Irländarna röstade för att ändra på de stränga abortlagarna – ”Det har varit en mycket känslosam morgon”

Irländska valmyndigheter uppger att ja-sidan har vunnit en överväldigande seger i folkomröstningen. Det innebär att majoriteten av de irländska väljarna stöder en legalisering av abort.

- Det ser ut som om vi kommer att skriva historia, skrev Irlands premiärminister Leo Varadkar på Twitter medan rösträkningen pågick.

Varadkar, som själv stöder liberalare abortlagar, utlyste folkomröstningen i vintras.

- Det vi har sett i dag är kulmen av en tyst revolution som pågått i Irland de senaste tio eller tjugo åren, sade Varadkar på lördagen.

Irländarna tog ställning till om det åttonde tillägget i den irländska konstitutionen ska slopas. Tillägget jämställer kvinnan och fostrets rättigheter.

Som följd av det åttonde tillägget har Irland en av de strängaste abortlagstiftningarna i världen.

Resultaten för de två tidiga vallokalsundersökningarna gjorda av Irish Times och public service-mediebolagat RTE talade om en tydlig seger för en liberalisering av abortlagstiftningen.

Irish Times hade ja-sidan på 68 procent, medan RTE skrev att ja-sidan låg på 69,4 procent av rösterna. Felmarginalen var plus/minus 1,5 procentenheter.

De första rapporterna från den egentliga rösträkningen talade sitt tydliga språk. I Dublin hade flera röstningsområden rapporterat om resultat på 80 eller 85 procent för ja-sidan.

Det slutgiltiga resultatet i folkomröstningen blev 66,4 procent för ja-sidan och 33,6 för nej-sidan.

Enligt BBC röstade nästan 1,5 miljoner personer för en liberalare abortlagstiftning.

Ungefär 723 000 röstade emot.

Nej-sidan erkänner förlust

Under lördagsförmiddagen sade en av de tongivande talespersonenerna för nej-sidan, John McGuirk, att nej-sidan erkänner sig besegrad.

- Rätten till liv för ett ofött barn finns oberoende av en folkomröstning eller vad som står i konstitutionen, sade McGuirk till Sky News.

Ingen av kampanjerna eller de synliga profilerna inom kampanjerna mot att ändra abortlagarna, har sagt att det finns någon som helst orsak att överklaga resultatet, utan resultatet ska respekteras.

- Jag vill tacka alla som deltagit i kampanjen för livet. Kampanjen har fört samman röster för livet i Irland och kampen mot abort kommer nu att gå vidare, sade talespersonen för anti-abortkampanjen Love Both, Katie Ascough, till RTE.

Vad händer nu?

Frågan om hur abortlagstiftningen i Irland kommer att se ut i framtiden ligger nu i parlamentarikernas händer, eftersom frågan om abort inte längre finns i grundlagen.

Parlamentet börjar nu utforma en ny lag som gör abort laglig. Förslaget som finns på bordet gäller så kallad fri abort upp till tolv veckor.

Efter det skulle abort vara tillåtet vid så kallade specialfall fram till 24 graviditetsveckan. Det innebär att det finns en fara kvinnans hälsa.

En generationsfråga

I opinionsmätningarna inför folkomröstningen dök det fram en viss polarisering. Städerna mot landsbygden samt äldre väljare mot yngre.

I ljuset av vallokalsundersökningarna och rapporterna från rösträkningen, skulle skillnaden mellan städerna och de mindre orterna vara mindre än väntat.

Nej-sidan har vunnit endast i åldersgruppen över 65-åringar.

Åldersgruppen 18-24 har röstat för en liberalisering av lagen med en krossande majoritet på 87 procent.

Landsbygden har inte levererat något entydigt rungande gemensamt Nej. Endast ett av de 40 valdistrikten som Irland är delat i, ser nej-sidan ut att ha vunnit. Det rör sig om Donegal i nordvästra Irland.

Det slutliga resultatet klarnade klockan åtta på kvällen, finsk tid.

Världens blickar vändes mot Irland

Till skillnad från folkomröstningen då abortförbudet tillades till grundlagen för 35 år sedan, har de uttryckligen religiösa argumenten om inte fullständigt lyst med sin frånvaro, i alla fall tagit ett steg tillbaka i debatterna inför folkomröstningen.

Katolska kyrkan är fortfarande en viktig institution, men Irland är betydligt mer sekulariserat än år 1983, då kyrkan var i främsta ledet
för att införa abortförbudet i grundlagen.

Intresset för folkomröstningen har varit stort utanför öriket.

Bland annat amerikanska och australiska abortmotståndare arbetat för nej-sidans kampanj i Irland.

Ja-sidans kampanj har också uppmärksammat bland annat av människorättsorganisationer i Europa och Nordamerika.

Tusentals reste hem för att rösta

En av de stora berättelserna under valkampanjen har varit de tusentals irländare som rest hem för att rösta.

- I dag är jag väldigt stolt över Irland. Det har varit en mycket känslosam morgon, säger Hannah Madden som bor i Helsingfors och reste hem för att delta i folkomröstningen.

Rösträkningen inleddes på lördagsmorgonen klockan 10 finsk tid och det slutliga resultatet väntas vara klart någon gång under eftermiddagen.

Vid lunchtid ser det ändå mycket sannolikt ut irländarna har röstat för att slopa det åttonde tillägget i konstitutionen.

- Jag trodde det skulle vara betydligt jämnare, säger hon.

Sociala medier har fyllts av bilder och berättelser av de väljare som tagit sig hem til lrland för att rösta. Återvändarna har fått ett varmt mottagande i hamnar och på flygstationer.

Det irländska rundradiobolaget RTE har samlat kommentarer av de resande väljarna.

Nordirland har fortfarande stränga lagar

I Nordirland,i motsats till resten av Storbritannien, gäller en ungefär lika sträng abortlagstiftning som man i Irland nu röstat bort.

Nu anser många aktiva inom ja-kampanjen i republiken att det nya målet blir att ändra på lagstiftningen norr om gränsen.

Huruvida det leder till en situation där nordirländska kvinnor reser söderut för att göra abort återstår att se. Här kommer också en annan het politisk fråga in i bilden.

Hur gränsen mellan Nordirland och republiken Irland ser ut efter Storbritanniens utträde ur EU och hur det påverkar samarbetet mellan de brittiska och irländska hälsovårdsmyndigheterna, kan påverka situationen för nordirländska kvinnor.

Artikeln uppdaterades klockan 20.26 med de slutgiltiga resultaten.