Språkkolumnen: Skumläsning ställer stora krav på texterna
Hur en text ser ut beror på var den ska läsas. Mediespråkvårdaren Charlotta Svenskberg ger några konkreta tips på hur man skriver för webben.
Informationsflödet på webben är enormt. Det har gjort att vi läsare har blivit experter på att skumläsa när vi läser på en skärm. Betyder det att webbtexter måste anpassas så att de tilltalar de skummande läsarna? Ja, om skribenten vill nå dem. Krasst kan man kanske tycka.
Internet har en förmåga att göra oss aningen rastlösa och otåliga, eftersom allt går ut på att vi ständigt ska klicka oss vidare. Ett klick bort finns ny information, nya texter som pockar på vår uppmärksamhet.
När vi klickar fram en text läser vi oftast rubriken, kollar igenom inledningen, skrollar ned till slutet, skrollar upp igen och kastar en blick någonstans i mitten.
Vi tittar kanske snabbt på en bild och läser bildtexten. Hittar vi inget som känns intressant så lämnar vi snabbt sidan och skyndar vidare mot nästa.
Allt det här tar bara några sekunder. Skumläsningen är vårt sätt att hantera det stora informationsöverflödet vi möter.
Att skriva texter som ska läsas på en datorskärm, en pekplatta eller en mobil är något helt annat än att skriva texter för en tidning eller en bok. På skärmen fungerar sällan långa, tunga textmassor.
Långa rubriker lockar till läsning
Vad ska man då tänka på om man skriver för webben? Här kommer några enkla tips: på webben finns inga layoutmässiga begränsningar för rubrikernas längd. Många journalister hävdar att långa rubriker lockar till läsning. Och de ploppar upp i sökmotorerna och leder till klick.
Den här innehållsrika rubriken fanns på Svenska Yles webb 29.5.2018: Ännu ett fall där Vasa övningsskola besvärar sig om elev - Romeo nekas börja ettan: "Ska den skola som utbildar våra lärare få handplocka sina elever?".
Textens hela innebörd bör finnas redan i rubriken, skriver Jonas Jungar, journalist vid Svenska Yle, i sin krönika i tidskriften Språkbruk (1/2018). Han konstaterar att en kort rubrik inte lockar till läsning på webben. Avsändaren har några sekunder på sig att fånga läsaren och då är en lång och innehållsrik rubrik ett lockbete.
Enkla meningar och korta stycken
Finns det andra knep att fånga de skummande läsarna? Korta, enkla och tydliga meningar är lättillgängliga och därför lämpliga att använda i webbtexter.
Likaså korta stycken. En ny händelse eller en ny tanke kan gärna få ett nytt stycke i texten. Det här hjälper läsaren att skumma och att hitta intressanta delar i texten.
Korta, koncisa och konkreta texter underlättar också skumläsning. Likaså fetstil, punktlistor, mellanrubriker och andra ingångar.
En lång text kräver bra struktur
Ibland behöver webbtexter vara långa, vilket ställer extra höga krav på strukturen. Dessa texter måste vara mycket genomtänkta och anpassade för att kunna läsas på skärm. Här behövs alla knep: lockande rubrik, intresseväckande inledning, korta stycken, mellanrubriker, genomtänkt struktur och naturligtvis ett korrekt språk.
Ett bristfälligt språk förstör all läsning, också skumläsning.
Charlotta Svenskberg
mediespråkvårdare
Språkkolumnen skrivs av mediespråkvårdarna Charlotta Svenskberg och Minna Levälahti vid Svensk presstjänst. Den publiceras på Svenska.yle.fi och i de finlandssvenska dagstidningarna.
Språkkolumnen
Språkkolumnen: Vem vill ha socker i botten och grädde på moset?
Det som en kallar en delikatess kan en annan avsky
Språkkolumnen: Klimatet är i fokus när nya ord bildas
Klimatorden har blivit allmänspråkliga.
Språkkolumnen: Vem får färst julklappar i år?
Ordet färst är fullt levande i vårt språk.
Språkkolumnen: Under 2020-talet kommer jag sluta använda att
Finlandssvenskar petar ibland in för många "att".
