Vem drabbas och vem gynnas när robotarna kommer in på arbetsmarknaden? - Svaret beror på vem man frågar

I ett flertal framtidsscenarier förutspås en värld där robotar ersätter människor på arbetsplatserna. En del förutspår att förändringen blir dramatisk, andra säger att vi inte ska oroa oss.

Forskning vid universitet i Oxford har gjort gällande att 47 procent av jobben i USA kan vara under hot de närmaste två decennierna. Konsultföretaget McKinsey har å sin sida fastställt en rapport som säger att 800 miljoner jobb riskerar försvinna fram till år 2030.

Juuso Vanhala, rådgivare på Finlands Bank, menar dock att uppfattningarna varierar.

- Den stora bilden inom forskningen är att en del säger att det kommer att ske en dramatisk förändring i och med att mängder jobb kommer att försvinna. Sedan finns det andra som säger att förändringen inte är mer dramatisk än tidigare decennier, säger Vanhala.

Att jobb försvinner och nya kommer istället är alltså inte en ny fråga. Till exempel uppmärksammade John F. Kennedy frågan i början av 1960-talet då han förutspådde att robotarna skulle ersätta människor i större grad på arbetsplatserna.

Övergångsperioden blir svår

Många människor påverkas ändå under övergångsperioderna.

- Man kunde säga att fastän jobben inte försvinner på lång sikt, så är anpassningsperioden det som har mest praktisk betydelse i människors liv. Om det finns nya jobb om trettio år så kanske det inte hjälper om jobben just i din sektor försvinner, påpekar Vanhala.

Om det finns nya jobb om trettio år så kanske det inte hjälper om jobben just i din sektor försvinner

― Juuso Vanhala, rådgivare på Finlands Bank

Den övergångsperiod vi bevittnar innebär också ökad polarisering inom arbetsmarknaden.

- Överlag så skapas nya jobb inom branscher som kräver hög utbildning, eller låglönejobb. I kategorin mittemellan, nu tänker jag på traditionella jobb inom industrin eller olika kontorsjobb, finns det allt färre jobb.

- I Finland har vi dock inte haft en lika stor ökning av låglönejobb som i andra länder där arbetsvillkoren är annorlunda. Tyskland är ett exempel på ett land där det finns betydligt mera låglönejobb än här, säger Vanhala.

Vanhala tror att låglönejobb inte nödvändigtvis behöver vara en dålig sak så länge det går att avancera till bättre avlönade jobb.

- Låglönejobb kan vara en bra inkörsport till arbetsmarknaden för sådana som varit länge utanför, eller för till exempel invandrare. Men det är naturligtvis inte bra om det sedan inte öppnar dörrar så att man får nya möjligheter.

Hur påverkas inkomstfördelningen?

Automatiseringens inverkan på arbetsmarknaden är alltså en omtvistad fråga. Dan Koivulaakso som arbetar på de offentligt anställdas fackförbund JHL menar att vi inte ännu kan vara säkra på följderna.

- En stor fråga blir hur inkomstfördelningen ska ordnas för den grupp mänskor som är lågutbildad och eventuellt mister jobbet. Utbildningsnivån måste höjas så att allt fler hittar arbete också efter att följande automatiseringsvåg startar.

Om allt fler jobb tas över av maskiner, blir frågan också huruvida det kommer att påverka lönenivåerna. Dagligvaruhandeln hör till de sektorer som brukar anses som ett typexempel på var maskiner kommer att ersätta människor.

Behövs fler på alla nivåer

Sebastian Nyström, strategichef på S-gruppen, tror inte att lönerna kommer att påverkas.

- Vi ser det som så att automatiseringen leder till allt mer krävande jobb och det leder till att man får mera betalt. Å andra sidan är ju vissa oroliga för de lägsta löneklasserna, där jobbet är väldigt manuellt och man inte behöver så mycket utbildning.

- Men för tillfället ser det ut som om vi behöver mera arbetskraft inom alla grupper, säger Nyström.

Ett förslag som också dykt upp är huruvida beskattningssystemet måste ändras i takt med att antalet robotar ökar.

Vi ser det som så att automatiseringen leder till allt mer krävande jobb och det leder till att man får mera betalt

― Sebastian Nyström, Strategichef på S-gruppen.

Nyström tror att det är mycket svårt att införa en så kallad robotskatt.

- Tanken att beskatta maskiner istället för mänskor är ganska svår att genomföra i praktiken. Det är inte så svårt att säga om det är en mänska eller två mänskor, så jag ser det som en ganska svår väg framåt, säger Nyström.

Koivulaakso är däremot oroad över jobben och tror att vi måste fundera på frågor om inkomstfördelning.

- Det finns en risk att löner pressas ner och därför bör mervärdet skapat av automatisering beskattas på något sätt för att trygga välfärden åt alla, säger Koivulaakso.

Tips till unga: satsa på skolan

På servicefacket PAM tror forskningschef Antti Veirto att det är viktigt för unga att satsa på sina studier. Han förstår också att kraven på de unga blir hårdare i och med att konkurrensen blir tuffare.

- Ett gott råd är att försöka klara sig i skolan. Samtidigt vill jag påpeka att det är viktigt att lyssna på vad man själv vill.

Samtidigt vill Veirto påpeka att automatiseringen inte sker av sig själv och att det i sista hand är politiska beslut som påverkar hur vår vardag ser ut.

- Automatiseringen är ingen naturkraft, trots att man ibland kanske vill få den att framstå som en sådan.

Hur till exempel inkomstfördelningen i samhället påverkas är ett exempel på där olika grupper i samhället kan göra en skillnad.

- Om arbetstagarna sköter intressebevakningen kan också ökningar i produktiviteten leda till att till exempel arbetstiden blir kortare.