Advokaten tipsar: Tänk på det här när du ska upprätta ett testamente

Få vill planera för sin egen död, men det kan ändå vara bra att upprätta ett testamente i god tid. Men vad ska man tänka på och hur ska man göra?

För att ett testamente ska vara giltigt måste det vara skriftligt och undertecknat av den så kallade testatorn och två ojäviga vittnen.

- Vittnena måste vara på plats samtidigt och antingen se testatorn underteckna testamentet eller så höra testatorn bekräfta att testamentet är giltigt, säger advokat Pontus Baarman.

Det finns inga krav på formuleringar som måste vara med i ett testamente. Dokumentet behöver till exempel inte vara rubricerat ”testamente”, det är innehållet som avgör.

- Det är möjligt att handlingar kan uppfylla formkraven för ett testamente utan att vara rubricerade som testamenten, säger Baarman.

Ett testamente måste vara i skriftlig form, men det finns i övrigt inga krav på hur det skrivs ner. Det kan till exempel vara tecknat på en servett, förutsatt att det uppfyller de övriga formkraven.

Bra att kolla med en jurist

Lagen förutsätter inte att man anlitar en jurist, men det kan löna sig att göra det för att säkerställa att testamentet uppfyller alla krav.

- Om testamentet inte uppfyller alla formkrav kan det förklaras ogiltigt till följd av en klandertalan. Om alla arvingar är överens om det, kan även ett testamente som inte uppfyller formkraven läggas till grund för arvskiftet och verkställas.

Myndigheterna för inget register över privatpersoners testamenten och lagen ställer inga krav på hur ett testamente ska förvaras. Många väljer att förvara testamentet i bankfack eller hos en jurist, men man kan också förvara det hemma.

- Det lönar sig att tänka på två saker, att man förvarar det tryggt och att det hittas när det borde komma fram, säger Baarman.

Om man tror att det kan uppstå konfliktsituationer kan det vara bra att förvara testamentet hos en jurist eller i en bank.

- Det kan uppstå situationer då någon kan påstå att ett testamente inte finns eller är ogiltigt, säger Baarman.

Barnen har rätt till sin laglott

När en person avlider har bröstarvingarna, det vill säga barnen, rätt till att få åtminstone sin laglott, det vill säga hälften av egendomen.

Om det inte finns ett testamente ärver bröstarvingarna automatiskt allt. Det finns ändå inget krav på att barnen måste ta emot arvet.

- Man kan till exempel testamentera allt till någon annan person eller institution och barnen kan välja att godkänna testamentet och avstå från att kräva sin laglott, säger Baarman.

När man upprättar ett testamente kan det också vara bra att ta skattefrågor i beaktande.

- Man kan till exempel välja att hoppa över en generation eller ge äganderätt åt en person men nyttjanderätt åt någon annan, säger Baarman.

När en person som saknar släktingar på närmare håll än kusiner dör får staten all egendom om det inte finns ett testamente.

Det går att göra ett barn arvlös – men det är svårt

I filmer och böcker händer det att bångstyriga karaktärer får höra att de blir arvlösa om de inte lyder. I verkligheten kan man bara under vissa mycket speciella omständigheter göra en bröstarvinge arvlös så att personen inte ens har rätt till sin laglott.

Till undantagen räknas om arvtagaren har kränkt arvlåtaren mycket djupt genom ett uppsåtligt brott, eller om arvtagaren för ett fortgående vanhedrande eller osedligt liv.

De här förutsättningarna uppfylls sällan eftersom de måste bevisas och det är framförallt svårt i det senare fallet.

- Det kan till exempel handla om att man har brutit kontakten med föräldrarna eller är djupt alkoholiserad och utslagen, men det är mer subjektivt.

Nyfamiljer kan falla mellan stolarna

Antalet arvstvister har ökat i takt med att nya familjeformer blivit vanligare.

- Vår lagstiftning utgår från kärnfamiljen, där funkar lagen något så när. Den är inte anpassad för nyfamiljeförhållanden där det kan finnas egna, gemensamma och andras barn, säger Baarman.

Ett typiskt fall som kan leda till problem är om den ena parten i ett gift par dör och den avlidne har barn från ett tidigare äktenskap.

Även om parets bostad ägs ensamt av den avlidne personen har den efterlevande makan eller maken rätt till att fortsätta bo i parets gemensamma bostad och behålla lösöret i sin användning till sin död.

- Det här skyddet är starkare än bröstarvingens rätt att kräva ut sin laglott, säger Baarman.

Lagen ger också den efterlevande makan eller maken rätten att till exempel hyra ut bostaden.

- Det kan uppstå problem till exempel om bostaden måste renoveras. Vem ska då betala, barnen som kanske äger bostaden men inte får använda den eller den efterlevande som har rätt att bo i bostaden?

För att undvika problem kan det vara bra att göra ett inbördes testamente mellan makarna.