Rykten och förtal - så här skrev media om morden i Pirilö på 1800-talet

År 1860 nystas en grym mordhistoria upp. Den handlar om Pirilö-Karl som sägs ha mördat åtta personer. Så här skrev man om fallet i tidningarna - ganska långt ifrån den journalistik vi ser i dag.

Det finns stora skillnader i hur media skrev om brott på 1860-talet och nu. Det var till exempel inte ovanligt att både rykten och personliga åsikter fick stort utrymme i texten.

Här under ser du några urklipp från de stora finlandssvenska tidningarna som var verksamma redan då.

Det var kanske inte alltid bättre förr?

Morden i Pirilö, del 1: Pirilö-Karl och dödspsalmerna

26:30

28.10.1859: "En ryslig händelse"

Nyheten om två barns hemska öde sprider sig, och så här skrivs det i en rapport till tidningen Åbo Underrättelser, den 28 oktober 1859.

Allas tankar äro dock hos oss upptagna af en ryslig händelse, hwars mysterier ännu ej äro uppdagade, kanske aldrig blifwa det, men hwilken innebär ett af de swartaste dåd, som fläckat menskohänder. Förlidne lördag förswunno från en by ej långt från staden twenne barn, en gosse om 9 och en flicka om 4 eller 5 år, syskon.

Deras föräldrar, twenne makar, af hwilka hustrun war barnens mor i ett föregående gifte med mannens bror, wisade stor liknöjdhet öfwer barnens förswinnande; emellertid efterlystes de följande dag, folk uppbådades till deras efterspanande, och barnen påträffades omsider döda i en bäck, af cirka en alns bredd och 3 qwarters djup, instoppade med hufwudet förut i djup gyttja, så att fötterna och benen buro intet spår till gyttja, hwaraf öron, näsa och mun woro fyllda. Det, hwarom alla komma öfwerens, är omöjligheten för barnen att omkomma "genom wådlig händelse" sålunda.

Som likens obduktion naturligtwis ännu ej kunnat försiggå och berättelserne äro som wanligt mångahanda om händelsen, wet man ännu intet med wisshet. Hwad man wet, är, att barnens förmyndare dagen förut anhållit wid tinget om deras hemmans försäljning, för att åt dessa barn rädda deras fädernearf.

6.12.1859: "Mördade gräsligt och nedstoppade i gyttjan"

Så här skrivs det i en rapport till tidningen Åbo Underrättelser, den 6 december 1859.

Wid obduktion af de twenne barn, om hwilka talades i detta blad, befanns nacken afbruten på båda, hwarigenom den ohygliga åsigten wann bekräftelse, att de ej drunknat eller woro ens dränkta, utan mördade gräsligt och derefter nedstoppade i gyttjan. Detta faktum wid sidan af skeppsbrott, penningbrist, sjukdomar och hemsk wäderlek, gör lifwet för oss till ett mycket hemskt och nedstämmande , mörkt höstlif.

23.2.1860: "Ett beswärande wittne"

Så här skrivs det i tidningen Helsingfors tidningar, den 23 februari 1860.

För någon tid sedan omtalades i tidningarna ett gräsligt mord i Pedersöre: twenne barn, en gosse och en flicka om 6 á 8 års ålder, funnos strypta med hufwudet instoppat i ett kärr. Misstankarna föllo genast på stjuffadren, som gift sig med sin broders enka och hade fördel af att undanrödja hans arfwingar. Målet är under ransakning, men föga framskridet. Doktor Fontell lärer nyligen obducerat de för 5 år sedan aflidna personer, hwilka ryktet påstår samme stjuffader ha afdagatagit med gift, nemligen hans förra hustru och hans broder, barnens fader. Ett beswärande wittne lärer ock wid sista tinget ha uppträdt, en qwinna som säges tagit på ed att hon på några hundra alnars afstånd hört stjuffadrens och barnens tal wid den fasawäckande tilldragelsen.

10.3.1860: “Jag skall se på dig, barn, huru du ser ut"

Tidningen Wasabladet har också sina egna teorier. Så här skrivs det i tidningen den 10 mars, 1860.

Man har äfwen misstänkt, att en arbetare, som förfärdigat likkista åt den förgiftade hustrun, hwilken, inom parenthes sagdt, befann sig i 6 á 7 månaden af hafwandeskap, erhållit gift; åtminstone dog han samtidigt; han skall i rusigt tillstånd yttrat misstankar om hustruns dödssätt för mannen, hwilket kunnat föranleda denne till denna nya illgerning. Brotten följa hwarandra i ett förfärligt sammanhang. Då nu härtill kommer att samma man nyligen tagit upp från waggan sin sednare hustrus nyssfödda barn under yttrande: “jag skall se på dig, barn, huru du ser ut" och därpå fällt det i golfwet att det kort därpå aflidit.

