Erdoğan vann ödesvalet i Turkiet - oppositionen misstänker omfattande valfusk

Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan, har enligt landets valkommission vunnit gårdagens presidentval redan i första omgången.

Erdoğan fick över 50 procent av rösterna och det behövs ingen andra omgång, förkunnade valkommissionens ordförande Sadi Guven när 97 procent av rösterna hade räknats i natt.

Enligt inofficiella resultat har Erdoğans styrande AK-parti och dess allierade också fått en majoritet i parlamentet. med över 53 procent av rösterna

Oppositionen vägrar att acceptera resultaten och anklagar myndigheterna och Erdoğans styrande AKP för valfusk.

I sitt segertal angrep Erdoğan spekulationer om valfusk som ett bevis på att hans motståndare är dåliga förlorare.

- Jag hoppas att ingen kommer att kritisera resultatet och skada demokratin för att dölja sina egna misslyckanden, sa Erdoğan.

Ännu större maktbefogenheter

-Från och med i morgon kommer vi att börja infria de löften som vi gav åt vårt folk, förklarade Erdoğan i sitt segertal utanför det styrande Rättvise- och utvecklingspartiets (AKP) högkvarter i huvudstaden Ankara vid tretiden i natt .

Erdoğan kan glädja sig åt att en ny grundlag med utökade maktbefogenheter för presidenten, träder i kraft genast efter valet.

Eftersom AKP och dess stödparti MHP också fick en majoritet i parlamentet så kan presidenten fortsätta att styra som en envåldshärskare.

Det finns också en stor risk för att det är slut med det sekulära Turkiet som landsfadern Kemal Atatürk bildade, varnar oppositionen som leds av det sekulära CHP, det Republikanska folkpartiet som Atatürk grundade.

Majoritet i parlamentet

Enligt valkommissionen fick CHP:s och oppositionens gemensamma presidentkandidat Muharrem İnce endast 31 procent av rösterna mot 52 procent för Erdoğan.

AKP ska ha fått 42 procent av rösterna i parlamentsvalet medan dess allierade, det högernationalistiska MHP ska ha fått 11 procent.

Tillsammans har den styrande alliansen alltså fått 53,6 av rösterna procent i parlamentsvalet, enligt valkommissionen.

Det skulle ge Erdoğan en trygg majoritet i parlamentet, trots att även det prokurdiska partiet HDP klarade av tio procents tröskeln och kom på nytt in i parlamentet.

CHP är och förblir landets näst största parti med 23 procent av rösterna medan HDP fick drygt 11 procent, enligt valkommission.

Nationalistpartiet Iyi som också är i opposition, fick drygt 10 procent av rösterna.

Valdeltagandet var mycket högt, kring 87 procent.

Tio år till

Den nya grundlagen som träder i kraft efter valet, innebär också att Erdoğan har en chans att fortsätta på presidentposten även efter 2023 då hans mandatperiod tar slut.

Presidentens mandatperiod förlängs från fyra till fem år och den allt mer auktoritära presidenten kunde i princip fortsätta som president i 10 år, fram till år 2028.

Men oppositionen har alltså vägrat att acceptera resultatet.

CHP-ledaren och Erdoğans främste utmanare Muharrem İnce har inte erkänt sig besegrad och han väntas hålla en presskonferens senare på måndag.

Valets stora överraskning var i varje fall hur İnce för första gången lyckades ena och ingjuta energi i oppositionen.

Inget fritt val

Medborgarrättsorganisationer skickade ut tusentals frivilliga valobservatörer som rapporterade om fusk och oegentligheter över hela landet, särskilt i kurdiska områden i sydöstra Turkiet där observatörer inte fick följa med valförrättningen.

Valet kan inte heller anses fritt och rättvist eftersom medierna propagerade för presidenten och valet hölls under undantagslagar som infördes efter den misslyckade militärkuppen år 2016.

Sedan dess har över 130 000 människor gripits, bland dem ledande politiker och journalister.

Oppositionskällor uppgav att Erdoğan fick endast 44 procent av rösterna i presidentvalet medan İnce fick 33 procent. İnce skulle därmed ha haft en god chans i presidentvalet om det skulle ha blivit en andra valomgång och andra oppositionspartier skulle ha ställt sig bakom honom.

OSSE, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa övervakade också valet men vill inte ännu säga något om hur omfattande det misstänkta fusket var.

Erdoğan får ännu mer makt

Oppositionen kan ändå inte göra särskilt mycket om och när valkommissionen bekräftar resultatet efter det första valet sedan folkomröstningen i fjol, då Erdoğan drev igenom ut presidentens utökade maktbefogenheter.

Det innebär att presidenten kan utse ministrar, offentliga tjänstemän och landets vice president.

Han kan upplösa parlamentet och premiärministerposten avskaffas. Presidenten får också större kontroll över rättsväsendet och underrättelsetjänsten.

Det står i alla fall klart att Turkiet polariseras om möjligt ännu mer än tidigare, men nu har oppositionen för första gången en genuin och karismatisk, enande ledare i Muharrem İnce.

Enligt färska mätningar är opinionerna nu så delade att 70 procent av de tillfrågade inte skulle vilja en granne som har andra åsikter om politik. 80 procent vill inte att deras barn gifter sig med folk som "tänker olika."

Svaga ekonomin ett stort hot

Erdoğan sitter ändå inte så säkert i sadeln som man kunde tro, för ekonomin lider av stora problem med en försvagad valuta, hög inflation och kraftigt stigande priser för stapelvaror.

Presidenten har hotat att ingripa i centralbankens beslut om exempelvis räntor, vilket kunde skada investerarnas förtroende för ekonomin ytterligare.

I sitt segertal talade han också om behovet att få slut på kriget i Syrien så att över 3,5 miljoner flyktingar kan återvända hem från Turkiet där de sökte skydd.

Det är en påminnelse om hur djupt inblandat Turkiet är i Syrien och att det i augusti har gått ett år sedan Turkiet invaderade norra Syrien.