Våra värderingar styr allt mera vad vi stoppar i munnen – men Reko har tappat nyhetens behag

Där nordbon tar hänsyn till miljön är sydamerikanen hedonist och låter njutningen gå före. Priset är underordnat i många fall. I Norden är vi särdeles ansvarstagande och försöker äta det vi borde äta.

Vid Vasa universitet var forskare från hela Norden samlade för att dryfta trenderna då det gäller människors konsumtionsvanor. Och det kom fram att det har skett stora ändringar i människors matvanor i synnerhet.

- Länge levde vi tron att det är priset som gäller, säger Pirjo Laaksonen, professor i marknadsföring vid Vasa universitet och värd för konferensen.

- Men människors värderingar tar över allt mer. Det är miljöhänsyn och social hänsyn som gäller. Man vill att maten ska produceras miljövänligt och vara ren och att den ska produceras under goda sociala förhållanden. Och så ska den vara hälsosam, säger Laaksonen.

Ansvar är trendigt

John Thøgersen är professor i ekonomisk psykologi vid universitetet i Århus. Han har forskat i människors konsumtionsbeteende med fokus på mat.

Thøgersen berättar att de jämförde värderingarna hos invånare i Rio de Janeiro och Köpenhamn. Vill man skydda miljön, vill man spara pengar eller vill man njuta av livet?

- Skillnaderna var markanta. I de nordiska länderna är vi mera benägna än i många andra länder att göra det vi bör göra, Thøgersen.

Han säger vidare att vi alla har behov av att betrakta oss själva som anständiga människor. I de nordiska länderna betyder det bland annat att man tar rimlig hänsyn till miljön.

- Det är möjligt att alla inte gör det så bra som dom borde, men det är väldigt utbrett. Det finns just ingen som vill säga att de inte tar hänsyn till miljön. De flesta kan räkna upp vad allt de gör för att ta ansvar och göra ett mindre avtryck.

Kommer den här trenden att hålla i sig eller blir det en backlash?

- Den håller nog i sig. Verkligheten har kommit emot och dom allra flesta är medvetna om klimatförändringen och vill främja en hållbar utveckling, säger John Thøgersen.

Kan myndigheter styra människors konsumtion?

- Ja, det har vi flera exempel på: rökförbud, högre skatter på alkohol och godis.

Men Reko har tappat nyhetens behag

Ett sätt att ta ansvar är att minska på transporter och köpa direkt av producenten. Men på Reko har man ändå märkt att kunderna har minskat.

Christer Finne är frilandsodlare i Korsholm och Reko-leverantör.

- Nyhetens behag verkar ha gått över, nu är det nog det hårda jobbet som fortsätter. Men dom trogna kunderna är kvar. Vi har ett visst klientel med stamkunder, som handlar troget så gott som varje vecka.

Större butiker, men också mindre har börjat ta in närproducerade produkter i allt större utsträckning, så behovet av att gå till torget är kanske inte så stort, säger Pirjo Laaksonen.

Här märker man på ett konkret sätt hur kundens inflytande har ökat och handeln har blivit lyhörd för vad människor vill ha. Dessutom är det ju en fråga om att man ska ha tid just då för att lösa ut sina varor. och ha kontanter med sig.

Men nya marknader öppnar sig. Grönsaksodlaren Christer Finne har fått flera förfrågningar från Mellaneuropa, så nu kanske österbottningarnas närmat blir fjärrmat nån annanstans.

- De har velat etablera samarbetskontrakt. Det verkar som om intresset har vaknat för utomlands för vår inhemska rena mat. Men det är svårt för en enskild odlare att svara mot efterfrågan, så vi behöver nog bilda nätverk av flera odlare i så fall, säger Finne.