Studie: Nu är det statistiskt bestyrkt - Helsingforsbor knarrar mer när de talar

En pro gradu-avhandling från Åbo Akademi bevisar statistiskt att personer i huvudstadsregionen knarrar mera när de talar.

Avhandlingen är skriven av logopedistuderande Anna Englund.

Med knarr menas ett lågt tonläge som låter knarrigt, och röstkvaliteten brukar typiskt tillskrivas personer i huvudstadsregionen.

– Knarr är ett känsloladdat ämne i Svenskfinland, säger Anna Englund.

I studien jämfördes 17 kvinnliga studerande från Österbotten med 19 kvinnliga studerande från huvudstadsregionen.

Deltagarna spelade in olika röstuppgifter, som analyserades av fem olika talterapeuter. Trots att knarr förekom i båda grupperna, fanns det ändå en statistiskt signifikant skillnad.

Även österbottningar knarrar

Englund säger ändå att man inte kan dra för stora slutsatser på grund av det relativt låga deltagarantalet.

Hon konstaterar att knarr förekom också hos de österbottniska deltagarna, men i mindre grad. Hon hoppas att ämnet skulle undersökas vidare i framtiden, för att ge en ännu bättre bild av vilken roll knarret har i finlandssvenskan.

- Jag blev inspirerad av en artikel på Svenska Yle och en artikel på Hufvudstadsbladet, säger Englund till Svenska Yle.

Knarr förknippas med negativa egenskaper

Artikeln handlande om Martina Huhtamäkis doktorsavhandling som delvis behandlade knarr, och beskrev fenomenet som något som uppfattas väldigt negativt.

– Jag blev nyfiken på att ta reda på om det finns några vetenskapliga bevis för att knarret faktiskt bara förekommer i huvudstadsregionen, säger Englund.

Det visade sig att det finns väldigt lite forskning om knarr i nordiska språk. I USA har det gjorts mycket forskning som visat att knarr i regel är vanligt förekommande, särskilt hos kvinnor, och att det förknippas med negativa egenskaper såsom ytlighet.

Kommentar: Formuleringen "statistiskt bevisad"

Efter att flera kommentarer berört formuleringen "statistiskt bevisad" bestämde vi oss för att undersöka om det faktiskt är rätt formulering för en avhandling med så få undersökningsobjekt.

Formuleringen "statistiskt bevisad" användes i pressmeddelandet från Åbo Akademi vilket Svenska Yle baserade artikeln på. Svenska Yle har inte haft tillgång till själva avhandlingen.

Svenska Yle ringde upp Sofia Holmqvist-Jämsen, universitetslärare i logopedi vid Åbo akademi, som fungerade som handledare för avhandlingens skribent. Hon uppger att formuleringen "statistiskt bevisad" är lite väl generaliserad.

- Knarret är inte statistiskt bevisat i hela Svenskfinland. Det bevisar att i den gruppen finns det ett signifikant samband i den populationen.

Enligt henne skulle den korrekta formuleringen vara "nu är det statistiskt bestyrkt" eller "på basen av resultatet kunde vi styrka den här hypotesen".

På grund av det här har vi korrigerat rubriken.