Det digitala löser inte problemen i Svenskfinland

Från 2018

Publicerad 26.07.2018 15:00.

Budord 10 — Bild: Helsingin kaupunginmuseo/Grafik: Miro Johansson

Det sker en massiv utveckling av digitala redskap som kunde gynna det svenska i Finland. Problemet är att det krävs samarbete över de regionala gränserna för att få en verklig nytta av dem. Hittills har Svenskfinland visat att den viljan inte finns.

De flesta strateger och framtidsvisioner innehåller minst ett kapitel om vilka möjligheter de framtida digitala lösningarna skall ge oss. Speciellt servicelösningar för minoriteter lyfts fram som en lösning på många problem.

För finlandssvenskarna som finns utspridda på ett geografiskt stort område är digitala servicelösningar ett lockande alternativ.

Sami Kallinen är en digital entreprenör som har jobbat med digital serviceproduktion i över 20 år. Han ser att det nu sker enorma framsteg i utvecklingen av teknologier som stöder stöder olika språk.

- De senaste åren har det hänt massor i utvecklingen av olika teknologier som handlar om översättningar och andra språkrelaterade innovationer. Inom en snar framtid kan man börja producera tjänster som är oberoende av språk, säger han.

- Till och med så att man kan börja interagera på olika språk samtidigt i realtid, förutspår Sami Kallinen.

Men vad kan den här utvecklingen betyda för Svenskfinland? Sami Kallinen ser två alternativa spår i framtiden.

- Å ena sidan kan man tänka sig en framtid där man kan leva hela sitt liv fullständigt på finlandssvenska, eller till och med så att hela världen plötsligt “talar” närpesiska med dig, säger han.

- Men å andra sidan kan det också gå så att det inte finns något behov alls av ett sådant språk, funderar Kallinen.

Den här paradoxen i utvecklingen handlar enligt Sami Kallinen om engelskans snabba frammarsch som det digitala språket.

- Just nu dominerar engelskan totalt och jag ser att den här trenden förstärks hela tiden. Engelskan har fått någon form av naturligt monopol på samma sätt som Facebook och Google, säger Sami Kallinen.

Virtuellt gymnasium

Ett exempel på en finlandssvensk digital servicelösning är Virum. Virum är en applikation för att kunna studera virtuellt i de finlandssvenska gymnasierna.

Virum innehåller både kurser och möjligheter att anteckna på en digital plattform. Virum började utvecklas år 2015 med ett miljonstöd från Svenska kulturfonden.

En elev som flitigt har jobbat i Virums virtuella miljö är Michelle Norrena. Hon har studerat två år vid Topeliusgymnasiet i Nykarleby.

- Det finns mycket färdigt i appen, så du behöver inte egentligen anteckna själv. Det här leder till ett större elevdeltagande i undervisningen, säger Michelle Norrena.

- Dessutom vänjer du dig vid att studera digitalt med tanke på de digitala studentskrivningarna, säger hon.

Michelle Norrena i Nykarleby har också under läsåret gjort ett test.

Hon testade att studera helt digitalt, utan papper. Hon ville dels förbereda sig för de digitala studentskrivningarna och dels ville hon se om det är möjligt att gå i gymnasiet helt digitalt.

Det visade sig vara lättare sagt än gjort.

- De ämnen som är lätta att studera utan papper är till exempel historia och samhällslära. Men i biologi och kemi där man ska kunna rita olika diagram är det svårare att hitta fungerande digitala lösningar, berättar hon.

- Också modersmål är svårt utan papper, för där vill man göra anteckningar på de texter man ska analysera, säger Michelle Norrena.

Gymnasieelev Michelle Norrena i Nykarleby. — Bildtext Michelle Norrena har studerat två år vid Topeliusgymnasiet i Nykarleby. Hon försöker sköta en så stor del som bara möjligt av sina studier digitalt.
Bild: Jens Berg
budorden,Jens Berg,Svenskfinland

Michelle Norrena har överlag trivts mycket bra med att studera utan papper och att jobba i Virums virtuella miljö. Men trots att hon är nöjd, så ser hon ett orosmoln med tanke på framtiden.

- Nu när jag har alla mina anteckningar digitalt så finns det en risk att systemen föråldras och att det kan vara svårt att få fram dem om jag behöver dem för framtida studier efter gymnasiet. Det här oroar mig lite, säger Michelle Norrena.

Dyster framtid

En av pionjärerna bakom Virum är Stefan Kula. Kula är till vardags rektor vid Topeliusgymnasiet i Nykarleby. Det var speciellt ett utökat finlandssvenskt samarbete som drev honom i projektet.

- Den stora visionen var att alla i Svenskfinland skulle använda samma plattform, berättar han.

- Och vi försökte verkligen skapa det bästa som finns. Då skulle alla gymnasier i Svenskfinland kunna använda den och jag har fortfarande svårt att hitta argument för varför man inte skulle vara med, säger Stefan Kula.

Men i praktiken visade det här sig vara svårt. Kula och hans kolleger i norra Österbotten fick med sig några gymnasier i Åboland och Nyland, men den stora uppbackningen har uteblivit.

Stefan Kula. — Bildtext Stefan Kula hör alla inom den finlandssvenska gymnasievärlden skrika efter mera samarbete, men när det kommer till kritan vill de inte vara med.
Bild: Jens Berg
budorden,Jens Berg,Svenskfinland

- Svenskfinland är väldigt brokigt har jag fått lära mig. Och när jag har försökt tänka efter om det finns någonting som vi har kunnat enas om i Svenskfinland så har jag jättesvårt att hitta något, suckar Stefan Kula.

Efter utvecklingsfasen börjar Virums pengar nu att tryta och framtiden för plattformen är oviss. Hela projektet Virum sammanfattar väl de problem som Svenskfinland har idag. Det är i praktiken nästan omöjligt att få till stånd ett samarbete som går över de regionala och lokalpolitiska gränserna.

Virum är också ett typexempel på ett projekt som de finlandssvenska fonderna satsar på.

Det pumpas in miljoner för att bygga något nytt, men efter utvecklingsinsatsen finns det ingen som tar lyra för att driva projektet vidare.

Det här gör Stefan Kula både nedstämd och mycket bekymrad.

- Jag citerar Alf Rehn som en gång sa att man måste skapa hotbilder för att få en förändring till stånd. Jag tror att det är så att så länge vi har det tillräckligt bra i Svenskfinland så gör vi inte den ansträngning som en förändring innebär, säger Stefan Kula.

I serien "De tio finlandssvenska budorden" i Yle Vega lyfter Jens Berg upp tio obekväma frågor och fenomen som rör Svenskfinland.