Japan dödade 122 dräktiga valar i somras - ramaskri bland miljöorganisationer men "forskningen" fortsätter
Japan dödade 122 dräktiga valar under sin årliga valjakt i Södra ishavet, visar en japansk rapport som Internationella valfångstkommissionen beställt.
Att så många av de över 300 valar som dödades under expeditionerna 2017 var dräktiga fick bägaren att rinna över för de aktivister och intresseorganisationer världen över vars mått med Japan redan är rågat på grund av jakten i sig.
- Mordet på 122 dräktiga valar är en chockerande siffra och ett sorgligt tecken på grymheten i Japans valjakt, konstaterar Alexia Wellbelove på Humane Society International.
- Det är ytterligare bevis, om det behövdes, på valjaktens tydligt grymma och onödiga natur, speciellt när vi vet att icke-dödliga metoder har visat sig räcka för forskningen, säger Wellbelove.
"Förskräckligt" program
Officiellt motiverar Japan den årliga jakten med att det är i forskningssyfte men har fått stark kritik i många år.
Enligt det pågående forskningsprogrammet dödar Japan uppemot 333 vikvalar i året för att kunna studera hur arten ska bevaras. Trots protester från det internationella samfundet och det motsägelsefulla syftet fortsätter landet med sin jakt.
Internationella valfångstkommissionens rapport visar att 181 av de 333 vikvalarna som fångades ifjol – japanerna dödar genom en harpun bestyckad med en 30 grams granatladdning – var honor, av vilka 53 inte var könsmogna.
Det innebär att endast sex honvalar inte var dräktiga då de fångades.
Komplicerad protest
Trots kritiken tyder inget på att Japan kommer sluta jaga val. Det trots att allt färre faktiskt äter val i landet, och i världen.
Japans förhållande till valarna är lite mer komplicerat än så. Enligt lantbruksprofessor Kazuhiko Kobayashi är det en fråga om krav på logik och kulturell respekt från japanernas sida.
- Det kraftiga fördömandet av valjakt från utlänningar tas som trakasserier av traditionella värden, sade Kobayashi, i en intervju för Wired, 2015.
Att Japan inte skulle få jaga den icke hotade vikvalen, samtidigt som till exempel oetiska förhållanden för boskap och höns eller fiske av de mycket mer hotade tonfiskarterna tillåts fortsätta, tycker en stor del japaner är ologiskt, förolämpande och helt enkelt dumt.
Japan har varit en valfångande nation i flera århundraden och så gott som levde på valkött under efterkrigstiden.
Den på 1800-talet så populära valjakten har minskat i hela världen sedan 80-talet, då antalet valar låg på kritiskt låga nivåer. I Europa är det Norge, Island, Grönland och Färöarna som fortsättningsvis sysslar med valjakt. Speciellt de sistnämnda får årligen stark kritik för sin blodiga, traditionella valfångst grindadráp, där hundratals små grindvalar och delfiner dödas.
Grindadráp, och motsvarande kulturella valjakter i Norge och Island, delar åsikter då de också fyller kulturellt viktiga funktioner.
Källa: STT, CNN, the Guardian
Valfångst i världen
Valfångst är en av mänsklighetens äldre påhitt. De tidigaste bevisen på valfångst kommer från petroglyfer i Korea som kan vara uppemot 8000 år gamla.
I och med industrialiseringen blev trycket på många valpopulationer övermäktigt och då man insåg det i slutet av 1900-talet inleddes stora konserveringsinsatser som fortsätter i dag. Ett dussin länder jagar val i dagsläget. Jakten regleras av Internationella valfångstkommissionen IWC.
Norge, Island, Danmark
Tre av fem nordiska länder hör till dem som sysslar med valfångst. Norge och Island har förkastat IWC:s moratorium och fortsätter jaga val, och är två av de enda länderna med en professionell valfångstflotta. Orsaken är såväl traditioner som ekonomiska. Norges fångster kan uppnå över tusen valar per år medan Island ligger på ett par hundra. Av de arter som fångas utgör fångsten någon procent av det regionala beståndet. Utöver de här siffrorna kan enstaka lokala valar fångas för privat bruk.
En minskad efterfrågan på valkött har ändå gjort att fångsterna blivit lite mindre igen, och 2016 och 2017 höll till exempel det isländska valfångstbolaget, Hvalur, paus med valjakten eftersom det ändå inte lönade sig. Hvalur ska återuppta jakten i år.
Fastlands-Danmark är relativt oskyldiga i den här frågan: Färöarna och Grönland håller starkt på sina traditioner och jagar val i likadana mängder "som alltid". Grindadráp heter valjakten på Färöarna och den nämns redan i ett brev från år 1298. Det är främst små grindvalsarter och delfiner som jagas, genom att djuren jagas in i en vik där de på ett synnerligen brutalt och blodigt vis dödas. Färöarnas jakt har kritiserats hårt internationellt men de hänvisar till, och får sitt tillstånd tack vare, traditioner. Antalet uppgår i runt 800.
Grönland har en liknande sits, där inuiternas valjakt härstammar från åtminstone 1200-talet. Enligt IWC handlar det om ett par hundra valar, främst vikval och ett tiotal fenvalar.
Japan
Japan fångar val av traditionella, principiella och, officiellt, vetenskapliga orsaker. Valjakt är traditionellt i Japan men har aldrig varit så utbrett. Varken japanerna själva eller turister äter valkött i stora mängder.
Japan har ett mål att mellan 2015 och 2025 fånga 3000 vikvalar. Tidigare har också fenvalar, sejvalar och kaskeloter hört till väljagade arter.
De områden i landet som traditionellt har jagat val gör det ännu i dag. Lokala traditionsjakter siktar in sig på alla tillgängliga arter, såsom gråval och knölval. Det är ändå den småskaliga delfinjakten som får folk att rasa. 20 000 delfiner kan dödas över sex månader genom att fiskarna slår metallstolpar i havsbottnet så att de ljudkänsliga delfinerna flyr mot land där de spetsas eller får halsen avskuren. Traditionen är dokumenterad i filmen The Cove från 2009, som följer med slakten i Taji. Dokumentären fick Oscar för bästa dokumentär.
Övriga världen
I Kanada fångas upptill 600 narvalar och 400 vitvalar varje år. Landet är inte med i IWC men endast Kanadas ursprungsbefolkning jagar en hotad art, grönlandsval, och det är välreglerat: en individ vartannat år från Foxe Basin-området och en vart trettonde år från Baffin Bay.
Flera länder har tidigare sysslat med valjakt men gör det nu i väldigt liten skala. Indonesien fångade tre kaskeloter 2015 och tjugo 2014, ursprungsfolk i Saint Vincent och Grenadinerna fångar fyra knölvalar per år och Filippinerna har mer eller mindre slutat med valjakt.
I USA fångas några hundra vitvalar i året. Vissa stammar av ursprungsbefolkningen har dispens att jaga den hotade grönlandsvalen. 336 får jagas mellan 2013 och 2018. Makahstammen i staten Washington har sökt om tillstånd att återuppta sin traditionella jakt av gråval.