Vilka höststormar har varit de värsta? - I vår väderdagbok ser du sjövädret varje dag sedan år 2010

När färjan Wasa Express på torsdagen tvingades avbryta sin färd mot Umeå blåste det omkring 30 m/s i byarna. Också de närmaste dagarna blir blåsiga enligt väderrapporten. Med vår digitala väderdagbok kan du kolla hur årets höststormar står sig i en jämförelse med dem i fjol, eller nåt annat år på 2010-talet.

Meteorologiska institutet samlar in väderdata från 38 kuststationer i Östersjön. De här uppgifterna används för att göra väderprognoser och observationerna läses upp i Yle Vega flera gånger per dag.

20 procent av vinden i Skärgårdshavet är sydvästlig

Ser man på statistiken har vindförhållandena på våra sjödistrikt inte förändrats speciellt mycket under de senaste fyrtio åren. Medelvindhastigheten vid Utö ligger på 6,7 meter i sekunden under ett år och den har inte förändrats nämnvärt sedan 70-talet.

Under perioden 1981 - 2010 blåste det allra mest från sydväst, 20 procent av all vind på Utö kom från sydväst.

När vinden inte är sydvästlig är sannolikheten stor att det blåser från sydost, 14 procent, eller syd, också 14 procent. Allra ovanligast är den nordostliga vinden. På Utö kom vinden från nordost bara under åtta procent av tiden åren 1981 till 2010.

Hur har dagens väder varit?

Välj sjöområde på kartan så får du se hur dagens väder har varit på Finska viken, Skärgårdshavet, Bottenhavet och Bottenviken under de senaste fem åren. Datan bygger på väderobservationer från fyra olika kuststationer.

"Vi visste att det skulle bli storm men åkte ändå"

Ingmar Strandberg föddes, som han säger, ”hemma i kammarn” på Rosala våren 1940. Som 16-åring, det vill säga 1956, började han jobba på trålare som körde till Gotland under höst och vinter.

- Det var inte roligt att jobba ute på havet på den tiden, säger han.

Bland de första gångerna Ingmar var med råkade man ut för en ordentlig storm. Han berättar att det blåste 7 beaufort när de startade från Gotland och innan trålaren nådde Hangö var stormstyrkan uppe i 10 beaufort.

Fotnot: Beaufort är en alternativ vindskala som mäter vindens förhållande till havsförhållandena. 7 beaufort betyder en vindhastighet på mellan 14 och 17 m/s, 10 beaufort motsvarar mellan 24 och 29 m/s. Den starkaste kategorin är 12 beaufort som är all vindstyrka över 32 m/s, och har aldrig uppmätts i Finland.

När det gällde väderleksrapporteringen så lyssnade man till både finska och svenska rapporten via långradion men det var ändå inte så noga.

- Man visste om när det skulle bli storm men fisken skulle över till Finland och därmed jämnt. Så det var bara till att fara.

18 stormdagar per år, men stormarna blir färre

När det i medeltal blåser hårdare än 21 meter i sekunden under tio minuters tid talar man om storm.

Ser man på antalet stormdagar sedan 1994 har det i medeltal blåst storm under 18 dagar per år. Antalet stormdagar varierar ändå mycket från år till år. Över tid har de stormiga dagarna blivit aningen färre.

1995 var det stormigaste året under de senaste 24 åren. Då blåste det storm under hela 37 dagar. 21 januari 1995 uppmättes vindstyrkor på 31 meter i sekunden vid Hangö Tulludden. Det är den hårdaste vindstyrka man har uppmätt på de finska sjöområdena.

Under senare år var 2011 ett stormigt år, då hade vi 27 stormdagar på våra sjödistrikt. 2014 var i sin tur ett osedvanligt vindstilla år med bara 8 stormdagar.

De stormigaste månaderna är november och december medan juli och augusti är lugnast.

Här kan ni bekanta er mer ingående med stormstatistiken (på finska)

Observationer eller sjörapport

I radio läses både väderrapporten för sjöfarande och observationer om vädret på kuststationerna. Sjörapporten handlar om väderprognoser för kommande väder medan väderobservationerna är väder som redan varit. Man kan fråga sig varför man behöver veta hur vädret varit.

- Via observationerna får man exakt information om vilka värden som uppmätts på olika ställen. Sjörapporten är en uppskattning och stämmer kanske inte varje gång, säger meteorolog Anne Borgström.

De som bor vid kusten eller rör sig mycket på sjön lär sig att avläsa vädret på basis av observationerna. Man kan avgöra hur snabbt en väderfront rör sig, om vädret som utlovats redan kommit eller om det verkar ta en annan väg.

- Väderförhållanden kan variera lokalt och med hjälp av observationerna kan man göra egna lokala mikroprognoser som kanske stämmer bättre än våra, säger Borgström.

Språket måste vara exakt

Både sjörapporten och väderobservationerna hör till Yles lagstadgade uppdrag och det är viktigt att informationen når fram. Därför måste språket i rapporterna vara standardiserat.

- När man hör på väderobservationerna ska man inte behöva reagera på hur något sägs eller uttalas utan här är det informationen som är det viktigaste, säger Borgström.

Ibland kan radions lästa sjörapport vara det enda man får fram ute till havs. Om väder och vind gör att det hörs dåligt är det viktigt att man vet vad som sägs och i vilken ordning.

Ovanligt blåsig vår

Förr i tiden var det alltid någon som lyssnade efter vilket väder man hade lovat och sedan meddelade man de andra hur det skulle bli.

- Trålarna var tåliga och det spelade egentligen ingen roll hur de gungade, man åkte ut ändå. Relingarna var ofta under vattnet men inte hände det något ändå, säger han.

Ingmar lyssnar fortfarande på väderleksrapporteringen via radio och har försökt lära sig läsa vädret från smarttelefon men han har inte riktigt hittat motivation eftersom han är pensionär och kan stanna hemma.

Ingmar tycker inte att vädret skulle skilja sig märkbart från förr, utan kalla somrar och varma vintrar förekom det då också.

- Nog har det varit 10 grader på midsommar många gånger förr i tiden också. Men inte brukar det vara så här blåsigt under vår och försommar som det har varit i år, säger han.

Källa: Meteorologiska institutet