Kommentar: Rörigt säkerhetspolitiskt läge sätter tonen för diskussionerna på Gullranda

Man kan knappast tänka sig ett mer fridfullt ställe än presidentens sommarresidens Gullranda i Nådendal en solig eftermiddag i juni.

Inget tycks kunna bryta den harmoniska stämning som genomsyrar den bildsköna fastigheten några stenkast från Nådendals centrum.

På de globala arenorna är det ändå allt annat än harmoni som råder just nu.

Det utdragna kriget i Syrien, vapenskramlet på den koreanska halvön och de protektionistiska tongångarna inom handelspolitiken är några exempel på de utmaningar som det internationella samfundet står inför.

Finns det en gemensam väg ur kriser och konflikter? På vems axlar vilar ansvaret för det internationella samarbetets framtid?

Här är några av de frågor som årets diskussioner i Gullranda syftar till att finna svar på.

FN:s generalsekreterare medverkar

Bland de inbjudna gästerna i Gullrandadiskussionerna som republikens president Sauli Niinistö står värd för finns många bekanta namn inom politik och ekonomi.

I den inledande diskussionen på söndag kväll medverkar ordföranden för FN:s generalförsamling Miroslav Lajcak, Sveriges tidigare stats- och utrikesminister Carl Bildt, OECD:s biträdande generalsekreterare Mari Kiviniemi samt presidenten och fredspristagaren Martti Ahtisaari.

Statsminister Juha Sipilä, kommissionär Jyrki Katainen, direktör Teija Tiilikainen, vd Maija Itkonen och styrelseordförande Mika Anttonen är några exempel på namn som är i hetluften på måndag.

Bland dignitärerna noteras även FN:s generalsekreterare António Guterres som kommer att avrunda diskussionerna med ett anförande på måndag eftermiddag.

Yle sänder diskussionerna direkt på Arenan.

Från win-win till nollsummespel?

Utrikespolitiska institutets bidrag till Gullrandasamtalen är en rykande färsk rapport som analyserar de säkerhetspolitiska strategierna hos fyra stora globala aktörer: USA, Kina Ryssland och EU.

Skribenterna målar upp en bild av en världsordning som i allt större utsträckning domineras av en kapplöpning mellan de globala stormakterna.

I den världen får värderingar som frihet, demokrati och mänskliga ge vika för snäva maktpolitiska intressen där den egna framgången mäts i förhållande till de övriga stormakterna.

Av de fyra aktörer som analyserats är det framför allt Ryssland som tagit nollsummespelets logik till sin spets, anser skribenterna. Det här tar sig bland annat uttryck i en uttalad fientlighet mot USA, västvärlden och EU.

Men maktpolitikens återkomst märks också i president Trumps USA, där vikten av att framhäva landets globala hegemoni har kommit att överskugga viljan att arbeta för gemensamma globala målsättningar.

EU är med andra ord allt mer ensamt med sitt liberala tankegods, sammanfattar skribenterna.

Frågan är om EU har viljan och de muskler som krävs för att försvara de liberala värderingarna i en värld som i allt större utsträckning styrs av geopolitiska intressen.

Här är något att bita i för den utrikes- och säkerhetspolitiska expertis som samlas på Gullranda i dag.