Juha Sipilä: Regeringen är verkligt engagerad i att ro vårdreformen i land

En ordentlig bakläxa fick regeringen på fredag eftermiddag när grundlagsutskottet presenterade sitt utlåtande om vård- och landskapsreformen. Statsminister Juha Sipiläs (C) första intryck är ändå att valfriheten och landskapens finansieringsram får grönt ljus.

Riksdagens grundlagsutskott lämnade efter en lång väntan ett enhälligt utlåtande med flera förändringskrav i valfrihetslagen till social- och hälsovårdsutskottet. I utlåtandet konstateras bland annat att det finns stora problem med de språkliga rättigheterna, finansieringen och tidtabellen.

Regeringen behöver ändå inte skriva om lagförslaget, utan ändringarna kan göras i riksdagens utskott.

För statsminister Juha Sipilä är det en lättnad att det hela inte behöver gå ännu ett varv via regeringen – till skillnad för hur det var för ett år sedan.

– Regeringen bekantar sig noggrant med utlåtandet inom de närmaste dagarna. Alla ändringar bereds i ministerierna. Därefter skickas de till riksdagen, skriver Sipilä på sin blogg.

Sipilä upprepar att regeringen är väldigt mån om att föra vård- och landskapsreformen hela vägen in i mål. Han påpekar dessutom att grundlagsutskottet redan för ett år sedan gav sitt godkännande för grunderna till valfrihetsmodellen.

– Det ser ut som om valfriheten kan förverkligas, och att dess centrala delar bevaras, säger finansminister Petteri Orpo (Saml).

På Twitter skriver Orpo också att mycket jobb återstår, men att det verkar som om en lösning kan hittas.

Anna-Maja Henriksson: Hjärtligt trött på hetsen

Sammanlagt finns det runt 20 punkter som strider mot grundlagen, enligt SFP:s ordförande Anna-Maja Henriksson som också själv sitter med i grundlagsutskottet. Hon efterlyser nu tålamod bland regeringspartierna och arbetsro för riksdagens social- och hälsovårdsutskott.

– Facit på hand är att regeringen fick en ordentlig latläxa. Regeringen behöver nu ta det här på allvar och måste ge social- och hälsovårdsutskottet tid att korrigera lagförslaget. Det kommer att kräva flera veckor, kanske månader.

Henriksson menar att det i nuläget är till exempel helt onödigt att diskutera tidtabellen för landskapsvalet.

– Jag börjar bli hjärtligt trött på det här ”håsandet”. Vi har inget undantagstillstånd i landet, vi är inte hotade av någon främmande makt. Det här är en hemmagjord situation där regeringen haft mycket bråttom och därför har vi en situation där grundlagsutskottet tvingats sätta ner foten, säger Henriksson till Svenska Yle.

Det går heller inte att få igenom hela reformen under den nuvarande regeringsperioden, säger De grönas medlem i grundlagsutskottet Ville Niinistö. 20 brister är också ganska mycket, enligt Niinistös bedömning.

– Regeringen har försökt få en så bred valfrihet med så lite finansiering och så svaga landskap att det inte går ihop med grundlagen.

Som medlem i grundlagsutskottet bedömer Niinistö samtidigt att de ändringar som krävs går att åtgärda.

– Det är bara en fråga om regeringen har politisk vilja att fixa det här.

Ben Zyskowicz (Saml), även han medlem i grundlagsutskottet, säger att det ur Samlingspartiets synvinkel inte borde finnas något i utlåtandet som gör det omöjligt för Samlingspartiet att föra reformen vidare.

Han håller däremot inte med grundlagsutskottets ordförande Annika Lapintie (VF) att valfrihetsreformen skulle ta flera år att genomföra.

”Varningsklockorna borde ringa”

Bland riksdagspolitikerna som inte suttit med i grundlagsutskottet, berömmer man utskottet för att de lyckats göra ett grundligt arbete trots pressen utifrån. Det handlar om lagenlighet, inte om politik, säger Centerns Antti Kaikkonen.

Kaikkonen upprepar också att målet med reformen är att trygga en jämlik social- och hälsovård åt alla finländare i hela landet, samt att ha kontroll över kostnadsutvecklingen.

– De här gemensamt överenskomna målen gäller fortfarande. Och i det stora hela går behandlingen av reformen i riksdagen åt rätt håll.

Desto mer kritiska är oppositionspartierna. De grönas ordförande Touko Aalto menar att varningsklockorna nu borde ringa och att grundlagsutskottets uttalande var ett fällande slag mot valfriheten.

– Grundlagsutskottets lista med krav på förändringar är anmärkningsvärd. Det här är redan andra gången som regeringens dåligt beredda förslag går emot grundlagen och äventyrar finländarnas rätt till service.

Aalto nämner specifikt Samlingspartiets marknadsmodell som grundproblemet, som han menar äventyrar servicen och ökar kostnaderna. Vården borde i första hand i stället skötas av landskapen.

Även Vänsterförbundet tycker att reformen har så stora problem att valfrihetsmodellen borde överges helt och hållet.

– Senast nu måste det erkännas att den här modellen inte kan fungera. Regeringen måste äntligen sätta medborgarnas grundläggande rättigheter framför företagens affärsmöjligheter och det partipolitiska maktspelet, säger ordförande Li Andersson.

– Den här modellen är en så stor prestigefråga för regeringen att de säkerligen försöker göra allt för att få igenom den, men det här utlåtandet var klart början på slutet för valfriheten, skriver Andersson på Twitter.

Vänsterförbundets gruppordförande Aino-Kaisa Pekonen håller det för sin del som en nästintill omöjlig tanke att social- och hälsovårdsutskottet skulle kunna fixa till de problem som grundlagsutskottet framhävde.