ner kostnaderna för vården, men mycket lite fokus har riktats mot kvaliteten i vården.

De kunder som Svenska Yle träffar i Munksnäs har redan i dag en klar uppfattning om vad de upplever som kvalitativ vård.

Stefan Rönn förlitar sig idag mest på den offentliga vården som han är nöjd med, medan Matti Merikallio också besöker privata läkarstationer.

Enligt Merikallio går det snabbare att få svar på laboratorieprov och röntgenundersökningar om man går privat. Dessutom finns allt hos de privata läkarstationerna på samma ställe.

- För tillfället går jag hellre privat och får vård genast. Jag behöver inte vänta i flera veckor.

Sverige har redan haft kvalitetsregister i tiotals år

Samtidigt som läkarmottagningen fortsätter i Munksnäs sitter sakkunniga och en del politiker på Kommunförbundets och Magmas gemensamma vårdseminarium ”Hur välja bästa kvalitet?” i Kommunhuset i Berghäll i Helsingfors.

Inbjuden som gästföreläsare är Emma Vintemon från Sveriges Kommuner och Landsting. Hon ska berätta om erfarenheterna från Sverige som har haft kvalitetsregister inom vården sedan 70-talet.

De nationella kvalitetsregistren gjordes i Sverige till en början upp för professionella, men under senare år har det blivit allt mera viktigt att öppna upp också för allmänheten.

Extremt viktigt med kvalitetsregister också i Finland

I Finland finns också planer på att bygga upp kvalitetsregister, men planerna är än så länge endast i startgroparna.

Pia Maria Jonsson från Institutet för hälsa och välfärd THL leder satsningen på att bygga upp kvalitetsregister i vårt land. Hon tycker att det är extremt viktigt.

- Sjukvården utgör en extremt stor del av vårt samhälle. Sjukvårdens kostnader motsvarar nästan tio procent av bruttonationalprodukten.

Jonsson säger att det är förvånansvärt att vi är otroligt noggranna med kvaliteten på de mediciner vi tar, men att ingen frågar efter fakta på kvaliteten på vården.

Enligt henne kan kvalitetsregistren vara ett av underlagen för att fatta beslut om det går så att vi själva snart ska välja var vi vill vårdas.

Kvalitetsregistren ska till exempel beskriva vilken nytta vården ger för hälsan eller var det finns större risk för komplikationer efter en operation.

Otroligt svårt att lista kvalitet på vård

Emma Vintemon har praktisk erfarenhet i Sverige av att skapa kvalitetsregister. Enligt henne är det allt annat än enkelt för det finns så många olika kriterier för kvalitet.

- Det är svårt, man brukar prata om olika typer av mått.

Resultatmått visar hur det har gått för patienten, processmått mäter aktiviteter som man litar på att har ett värde för patienten. Processmåtten är enligt Vintemon lättare att tolka än resultatmåtten.

Enligt henne är det jätteviktigt att ha kvalitetsregister framför allt för att utveckla vården, men hon anser att det inte är särskilt lätt för patienter att fatta beslut om vårdplats utgående från registren.

Väntetider och språk viktigare än kvalitet

I Sverige är kvalitetsregistren på vård ganska svårtolkade och sällan det viktigaste kriteriet man ser på då man väljer var man vill vårdas.

Patienterna tittar i första hand på väntetider, hygien, utbud och vad man talar för språk.

- Förmodligen beror det på att man förväntar sig en god kvalité, säger Emma Vintemon från Sveriges Kommuner och Landsting.

Pia Maria Jonsson från THL säger att det viktigaste valet finländare ska göra är var de vill ha sin primärvård. Hon ser inte kvalitet som det viktigaste kriteriet i det här valet.

- Då väljer man mycket utgående från var vårdenheterna ligger och när de håller öppet.

Egna och vänners erfarenheter spelar också in då man gör sitt val enligt Jonsson.

I Munksnäs är närheten viktig

I Munksnäs bekräftar Matti Merikallios och Stefan Rönns funderingar det som Jonsson och Vintemon säger om vad som är viktigt då man fattar val om var man vill få sin primärvård.

För Matti Merikallio är det viktigaste att primärvården finns nära hemmet. Han utgår också från sina egna erfarenheter, från det han redan vet idag, om han i framtiden ska fatta ett val om var han ska få vård.

- Inte byter jag så lätt om det går bra där jag vårdas nu och nu går det bra här.

För Stefan Rönn är det viktigaste att få vård på svenska.

- Jag vill få vård på svenska så det begränsar valmöjligheterna något.