Daghemmen får gott betyg av föräldrar i Raseborg
I våras fick vårdnadshavare fylla i en enkät om kvaliteten på småbarnspedagogiken i staden. Närmare 800 deltog i utvärderingen och svaren visar bland annat att tryggheten och trivseln anses vara god.
När det gäller tryggheten handlar det mycket om kontakten till föräldrarna, menar Charlotte Lindh, chef för småbarnspedagogik i Raseborg.
- Jag tror att det har en stor betydelse att man verkligen vill att föräldrarna ska vara delaktiga, att man lyssnar på och tar i beaktande det som är viktigt för deras barn, säger hon.
Lindh får medhåll av personalen vid Solbacka daghem i Karis. Strävan är att vara i daglig kontakt med föräldrarna.
Michaela Johansson, barnträdgårdslärare för barn under tre år, säger att tryggheten hör till grunden i verksamheten och att det är viktigt att etablera en stark relation med vårdnadshavarna från första början.
- Om föräldrarna mår bra och litar på oss så känner barnen av det och det avspeglas, säger hon.
När det gäller de lite äldre barnen kan de bättre själva kommunicera om det som känns tryggt och som får dem att trivas. Det säger Malin Ahlblad-Österberg som vikarierar som barnträdgårdslärare för tre till femåringar.
- Vissa kan sätta ord på det, andra får man observera eller så kan vi kommunicera med bilder eller pekplatta, berättar hon om hur de för samtal med de äldre barnen.
Barnen ska få påverka
Utvärderingen visar också att föräldrar upplever att barnen har möjlighet att påverka den egna verksamheten.
Det upplever Lindh som väldigt glädjande nyheter då det varit en av målsättningarna redan en längre tid.
- Vi har jobbat aktivt med barnens delaktighet redan i ett par år. Det här bekräftar den bild jag själv har av småbarnspedagogiken i Raseborg, säger hon.
Det är också något man ständigt arbetar för vid Solbacka daghem, berättar Valborg Vilhjálmsdóttir som är barnträdgårdslärare i förskolan.
- Mycket, mycket, och det blir mer för varje dag, säger hon om i vilken mån barnens önskemål tas i beaktande.
- Vi tar små saker åt gången och hör och ser vad de berättar för oss.
Barnens delaktighet är även något som Iyfts fram i den nya planen för småbarnspedagogik som trädde i kraft i augusti förra året.
I samband med den har man också börjat utarbeta en individuell plan för varje barn. Även den fick gott betyg bland dem som svarade på enkäten.
Det gäller ganska långt att observera vad ett barn har för intressen och vad barnet behöver mer hjälp och stöd med. Så bygger vi vidare från det
― Heidi Kihlstedt, barnträdgårdslärare.
Heidi Kihlstedt, barnträdgårdslärare i språkbadsgruppen vid Solbacka daghem, förklarar att det helt enkelt rör sig om olika målsättningar som man gör upp tillsammans med föräldrarna.
- Det gäller ganska långt att observera vad ett barn har för intressen och vad barnet behöver mer hjälp och stöd med. Så bygger vi vidare från det, förklarar hon.
Kihlstedt säger att det kan vara fråga om något så enkelt som att barnet har svårigheter med att klä på sig själv.
- Då finns vi till hands och hjälper och handleder där det behövs.
Charlotte Lindh säger att hon är särskilt nöjd över de goda betygen i utvärderingen med tanke på att det varit premiär för den nya planen för småbarnsfostran.
- Jag vet att personalen har fått jobba väldigt mycket med implementeringen av planen. Den har krävt mycket arbete från barnträdgårdslärarnas sida och det här ser jag som ett bevis på att de gjort ett bra arbete och att det märks, konstaterar hon.
Blanketterna tar mycket tid
Det har ändå inte förlöpt alldeles smärtfritt att införa den nya planen. Det är mycket nytt pappersarbete som ska klämmas in i arbetsdagen.
- Det har varit ganska kämpigt för att det tar massor av tid och allra helst jobbar vi med barnen, men istället ska man i väg med sina blanketter, säger barnträdgårdslärare Heidi Kihlstedt.
- Man kanske borde fundera hur man kunde göra så att vi och närvårdarna inte alltid upplever att vi är borta från gruppen.
Bättre informationskanal efterlyses
Av blanketten framgår också att den del som ännu tål att utvecklas är informationen om saker som berör verksamheten till vårdnadshavarna.
Lindh konstaterar daghemmen åtminstone inte ännu har någon motsvarighet till nättjänsten Wilma, som skolorna använder sig av, för att kommunicera med föräldrarna.
- Informationen sker muntligt och via informationsblad och våra sidor. Där har vi något som vi måste utveckla. Samtidigt har det visat sig att vårdnadshavarna ändå vill ha information muntligt och via anslagstavlor, säger Lindh.
A och O att det är tryggt att lämna barnet på dagis
Thomas Siltanen, pappa till femåriga Loui Siltanen som går i Solbacka daghem, ger även han ett gott betyg åt dagvården.
- Det har nog fungerat bra ända sedan Loui började här. Jag har ett arbete som behöver ganska mycket flexibilitet och det har fungerat perfekt, säger han.
Siltanen tycker att det är viktigt att man ser till barnens individuella behov.
- Varje barn är en individ och behöver olika stöd och det får de här, säger han.
Han säger att det är avgörande att känna sig trygg med att lämna sitt barn på dagis.
- Det är nog A och O. Att man kan åka på jobb på morgonen och det känns tryggt att lämna honom här och det är jätteroligt att komma på eftermiddagen och hämta honom och då är han på gott humör.
Roligt med kompisar
Det råder inga tvivel om vad Loui Siltanen tycker bäst om att göra på dagis.
- Att gunga, utbrister han.
Någon hjälp med att få fart på gungan behöver han inte.
- Jag brukar gunga helt med mig själv, jag kan helt själv, berättar Loui Siltanen.
Ibland hoppar han också från gungan.
- Jag brukar inte hoppa så långt men jag brukar ibland springa från gungan, förklarar han.
Edith Sevon, 6 år, och Raul Garusi, 6 år, tycker att det roligaste med dagis är alla kompisar.
- Vi brukar gunga, berättar Edith Sevon.
Raul Garusi berättar ivrigt om sin favoritlek.
- De börjar jaga oss och alla försöker slå oss med någon slags grejer och så ska man gömma sig, annars tar någon en, och så ska man vifta så här, berättar han ingående.
Förutom att barnens trivsel är avgörande för en god dagvård så är även personalens välmående det.
Enligt barnträdgårdslärare Valborg Vilhjálmsdóttir är arbetet helt enkelt av en sådan art att det är svårt att vantrivas.
- Det finns så massor av roligt varje dag då man jobbar med barn. Vi bara mår bra, säger hon.
Man får göra misstag
Det är också viktigt att det finns ett förtroende och stöd inom kollegiet, menar Michaela Johansson.
- Vi tar hand om varandra, är måna om varandra och kan diskutera. Vi är öppna också med svåra saker.
Stödet ovanifrån är också avgörande, säger hon.
- Det behövs en föreståndare som förstår vad vi jobbar med och som stöder oss i vått och torrt.
Dessutom är det viktigt att man får göra misstag.
- Det är ok, upp och stå och så jobbar man igen.
Det är något barnen är bra på som vi vuxna kan lära oss av, konstaterar Johansson.
Rättelse 15.6.2018 08:25: Edith heter Sevon och inte Savon som det tidigare stod i artikeln.