”Barn har rätt att se att det finns olika slags teater att tillgå” - Hangö teaterträff har i år starkt fokus på barn- och ungdomsteater

Fyra dagar fyllda av barn- ungdoms och vuxenpjäser, gästspel från Norge, Sverige och Estland, teater- och #metoodiskussioner, nattvandring, festivalbastu och morgonyoga på stranden. Hangö teaterträff 2018 bjuder på ett rikt innehåll. Men kommer den vuxna publiken att låta bli att störa föreställningarna med sina mobiltelefoner...?

I år har barnteater fått en viktig plats i programmet under Hangö teaterträff. Det händer mycket nytt och spännande inom barn- och ungdomsteatern just nu.

Många är pjäserna som återupplivar en klassiker på ett nytt sätt. Från Norge kommer pjäsen Faust for Kids, att döma av presentationsvideon på Hangö teaterträffs hemsida, en mycket expressiv föreställning, tänkt för tioåringar uppåt och som har nått stor framgång i sitt hemland.

Dramatikern och skådespelaren Harriet Abrahamsson berättar att teamet bakom Faust for Kids har utarbetat workshopar kring uppsättningen. Hon ser absolut fram emot att få höra mera om deras sätt att arbeta.

- Det är väldigt roligt att man på Hangö teaterträff i år får möjlighet att se så mycket barnteater!

På finlandssvenskt håll har vi projektet Ung dramatik, lett av just Harriet Abrahamsson. Utgångspunkten 2015 var att barnteaterföreställningar ofta till formen ser ganska lika ut, linjärt berättade av en vuxenförfattare, i obruten form framåt så att säga från a till ö.

I de andra nordiska länderna och speciellt i Sverige har det redan länge experimenterats mycket inom barn- och ungdomsteatern. Enligt Abrahamsson har den sedan influerat andra teaterområden.

Nya sätt att göra barn- och ungdomsteater på

Hos oss ser vi också nu alltmer nya berättargrepp. Det linjära tänkandet frångås oftare, åskådaren kan till exempel överraskas i högre grad och involveras med på scen – eller rentav så att en del av föreställningen pågår utanför själva teaterbyggnaden, som i Unga Teaterns pjäs Gullivers nya resor i Lillklobb i Esbo med premiär i höst.

Samtidigt är den konstnärliga friheten för pjäsförfattarna viktig. Det gör att de åtta nya barn- och ungdomspjäser som har skapats ser väldigt olika ut.

Av de uppsättningar som redan haft sin premiär nämner Abrahamsson bland annat regissören Akse Petterssons och Teater Viirus Monster. De tre skådespelarna är monsterforskare som i en skola tillsammans med en klass mätte halten av monsterpartiklar genom att göra diverse test på och med barnen för att ta reda på hur det låg till med monsteraktiviteten i klassen.

Samtidigt fick eleverna kanalisera sina rädslor genom att föra in dem i en maskin och bland annat svalgprov togs för att kolla vem som hade blivit kontaminerad. Här var alltså alla aktiva medskapare av den gemensamma teaterupplevelsen.

Även Det förlorade ägget var ett skolprojekt. Det skapades som ett samarbete mellan barn i en lågstadieskola och författaren Annika Sandelin samt Radioteatern.

Abrahamsson berättar också om den rikssvenska Turteaterns pjäs Alice i underlandet, en inspirationskälla av många för projektet Ung dramatik. I Turteaterns uppsättning får publiken klä ut sig till figurer i äventyret, följa efter kaninen och springa mellan olika våningar. Föreställningen slutar med ett teparty där alla får sitta med vid bordet.

Pjäser som ännu inte haft sin premiär

Författaren Maria Turtschaninoff har skrivit en fantasypjäs som kommer att sättas upp inom ett par år. Hennes skrivprocess har varit mera traditionell i och med att hon inte som bakgrund har teatermetoder, säger Abrahamsson.

I Gullivers nya resor får publiken inte bara medverka på ett rörligt sätt. Teknik och teknologi kommer att finnas med i form av videokonst och publiken skall få använda både walkie talkien och kameror.

- Barn har rätt att se att det finns olika slags teater att tillgå.

Trots våra snuttifieringstider med många distraherande element som sociala medier och liknande säger Harriet Abrahamsson att barnen ivrigt hänger med.

- Ibland kan det tvärtom vara de vuxna och lärarna som är konservativa.

Barnen koncentrerar sig - de vuxna stirrar på mobilen

Sofia Molin från Grus Grus Teater i Åbo förstår dagens oro över bland annat dataspel, telefoner och teknik. Men också hennes upplevelse är den att barnpubliken kan koncentrera sig jättefint, med stor inlevelse.

Mest har det varit vuxna som har haft svårt att lägga undan sina mobiler, berättar Molin. Både föräldrar och till exempel kulturarbetare har under föreställningens gång hållit på med dem, vilket hon ser som ett jättedåligt exempel för de övriga i publiken och som något störande för den som är på scen.

Grus Grus Teaters pjäs i Hangö har också den ett mycket stort, klassiskt tema. Pjäsen Björkmusen och näbbmusen är tänkt för fyraåringar uppåt och har Molin ensam på scen.

Temat i pjäsen kunde formuleras med orden: rädslan för den som kommer utifrån. När björkmusen efter ett skyfall dimper ner från sitt hemträd ritar bisamråttan en ring omkring den och stipulerar att ingen skall få röra sig inom ringen.

Näbbmusen är den enda som vågar trotsa bisamråttan. Äventyret börjar när de två mössen beger sig iväg tillsammans.

Kylli täti i tv inspirerade till nytt sätt att trolla fram sagor

I föreställningen ritar och berättar Molin samtidigt. Ibland ställer hon sig in i bilden som hon har ritat, ibland står hon utanför den och spelar karaktärerna där.

Björkmusen och näbbmusen är en rätt lugn föreställning, men ställvis händer det mera. Och barn har blivit mycket skickligare på att läsa bilder i dag, konstaterar Molin.

Hon skulle gärna också ha en workshop i samband med föreställningen. Med en sådan kunde man ytterligare inspirera folk att börja rita, kludda, prova sig fram och att också vuxna skulle kunna rita mera!

Molin har inte själv stött på andra föreställningar där någon ritar samtidigt som den sätter sig in i karaktärerna. Det är någonting som Grus Grus Teater nu vill bidra med.

Inspirationen kommer av bildkonstläraren Kylli Koski, som under många år före sin död i slutet av 1990-talet med eleganta penseldrag framför tv-kameran trollade fram de sagor som hon samtidigt berättade.

Hon var så duktig att hon hade konkreta penslar, konstaterar Molin. Själv använder hon sig alltså av en dator, vilket ju på sitt sätt är ekologiskt, skrattar hon.

- Föreställningen och jag har blivit kallade ´digitidens Kylli täti´ eller ´Kylli täti 2.0´. Det vill säga en uppdaterad version – och det… det är nog hurja fint!

Under Hangö teaterträff spelas Björkmusen och näbbmusen på svenska på fredag och på lördag både på svenska och finska. Faust for Kids spelas på svenska, också den på fredag och lördag.

Hangö teaterträff pågår till och med söndagen den 10 juni 2018.