När hjärtat slår tusen slag i minuten och du tror att du håller på att bli tokig - panikångest ett starkt men övergående tillstånd

Panikångest ger både psykiska och fysiska symptom. Det är en väldigt obehaglig känsla när du upplever rädsla och panik. Du kan också få ont i bröstet, känna stickningar i händer och få andnöd. Men du dör inte och blir heller inte tokig. Det går över.

Panikångest eller paniksyndrom är en psykisk diagnos för en form av ångeststörning som återkommande ger oförutsedda panikattacker med hög ångestnivå.

Panik eller fobi, lär dig skillnaden

Attackerna uppkommer oberoende av situation och är därför svåra att förutse, till skillnad från fobier som utlöses av vissa stimuli som till exempel klaustrofobi eller fobi för spindlar. Minst tre panikattacker under en period av tre veckor krävs för diagnosen panikångest.

Orsaken till en panikattack kan också ibland vara situationsbetingad. I bland uppstår en panikattack när vi är under mycket press eller vid stor psykisk belastning. Människor kan uppleva panikattacker i samband med dödsfall, skilsmässa, barnafödsel, olyckor, naturkatastrofer och extrem stress.

Vanlig ångest kan komma smygande och pågå en längre tid, medan panikångest kommer som en blixt från klar himmel, utan förvarning

Vid direkt fara kan det vara ett friskt beteende. Återkommande panikattacker utan synbar orsak är ett psykiskt problem som ofta har psykiska orsaker.

Panikångest på latin: angor paroxysmalis episodicus

Symtomen från panikångest kan uppkomma av orsaker som inte ursprungligen är psykiska, till exempel vid en allvarlig fysisk sjukdom, systemiska sjukdomar, akut stress, koffeinförgiftning, drogmissbruk eller smärta.

I synnerhet symtom från hjärtat måste alltid utredas, även om personen tidigare haft panikångest.

Panik kan också uppstå vid abstinens framkallat av olika former av missbruk eller som bieffekt av vissa typer av mediciner som klassificeras som narkotika.

Kroppsliga symptom

En panikångest kan kännas i hela kroppen och ge fysiska symptom. Så som andnöd, yrsel, hög puls, hjärtklappning, skakningar, svettningar, illamående, kvävningskänslor, overklighetskänslor, smärtor i bröstet samt stickningar/domningar i händer och fötter.

Attacken går i vissa fall över när personen ger sig av från platsen där den utlösts. Efter attacken kan personen ha en stark rädsla för att en liknande attack skall återkomma.

Personen kan på grund av dessa symtom plötsligt bli rädd för att dö, bli galen eller för att förlora självkontrollen, trots att det inte finns någon objektiv grund för sådana rädslor. För att diagnosen skall ställas krävs att personen upplevt detta några gånger under några månader, och att attackerna inte, som vid fobier, uteslutande framkallas av särskilda stimuli.

Attacken går i vissa fall över när personen ger sig av från platsen där den utlösts. Efter attacken kan personen ha en stark rädsla för att en liknande attack skall återkomma.

Den höga ångestnivån kan leda till dissociation, depersonalisation och derealisation, det vill säga overklighetskänslor ifråga om omgivningen, sig själv eller vad som är verkligt.

Panikångesten kan leda till rädsla för att en ny panikattack ska utlösas offentligt varför många drabbade undviker folkmassor eller sociala situationer, vilket betyder att panikångest kan leda till social fobi och agorafobi.

Panikångest består av väldigt starka känslor så som rädsla och panik. Det här är väldigt obehagligt. Det kan finnas en stark rädsla för att dö eller att att man håller på att bli tokig.

Kom ihåg att panikångest inte är något farligt och att det kommer att gå över av sig själv.

Bättre fly än illa fäkta

Vid en panikattack utsätts kroppen för en maximal stressreaktion – så kallad kamp-/flyktreaktion. En primitiv överlevnadsfunktion.

Syftet med reaktionen är att skydda oss från fara. Vi reagerar lika starkt vid en panikattack som vi skulle ha gjort inför ett verkligt hot: Som att ett tåg närmar sig och man står på spåret.

Panikångest består av väldigt starka känslor så som rädsla och panik. Det här är väldigt obehagligt. Det kan finnas en stark rädsla för att dö eller att att man håller på att bli tokig. Kom ihåg att panikångest inte är något farligt och att det kommer att gå över av sig själv.

Du kan få hjälp med panikångest

När en ångestattack kommer kan det vara skönt att veta hur du ska hantera och uthärda den.

Vid egenvård av panikångest så är det viktigt att du lära dig hur du uthärdar panikångesten. När en ångestattack kommer kan du göra följande:

1. Lägg dig ner eller sätt dig ner på en lugn plats
2. Andas djupa andetag, lugnt och sakta. Lägg handen på magen och känn på din andning och koncentrera dig endast på den.
3. Beskriv för dig själv vad som händer. Vad är det du känner?
4. Berätta för dig själv att det här inte är farligt, utan helt normalt och att det kommer att gå över.
5. Planera vad du ska göra. Vad tänkte du göra innan attacken kom, tänk på det och planera din dag som vanligt.

En attack är en stark – men normal – fysisk stressreaktion som inte är farlig. Vissa kan bli av med sin panikångest bara genom denna insikt.

12 min

Tänk till snackar stress: Panikångest - Spela upp på Arenan

Jobba med dina tankar

Många upplever att paniken slår till "som en blixt från klar himmel". Men den startar alltid med att vi upplever en situation som stressande eller hotfull - vilket i sin tur beror på negativa, automatiska tankar.

Automatiska tankar är luriga eftersom de ofta dyker upp utan att du är medveten om att du tänkt dem. Personer med paniksyndrom har ofta negativa automatiska tankar, som exempelvis "jag kommer att få en hjärtinfarkt".

Genom att tanketräna går det att få distans till sina negativa tankar i stället för att drabbas av dem som att tankarna är fakta. Genom att bearbeta de negativa tankarna - och byta ut dem mot positiva tankar - kan man lära sig att minska de negativa mitt under ångesten, och bryta den onda cirkeln.

Många attacker hänger ihop med hyperventilering. Med inlärd magandning kan man möta panikens korta andning - och hindra att attacken utvecklas

Träna i verkliga situationer

Till exempel om du lider av svår ångest i kollektivtrafiken och är rädd för att åka buss. Då kan du träna genom att åka buss till jobbet. Då börjar du med att åka en hållplats kanske med någon trygg person som sällskap.

Sen kanske ni åker två hållplatser. Sen kanske du åker en station ensam medan din stödperson väntar vid hållplatsen där du ska kliva av. Till slut kan du träna på egen hand. Det är viktigt att öva aktivt.

Den som blivit frisk från sin panik kan ändå få attacker ibland. Försök att se en attack som en kort period av obehag - som till exempel huvudvärk - och inte som en katastrof.

Försök att acceptera ångesten i stället för att spjärna emot; vila i tanken att attacken går över och använd dig av magandningen du tränat på!

Källor:
Panikangest.se
www.doktorn.com
Wikipedia