Språkkolumnen: Språkets första hjälpen-låda
Vill du förstå danska, norska och svenska bättre?
Språkkolumnen: I kläm mellan TE och arbets- och näringsbyrån
Nya myndigheter kan inte namnges i en handvändning.
Språkkolumnen: I eufemismernas mångsidiga värld råder både värdighet och fördunkling
Ibland kan man inte säga något rakt på sak.
Språkkolumnen: Med tränat loppisöga kan man loppa på loppisar
Vilka ord använder man för att köpa och sälja begagnat?
Språkkolumnen: Språkförändringar är tecken på att språket lever
Motvilja är en vanlig reaktion på språkförändringar.
Språkkolumnen: Det finns mycket jag bör som jag inte gör
Bör passar perfekt i politiken.
Språkkolumnen: Att känna flygskam och smygflyga
Substantivet skam och verbet skämmas har fått ett uppsving.
Språkkolumnen: Tuppluren gör dig pigg som en mört
Orden avslöjar hur vi uppfattar djuren.
Språkkolumnen: Jag självoptimerar med nya ord
Deplatforming och självoptimering blev aktuella 2018.
Språkkolumnen: Skuggor som ruvar och under som sias
"Jag har aldrig varit lucia."
Språkkolumnen: En influencer ger också språkliga influenser
Influerare och influencers konkurrerar sinsemellan.
Språkkolumnen: När man är själv är man ensam
Många väljer att försöka dölja den ofrivilliga ensamheten.
Språkkolumnen: Man kan inte kila före när man hämtar barnen
Ska barnen hämtas på morgonen eller eftermiddagen?
Språkkolumnen: Symbolerna som förstärker känslorna
Behöver vi emojier för att uttrycka känslor i skrift?
Språkkolumnen: Professionellt väderprat är som en välkänd melodi
Vi hajar till om uttalet avviker från det vi är vana vid.
Språkkolumnen: Skumläsning ställer stora krav på texterna
Måste webbtexter anpassas så att de tilltalar skumläsarna?
Språkkolumnen: Att lämna i Sverige och i Finland
Får man ”lämna” utan att nämna vad eller vem man lämnar?
Språkkolumnen: Kommat har stor betydelse
Också professionella skribenter behöver hjälp med kommat.
Språkkolumnen: Ett vårdat mediespråk kräver tid
Så här jobbar språkstödet på Svenska Yle.
Språkkolumnen: Med ord påverkar vi
Våra mest laddade ord är de som sårar och kränker andra.
Språkkolumnen: Hjärtana bankar för rätt böjda former
Heter det flera videon eller videor, flera taxin eller vad?
Språkkolumnen: Nu ser vi hashtaggar i nyhetsspråket
Hashtaggarna blir förmodligen flera i framtiden.
Språkkolumnen: Som det heter på god finlandssvenska
Övning ger färdighet om man vill briljera på svenska.
Språkkolumnen: Verktyg som hjälper vässa språket
Man är aldrig fullärd.
Språkkolumnen: Den ofrivillige översättaren och hans falska vänner
En journalist ägnar mycket tid åt finska texter.
Språkkolumnen: Nya fenomen behöver nya ord
Nyord skapas så gott som varje dag.
Språkkolumnen: När det kommer till sånt som en
Gamla uttryck kan få ett uppsving tack vare engelskan.
Språkkolumnen: Ordets skönhet kommer inifrån
"Svenskans vackraste ord är himmelsblå."
Språkkolumnen: Kan man roa sig med partiklar?
Heter det sätt ner dig eller sätt dig ner?
Språkkolumnen: En story, flera storyer – eller storys?
Hur ska man hantera engelska ord i svensk text?
Språkkolumnen: Kejsarens nya språkkläder
Vad lurar bakom det enkla och det komplicerade maktspråket?
Språkkolumnen: Vart tar vart vägen?
Hur ska man använda vart och var rätt?
Språkkolumnen: Det är de små detaljerna som gör det
Uttalar du rätt når budskapet lättare fram.
Läs också
-
-
Språkkolumnen: Kommat har stor betydelse
10.4.2018 -
Språkkolumnen: Med ord påverkar vi
13.2.2018
Diskussion om artikeln