Fram till rättegången har Karl Granroth varit väl ansedd. Han tillhör bondadeln och är en av de största bönderna på orten. Men nu är Karls rykte kört i botten. Så här fortsätter artikeln i Wasabladet, skriven den 10 mars 1860:

Emellertid synes den anklagade wara lugn och obeswärad, betygande sin oskuld och otillgänglig för alla samwetsförebråelser; twertom wisar han sig som en frimodig “psalmsångare", liksom han lifwet utefter welat gälla för “wäckt”, ehuru han (uppenbart det åtminstone) lefwat i sus och dus längesedan. Han härstammar i tredje led från prestfamilj och tillhör Sursillarne, har alltid welat passera för en slags herreman, drifwit handel och skeppsbyggeri och sålunda alldeles, under ett luxuriöst och liderligt lif, hwari hans sednare hustru deltagit, förstört sin ärfda egendom. Man wet ej, om en brottslig passion för denna qwinna, snikenhet att komma åt brodrens del af fädernehemmanet eller som troligt är, begge sakerna i förening fört honom sålunda från brott till brott.

Man har här framför sig icke den beryktade Adamsons djuriska råhet, som lärer hafwa gått nära till imputabilitet, utan en skrymtaktig skurks med öfwerlagd djefwulskhet föröfwade illgerningar.

Så berättar man t.ex. att han, sedan han med anledning af något obetydligt illamående twingat eller öfwertalat hustrun att intaga medicin — giftet, som han sannolikt gifwit i stället för ett liknande magnesiapulfwer — som hustrun ej welat taga, emedan hon kände sig må mycket illa deraf, hwarvid han uppgifwit, att läkarn sagt, att medlet i början skulle hafwa sådan werkan — hela tiden under hennes dödskamp suttit wid hennes säng och sjungit med dundrande stämma psalm på psalm. Men relata refero. Det är att hoppas, att den hemska sanningen i sin helhet kommer i dagen — de skäl, som förefinnas, äro utan twifwel fullt moraliskt bindande, så att man ej kan tweka om rättigheten att tänka och yttra sig om mannen, som man gör det. Man hoppas, att han åtminstone skall kunna fås på “lifstids bekännelsefästning", och om han legaliter bindes, uttalar sig den genom hans brott få förfärligt lederade menskonaturen hos alla åtminstone här på orten, i den önskan, att han må, med sitt lifs förlust omgälla de gräsliga brotten. Men papret blir slut. Au revoir.

2.6.1860: "Månne ej Siberien motstvarar hans grymma gerning"

När rättegången är slut mattas intresset av, men skribenten här under vill knyta ihop säcken och skickar in sin rapport till Åbo Underrättelser.

Om mördaren Carl Henriksson Granroth har redan så mycket talats och skrifwits, att intet om honom torde wara att tillägga, med undantag af hwad nu förljudes, att han wid Wasa hofrätt skall hafwa fått enahanda med af härwarande häradsrätt uttalade dom, nemligen dödsdomen.

Att emellertid högst få hylla par korrespondenters åsigter angående hans afrättning, såsom de i tidningarne utbasunat, är säkert; brottet är wisst ett bland de afskywärdaste som wår sednare tid har att framwisa, men månne ej Siberien å andra sidan motstvarar hans grymma gerning. Der kunde han ingalunda heller anses såsom farlig för den allmänna säkerheten, och der kunde han möjligen ångra och bekänna sitt brott, hwilket han, oss weterligt, ej ännu gjort, hwaremot med dödsstraffets werkställighet det är mycket troligt, det han är och förblir förhärdad tills det är för sent.

Ånger och bekännelse wore för mannen af nöden, ehuru detta numera ej werkar på hans werldsliga dom hwarken wäl eller illa, ty på ganska tydliga skäl har han blifwit öfwerbewisad om sitt stora brott.

En hr G. E. har i Helsingfors Tidningar åtskilliga gånger utförligt behandlat detta ämne. Wi sakna förmåga att orda mera om denna sorgliga historia, men gilla i allo hr G. E. åsigter. Intressantare och modernare nyheter wore wisst denna tid att förtälja från Jakobstad; men som posttimmen är inne, hinner jag som knappast mera teckna. Carolibus.

Lyssna på podden

Vill du höra hela historien om Pirilö-Karl och morden i Pirilö? Här hittar du Den finlandssvenska krimpodden som innehåller fyra avsnitt om fallet.